Diskussionen kommer att reflektera över vad analysen kommit fram till, belysa kopplingen mellan resultatet och teorierna samt ta upp framtida användning av Språngbrädan.
6.1 Reflektion
6.1.1 Vad som undersökts
Under studien så har företagets tillvägagångssätt inom utvärdering undersökts och jämförts med välkända utvärderingsmallar för att ta reda på den bäst lämpande mallen för att
utveckla enhetens kommunikation. Studien utfördes genom intervjuer, dokumentstudier och deltagande observation.
6.1.2 Resultat
Resultatet i rapporten visar att en utvärderingsmall skulle kunna hjälpa enheten att utveckla sin kommunikation genom att diskutera, belysa problem och komma fram till förbättringar. Det finns många kommunikationsteorier och studien har fokuserat på hur en utvärdering skulle kunna utveckla kommunikationen och har således belyst utvärdering. Resultatet visar på att en utvärderingsmall kan utveckla kommunikationen men där ett arbete med att
implementera och lära sig arbetssättet återstår. Resultatet bygger på tidigare forskning om utvärderingsmallar och är inget resultat som rakt av kan appliceras på andra företag men där det kan finnas många likheter som går att tillämpa på liknande branscher.
6.1.3 Samband mellan resultat och tidigare forskning
Forskning tyder på att utvärdering som arbetssätt tidigare har hjälpt många organisationer och företag att uppnå en högre kvalitet i sitt arbete men där kopplingen mot kommunikation inte är speciellt utforskad. Däremot så är kommunikationen en så viktig del i en
organisation (Heide, Johansson och Simonsson, 2012, s.15) och fungerar inte den så är det svårt att få ett väl utfört kvalitetsarbete vilket tyder på att kommunikationen bör kunna finnas med som en egen del vid en utvärdering.
Om den ökade kvaliteten som påvisats i tidigare forskning beror på att kommunikationen har förbättrats av utvärderingen eller om den är oförändrad och det var utvärderingen ensam som stod för den ökade kvaliteten i organisationen framgår inte av någon forskning men där ständiga förbättringar som utgångspunkt i en utvärdering syftar till att ständigt förbättra sig inom alla delar i en organisation vare sig det handlar om kommunikation eller arbetssätt.
Ingen av de upptagna utvärderingsmallarna i rapporten utvärderar
kommunikation som en egen dimension och det kan bero på att kommunikation är en så grundläggande del och som då istället ingår i alla dimensioner som utvärderas. Däremot kan kommunikation vara ett så svårt begrepp att utvärdera med alla sina olika tolkningar (Heide, Johansson och Simonsson, 2012, s.24) och det finns därför inget bestämt sätt som
är bevisat kunna förbättra kommunikationen genom utvärdering. Dock så finns
dimensionen ledarskap med i alla utvärderingsmallar och enligt Jansson och Ljung (2011, s.245) så finns inte heller någon klar definition av ordet ledarskap. Bergman och Klefsjö (2012, s.403) skriver att någon påstått att ”ledarskap är kommunikation” och att ledarskapet till stor del består av att förklara och beskriva och därmed kan kommunikationen ingå i ledarskapsdimensionen.
Alla utvärderingsverktyg som är upptagna i rapporten är gjorda för att utvärdera en hel organisation och behöver därmed inte fungera som avsett när mallen appliceras på endast ett skiftlag och bara på kommunikation. Däremot så är uppbyggnaden av Språngbrädan starkt anknutet till PDSA-cykeln som är en viktig hörnsten och en symbol för ständiga förbättringar (Bergman och Klefsjö, 2012, s.46) och som kan hjälpa till att utveckla oavsett inom vilket område den appliceras på.
6.1.4 Samband mellan resultat och olika teorier
Resultatet tyder på att enheten skulle kunna utvecklas genom att använda sig av en utvärderingsmall och det kan anses synonymt med teorin om de förbättringar som en utvärdering visats medföra i tidigare forskning. Däremot vad gäller mer specifikt om kommunikationen kommer att förbättras av en utvärderingsmall så finns inga tydliga forskningar som styrker detta men PDSA-cykeln är en väl beprövad metod som har en stor möjlighet att kunna hjälpa enheten att utveckla kommunikationen.
