Nedan presenteras tidigare forskningsresultat av relevans för studiens syfte och frågeställningar. Inledningsvis behandlas forskning som berör sambandet mellan klass och hälsa därefter redovisas studier kopplat till sociala kontakter och hälsa. För att få en tydlig överblick avslutas avsnittet med en kort sammanfattning av de mest relevanta resultaten av tidigare forskning.
3.1 Klass och hälsa
Som tidigare belyst har socioekonomiska skillnader i utbildningsnivå och ekonomiska resurser en betydande roll för klasspositioner men även främjandet av hälsa. När klass och hälsa studeras visar ett antal studier att det finns en social gradient i hälsa, och innebär att det finns uppmätta skillnader i olika sociala positioner och klasser. En individ som innehar en högre eller lägre position i samhället tenderar att ha olika bra hälsa (Kjellsson 2014; Kjellsson 2013; Ringsberg 2014; Rostila & Toivanen 2012). I majoriteten av studierna som presenterats har individens yrkesbaserade klassposition använts som variabel för att studera sambandet till hälsa, detta ses som en fördel då det är utgångspunkten i denna studie.
Tidigare studier visar att tjänstemannaklassen i större utsträckning känner sig nöjda med sin hälsa (Holmberg & Weibull 2005; Nilsson 2009). Den klass som visats rapportera sämre självskattad hälsa är arbetarklassen (Kjellsson 2014; Kjellsson 2013) och arbetare med okvalificerade yrken (Fritzell 2012). Kvinnor i arbetarklassen som har en lägre social position i samhället skattar sin hälsa som sämre i jämförelse med männen i samma klass. (Kjellsson 2014). Kvinnorna upplever i samband med detta besvär av oro, ängslan och ångest (Andersson 2008).
Tidigare forskning som belyser hälsa, oberoende av klasstillhörighet hos individen, menar att tidsbrist är allt vanligare bland befolkningen. Tidsbristen kan leda till ökad stress som kan orsakas av fysikaliska, psykiska och psykosociala faktorer. Individer i arbetsför ålder upplever denna tidspress och stress i samband med exempelvis arbete, ekonomi, familj etc. Kronisk stress har visats kunna påverka hälsan negativt om kroppen ej återhämtar sig ordentligt (Kjellsson 2013; Ringsberg 2014). Detta kan alltså göra att individer med kronisk stress som påverkar hälsan negativt, därför skattar sin självskattade hälsa som sämre på grund av detta.
Rostila och Toivanen (2012) menar att sambandet mellan klasstillhörighet och självskattad hälsa skulle kunna bero på ett så kallat skensamband, det vill säga att det kan tyckas finnas ett samband men detta kan bero på andra faktorer. Individer kan uppge sämre hälsa genom missvisande svar då exempelvis ett missnöje kring dennes position i samhället kan vara en följd av detta. Hälsoskillnaderna mellan klasserna skulle därför kunna se större ut än vad dem egentligen är.
3.2 Sociala kontakter och hälsa
Studier visar att en gradvis ökning av sociala kontakter i form av sociala relationer har en positiv inverkan på individers hälsa (Eriksson m.fl 2010; Rostila 2012; Wilkinson 2006).
Sociala relationer har en betydande effekt på hälsa både för unga och äldre och är således oberoende av ålder men även kön och utbildningsnivå (Almquist & Låftman 2012; Eriksson m.fl 2010). Sannolikheten för god hälsa ökar följaktligen vid fler antal vänner (Eriksson 2012). Sociala relationer kan exempelvis bidra till informations- och kunskapsspridning gällande hälsorelaterade faktorer (Rostila 2012). Det sociala stöd vänskapsrelationer bidrar med ger en minskad risk för psykisk ohälsa och ökad känsla av att ingå i ett sammanhang som kan tilldela individen trygghet och säkerhet (Almquist & Låftman 2012; Edling & Rydgren 2012). Rostila (2012) menar att de sociala relationerna bör präglas av tillit sinsemellan för att ha en positiv inverkan på hälsan. Individer tenderar att skatta sin hälsa sämre och rapportera hälsobesvär om de har bristfälliga sociala relationer. Därmed visar kvalitén på relationerna ha en betydelse för individens hälsa.
Rostila (2012) betonar en aspekt gällande svårigheter att uttala sig om den kausala riktningen vid studerandet av sociala nätverk och hälsa, att det snarare kan bero på att en individ med någon form av sjukdom bidrar till ett bristfälligt socialt kapital och att individen saknar utbyte av sociala resurser. Exempelvis har individer med olika psykiska besvär visats ha färre kontakter i det sociala nätverket och minskad socialt stöd från dessa (Stamnes 2000).
Eriksson m.fl. (2010) menar att sambanden mellan socialt kapital och hälsa är delvis oklara då kritik har framförts att det inte finns tillräcklig empirisk grund för begreppet socialt kapital.
Detta resulterar i att studier redovisar skilda resultat inom samma område. Exempelvis fann en studie genomförd i Kanada ett nästan obefintligt samband mellan socialt kapital och hälsa (Veenstra 2000) i jämförelse med Eriksson m.fl. (2010) studie. Problematiken kring detta kan bero på olika definitioner kring begreppet samt att de mäts på olika sätt (Nyqvist 2005). Detta kan tydligt urskiljas då de berörda forskningsresultaten ovan behandlar betydelsen av sociala relationer, socialt kapital i form av kontakter men även vikten av tillit i dessa, i samband med individens hälsa. Vi har trots detta valt att använda oss av resultaten då alla dessa faktorer har en betydande roll för individens hälsa (Emmelin & Eriksson 2012).
För att sammanfatta tidigare forskningsresultat visar studier att det finns uppmätta skillnader i hälsa, både fysiska och psykiska aspekter, mellan olika klasser. Andra klasser än tjänstemannaklassen tenderar att skatta sin hälsa som sämre och bland dessa upplever kvinnor sämre hälsa. Vid studier av utbildningsnivå som även är ett mått på socioekonomisk position finns det skillnader i hälsa mellan de olika utbildningsnivåerna i Sveriges befolkning. Antalet kontakter och stöd i det sociala nätverket inverkar på individens hälsa då det bidrar till reducerade stressnivåer, en känsla av ökad trygghet och tillhörighet. Det är däremot svårt att uttala sig om riktningen på dessa samband och det går ej att uttala sig om en kausal effekt.
3.3 Hypoteser
Utifrån de teoretiska ramverk och tidigare forskning som presenterats i denna studie formuleras två hypoteser;
Individer som tillhör tjänstemannaklassen tenderar att skatta sin hälsa som bättre jämfört med individer som tillhör arbetarklassen.
Sociala kontakter har en positiv påverkan på individens självskattade hälsa när individen har fler sociala kontakter.