I följande avsnitt presenteras inledningsvis teoretiska ramverk inom klass och individens hälsa. Därefter beskrivs socialt kapital och sociala kontakter i relation till klass för att få en förståelse för dess effekter på hälsa.
2.1 Klass och hälsa
I många fall är individens yrke, sociala position och/eller arbetets kvalifikationsgrad utgångspunkten för individens klassposition (Bengtsson 2010). Genom att klassindela individer kan skillnader mellan dessa belysas eftersom individer lever under olika villkor och innehar olika möjligheter (Bihagen & Nermo 2012). Individer med högre position utifrån yrkesbaserade klasser innehar generellt mer makt, resurser och även status i samhället. Fler resurser ger individen ökade möjligheter att kunna påverka sina levnadsvanor och
hälsorelaterade val i livet. En lägre position å andra sidan innebär generellt färre resurser och därmed mindre möjligheter till hälsosamma val då resurstillgångar även kan påverka stressnivån (Roos & Prättälä 2012; Ringsberg 2014). Viktigt att ha i beaktande är att även fast klasskategorier har liknande levnadsvillkor och förutsättningar kan det variera markant inom grupperna. Analyser från stora datamaterial speglar inte den enskilda individens livsförhållanden utan beskriver genomsnittliga skillnader mellan grupperna (Evertsson &
Magnusson 2014). I denna studie kan sambandet mellan klass och självskattad hälsa redovisas men inte uttalande kring hur livet ser ut för enskilda individer.
Det finns en del förklaringar kring hur hälsa påverkas av individens klassposition i samhället (Rostila & Toivanen 2012). Som nämndes i inledningen tenderar yrke att ha en positiv inverkan på individens tillgång till ekonomiska resurser, men även känslan av kontroll och trygghet (Brülde & Nilsson 2010). Utbildning däremot kan bidra till en bättre hälsa i den mån att individen erhåller en bredare kunskap kring olika hälsoeffekter och hälsorisker (Fritzell 2012). Normer och värderingar som delas inom en social position kan påverka hälsan, individer i lägre klasser tenderar att röka och dricka mer samt vara mindre fysiskt aktiva (Roos & Prättälä 2012). Ohälsosamma beteenden och livsstil kan dock vara en konsekvens av hantering av stress och belastningar. Ojämlikt fördelade resurser begränsar individens handlingsmöjligheter och minskar individens kontroll över sin livssituation (Lundberg 2012).
Pörns handlingsteori berör hälsa som ett resultat av en individs egna handlingar där individen själv ansvarar för sin hälsa och sitt välbefinnande utifrån de val individen väljer (Elgan &
Fridlund 2014). De faktorer som påverkar hälsan är dock komplexa och påverkas både av samhället och individens förutsättningar. Utifrån den klass individen befinner sig i kan resurser och handlingsmöjligheter begränsas vilket kan skapa en ojämlikhet i hälsa (Hedelin m.fl. 2014; Oskarson m.fl. 2010).
2.2 Socialt kapital och hälsa
Mest förekommande användningsområdet för begreppet “kapital” finns inom ekonomin för utbyte av resurser som härstammar från det kapitalistiska samhället, men enligt Bourdieu existerar även kapital i form av ett så kallat socialt kapital (Grenfell 2013). Dessa kan bestå av släktband, vänner och andra typer av kontakter (Broady 2002). Bourdieus teori om socialt
kapital innefattar således de sociala resurser som finns inbäddade i det sociala kapitalet. Dessa resurser som i sin tur bygger på de sociala relationerna individen kan dra fördel av,
exempelvis genom stöd från andra. Alltså fungerar det sociala kapitalet som en form av investering hos individen. För Bourdieu är det två mekanismer som har betydelse för det sociala kapitalet, och dessa är storleken på antalet kontakter samt volymen på kapitalet, det vill säga de resurser kontakterna erhåller som kan bytas mellan medlemmarna (Lin 2001).