Den övervägande delen av teorin i rapporten är en del i hörnstensmodellen som visar en offensiv kvalitetsutveckling där rapporten fokuserat mest på de två
hörnstenarna ständiga förbättringar och basera beslut på fakta. För att enheten ska kunna utvecklas ännu mer så kan samtliga delar av hörnstensmodellen användas för att skapa en helhet och inte bara fokusera på utvärderingen då alla hörnstenar krävs för att kunna uppnå en offensiv kvalitetsutveckling.
6.1.5 Användande av Språngbrädan
Enheten skulle i ett första utförande av Språngbrädan kunna använda sig av en djupare diskussion som främjar dubbelkretslärandet och som leder till resultatet att komma fram till nya mål och värderingar för hur kommunikationen ska utföras. När målen och
värderingarna är fastställda kan enheten senare använda sig av enkelkretslärande för att justera olika beteenden som skiftlagen önskar ändra med sin kommunikation så att de stämmer med de tidigare framtagna målen och värderingarna som skapats. Att ständigt använda sig av dubbelkretslärande kommer göra att enheten har svårt att ta utvecklas genom att hela tiden ifrågasätta sina mål och värderingar och kan istället använda sig av både enkel- och dubbelkretslärande för att kunna finjustera sin kommunikation när det behövs och göra mer radikala ändringar genom dubbelkretslärande när de anser att målen behöver ifrågasättas (Bergman och Klefsjö, s.417).
Språngbrädan, som i rapporten föreslås användas av skiftlagen, skulle eventuellt kunna leda till att skiftlagen förlitar sig på mallen och väntar med att ge
återkoppling på ett beteende tills utvärderingen utförs istället för att ge det direkt. Detta kan leda till att detaljer glöms bort och det kan då bli en sämre återkoppling eller så finns en risk att det glöms bort helt. Som resultatet pekar på så tar skiftlaget upp fel och diskuterar dessa direkt och Språngbrädan får inte ändra på den inställningen utan skiftlagen ska jobba på som vanligt och Språngbrädan ska endast vara ett hjälpande verktyg vid enhetens normala utvärderingar.
Språngbrädan kan vid ett eventuellt införande innebära svårigheter om enheten inte är överens om hur de definierar kommunikation och kan då leda till att utvärderingen inte ger något resultat eller skapar oordning vid utvärdering. Det är därför viktigt att i ett första skede diskutera igenom vad de vill åstadkomma med en utvärdering som berör kommunikation. Hur lång tid av arbetet den får ta kontra vad den förväntas att ge tillbaka i nytta för enheten. Fler verktyg innebär svårigheter att välja och det finns risk att viktigare arbetsuppgifter eller arbetssätt får mindre utrymme vilket måste beaktas innan eventuellt införande.
På grund av att Språngbrädan är en lättversion av utvärdering (Bergman och Klefsjö, 2012, s.561) så kan det innebära att den inte är lika beprövad och inte leder till förbättringar som de andra utvärderingsmodellerna gör. Däremot så kan lättheten i utförandet och det likartade tillvägagångssättet med de andra beprövade
utvärderingsmallarna innebära att det är ett enkelt sätt för enheten att utveckla kommunikationen.
Från respondenterna framkom att det idag redan finns många verktyg som enheten använder och på grund av att det redan finns en inarbetad rutin där de utvärderar sin kommunikation så behöver inte den nya mallen utgöra ett helt nytt verktyg. Genom att införa Språngbrädan som en egen punkt i enhetens nuvarande egenutvärdering kommer medarbetarna att kunna känna igen förfarandet. Det går då att undvika en större förändring och ovisshet som enligt Sveningsson och Sörgärde (2014, s.188) kan leda till motstånd mot en förändring inom en organisation då människor ofta föredrar vanliga rutiner och kända arbetssätt, framför förändring. På grund av att rutinen med egenutvärderingen redan är inarbetad inom enheten så kommer den också lättare att kunna följas och utföras genom att det inte är en helt ny process som ska införas.
6.1.6 Problem av teoretisk eller praktisk art
Problemlösningen i rapporten är av både teoretisk och praktisk art då resultatet bygger på en teori om att utvärderingar skapar en bättre organisation. Vid ett eventuellt införande av Språngbrädan kommer det upplevda problemet på enheten avseende kommunikation att kunna bli bättre och hjälper då till att lösa en del av upplevt problem. Däremot kan det vid ett eventuellt införande av mallen uppstå problem som gör att mallen inte fungerar i praktiken så som den gjorde i teorin i rapporten men på grund av att det upplevda problemet ursprungligen kommer från enheten själv så kan lösningen ha ett större stöd bland enhetens medarbetare vilket kan leda till ett enklare införande.