Så här i slutet av arbetet är vi förvånade över vilken liten roll leksaker har i den planerade verksamheten och pedagogernas tankar. Pedagogerna verkar anse att leksaker hör till den fria leken, inte till den planerade verksamheten. Samtidigt genomsyras förskolan och läroplanen av en syn på lek och lärande som synonymt. Om man anser att barn lär sig av att leka, vilket vi gör, borde ju även leksakerna spela in i detta lärande. Av den anledningen hade vi förväntat oss en högre medvetenhet kring leksaker som pedagogiska redskap.
Vi anser att förskolan borde anstränga sig att bredda barnens meningsskapande genom att lyfta in populärkulturen och samtala med barnen kring den. Det temaarbete som föreslogs (se 5.6) är ett bra sätt att göra det. Att starta ett temaarbete utifrån ett barns fråga är ju verkligen att låta verksamheten utgå från barns intressen. Det ger barnen ett reellt barninflytande och uppmuntrar till reflektion. En respondent poängterade dock att det inte är nödvändigt att använda populärkulturella leksaker för att fånga barnens intresse. Vi menar inte att den pedagogiska verksamheten nödvändigtvis blir bättre bara för att det förekommer populärkulturella inslag, men inte heller sämre. Därför tycker vi att man som pedagog ska överväga att ta in dessa inslag i verksamheten, för att på så sätt lyfta in barnens erfarenhetsvärld i förskolan. Ett medvetet arbetssätt som förenar barns och vuxnas erfarenhetsvärldar bär med sig många fördelar och öppnar för ett samspel där man kan lära av varandra.
De diskurser som finns om olika företeelser i samhället, exempelvis könsroller, skapas och återskapas i vårt sociala samspel och användande av redskap. Det är vårt an- svar som vuxna att hjälpa barn att förstå och tolka olika företeelser i deras omvärld. Här faller ansvaret lika tungt på alla som har med barnet att göra, på oss som föräldrar och på oss som pedagoger i förskolan. För att kunna göra detta krävs inte bara kännedom om populärkultur utan även insikt i hur barnen uppfattar den. Av den anledningen kunde det vara intressant att genomföra en observationsstudie över pedagogers inter- aktion med barn, barns leksaker och deras lekar. Genom att observera interaktionen, och förslagsvis även filma den, ges tillfälle för insikt och reflektion. Det hade vidare varit intressant att genomföra undervisningsförsök med så kallade pedagogiska samt populär-
kulturella leksaker. Att planera ett moment och genomföra det med hjälp av två olika kategorier av leksaker skulle innebära en möjlighet att utvärdera leksakernas betydelse för barnens utveckling och lärande. Resultaten från sådana studier kunde vara intressanta ur forskningsperspektiv såväl som för den praktiserande pedagogen.
Tack vare detta arbete har vi fått nya insikter i vad arbetet som förskollärare innefattar, fått förslag på hur man kan arbeta temainriktat och vid samlingar, samt fått en stor förståelse för vikten av att möta barnen i deras erfarenhetsvärld. Framförallt har vi nått en större förståelse för hur pedagogers förhållningssätt är förknippat med den pedagogiska verksamheten.
Referenser
Alvesson, M. och K. Sköldberg (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Almqvist, B. (1991). Barn och leksaker. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedins Internettjänst, NE.se. Hämtad 7 december 2006 från World
Wide Web: http://www.ne.se.
Berger Asa, A. (1999) Kulturstudier. Nyckelbegrepp för nybörjare. Lund: Student- litteratur.
Broström, S. (2003). Children’s use of objects and media in frame play. I: L-E Berg, A. Nelson och K. Svensson (red.) Toys in educational and socio-cultural contexts. Toy
research in the late twentieth century, Part 1. Stockholm: Stockholm International
Toy Research Centre, KTH.
Evenshaug, O och D. Hallen (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Student- litteratur.
Falkström, M. (2003). Action Man doesn’t have a wife. I haven’t seen that on telly anyway.” – 6-8-year-olds about their toys from a gender perspective. I Nelson, A., L- E Berg och K. Svensson (red). Toys as communication. Toy research in the late
twentieth century Part 2. Stockholm: Stockholm International Toy Research Centre,
KTH.
Fredricson, A. (2003) The preschool’s meeting with Barbie, McMice and Computors. I
Nelson, A., L-E Berg och K. Svensson (red). Toys as communication. Toy research
in the late twentieth century Part 2. Stockholm: Stockholm International Toy
Research Centre, KTH.
Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. Hellgren, M. (2005). Nähä – inte i hela världen!? En studie av samlarkort och
värdegrundssamtal med barn. Piteå: Musikhögskolan.
Holland, P. (2003). We don’t play with guns here: war, weapon and superhero play in
the early years. Buckingham: Open University Press.
Johansson, B. och P. O. Svedner (2001). Examensarbete i lärarutbildningen: undersök-
ningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget.
Knutsdotter Olofsson, B. (1993). Vetenskapsteori – och förskollärarutbildning?
Didactica Minima 25-26, årgång 7, nr 2-3. Stockholm: Högskolan för lärarutbild-
Kulturrådet (1982:5). Kultur i förskolan. Stockholm: Statens kulturråd.
Lpfö 98, Läroplan för förskolan (2006). Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22.
Stockholm: Fritzes.
Moyles, J. (red.)(2005). The excellence of play. Maidenhead: Open University Press. Nelson, A. och K. Svensson (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm:
Liber.
Nelson, A. och M. Nilsson (2002). Det massiva barnrummet. Teoretiska och empiriska
studier av leksaker. Malmö: Lärarhögskolan.
Norell Beach, A. (1995). Mångfald och medkänsla i förskolan. Rädda Barnen: Kristianstad.
Persson, M. (red.)(2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, A. (2002). Vuxnas lekvärld. En studie om vuxnas erfarenheter av lek. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Selander, S. (2003). Toys as text. I Nelson, A., L-E Berg och K. Svensson (red). Toys as
communication. Toy research in the late twentieth century Part 2. Stockholm:
Stockholm International Toy Research Centre, KTH.
SOU (1997:121). Skolfrågor – Om skola i ny tid. Stockholm: Utbildnings- och kultur- departementet, Skolkommittén.
Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Nelson, A., L-E Berg och K. Svensson (2003). Toys as communication. Toy research in
the late twentieth century Part 2. Stockholm: Stockholm International Toy Research
Centre, KTH.
Teddybjörnens historia, hur teddybjörnen fick sitt namn. Uppdaterad 12 oktober 2006.
Hämtad 20 november 2006 från: http://www.sirocco.nu/teddyshistoria.htm
Wehner-Godée, C. (2000). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av