Socialt kapital skiljer sig från begreppet socialt nätverk då det senare innebär att kontakterna bygger på en slags ömsesidighet och tillit, medan socialt kapital omfattar en större form av olika kontaktförbindelser (Broady 2002). Genom goda sociala relationer kan individens hälsa främjas då resurser kan utbytas sinsemellan.
Rostila (2012) menar att sociala relationer kan mätas i antalet sociala kontakter en individ har, i vilken omfattning en individ integrerar med andra eller vad för typ av resurser det finns i ett nätverk. Individer tenderar att söka sig till homogena relationer då de vill vara med individer som liknar en själv. Homogena relationer kan resultera i att de sociala kontakter en individ erhåller överlappar varandra, för att socialt kapital ska gynna individen behövs relationer knytas till individer som inte liknar en själv (Edling & Rydgren 2007). Dock kan exkludering eller inkludering i ett nätverk vara relaterat till individens sociala grupp. Två individer som tillhör samma klass har större utbytesmöjligheter till varandra (Hasselberg m.fl. 2002).
Höga socioekonomiska positioner tenderar att besitta fler sociala kontakter vilket kan generera större tillgång till socialt kapital (Andersson m fl. 2017). Individer med god tillgång till socialt kapital skattar sin hälsa som god i större utsträckning än individer med liten tillgång (Eriksson 2012). Då det förekommer skillnader i tillgång till olika resurser mellan klasser är det sociala kapitalet således en ojämlikt fördelad resurs som kan bidra till en ojämlikhet i hälsa mellan sociala grupper i samhället (Ziersch 2005; Eriksson 2012). Exempel på resurser som kan främja hälsan är ekonomiska och sociala resurser samt informationsrika kontakter (Rostila 2012). Ojämlikheter i socialt kapital mellan de olika klasserna kan förklaras genom olika faktorer. En faktor är huruvida individens socioekonomiska position har en betydande roll för hur olika mängd och typer av resurser fördelas inom det sociala kapitalet (Lin m. fl 2001). Lin (2000) menar att individer söker sig till homogena grupper, det vill säga individer som har liknande socioekonomiska förhållanden, detta kan leda till ojämlikhet i socialt kapital. En annan faktor som har betydelse är att individer tenderar att söka sig till andra individer med högre prestige och status än dem själva då dessa innehar fler resurser
(Laumann 1966). Gaddis (2012) menar att det sociala kapitalet ökar när en social kontakt erhåller en högre status eller socioekonomisk position.
För att få tillträde till socialt kapital förutsätter det att individen har tillgång till någon form av social relation, och relationen bör vara ömsesidig och frivillig från båda parterna (Rostila 2012; Hasselberg m.fl. 2002). Vidare lyfter Berkman och Glass (2000) vikten sociala nätverk och socialt stöd har för individens hälsa i form av psykosociala, fysiologiska och beteendemässiga aspekter. Socialt stöd bidrar till en bättre hälsa genom att fungera som en stressor för individen och reducerar de negativa effekter som stress hälsomässigt kan bidra till, socialt stöd skapar även en känsla av trygghet och säkerhet (Bartley 2004; Almquist &
Låftman 2012). Utöver psykosociala effekter på hälsan kan sociala relationer även bidra till materiella faktorer som har en positiv inverkan på hälsa, sociala kontakter kan ge tillgång till arbetsmöjligheter och såväl ekonomiska möjligheter (Berkman & Glass 2000). Dock kan sociala relationer bidra till negativa erfarenheter för individen exempelvis genom grupptryck som får individen att göra saker hen inte vill, rökning, alkohol eller trakasserier är några exempel (Almquist & Låftman, 2012).
I denna studie ligger fokus på antalet nära vänner en individ har då syftet är att undersöka hur antal sociala kontakter påverkar individens självskattade hälsa. Vi anser att det går att applicera Bourdieus teori om det sociala kapitalet då investering i socialt kapital i form av resurser kan gynna individen och dennes hälsa. Homogena grupper kan gynna individens hälsa då goda sociala relationer ingår i dessa.