I det här avsnittet diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och annan relevant litteratur inom ämnet, samt resultatets relevans för förskollärarprofessionen. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning.
8.1. Resultatdiskussion
Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur förskollärare uppfattar att
integritetsarbete kan bedrivas i förskolans verksamhet. Av studiens resultat att döma så är integritetsbegreppet mångfacetterat, vilket reflekterades genom skilda uppfattningar om innebörden av begreppet. Trots det var förståelsen stor bland förskollärare att ett
integritetsarbete ska ske i förskolan. Även om betydelsen av arbetet med barns integritet uppmärksammats allt mer under de senaste åren i samband med #metoo kampanjen och nya skrivningar i den nuvarande läroplanen är ämnet relativt outforskat.
Barns kroppsliga och personliga integritet är en rättighet som beskrivs både i Lpfö 18 och i FN:s barnkonvention och är därmed en central del av förskollärares arbete. I studien visas att samtliga förskollärare beskriver att integritet är starkt förknippat med mänskliga rättigheter och inflytande. Detta ligger i linje med den forskning som Quennerstedt (2016) gjort om barns rättigheter. Resultatet av hennes studie visar att barn uttrycker en vilja att få inflytande vilket även beskrevs av förskollärare i vår studie. Samtliga respondenter upplevde att barn värnar om sin personliga integritet där möjligheten att få uttrycka sina känslor, tankar och åsikter är av betydelse. Vidare framkom att förskollärare erfar att om inflytande och delaktighet ges till barn så skapas en förståelse hos barn om deras rättigheter. I studien uppmärksammades tendenser att vuxnas maktposition stundtals förhindrar barns
självbestämmande, förskollärarna uttryckte att barn får inflytande men andra utsagor visar på det motsatta. Vuxnas röst är starkare än barns, vilket gör att barn får vara delaktiga under vuxnas premisser. Detta överensstämmer med Baes (2010) forskning som också
uppmärksammat att inställningen till att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda är positiv, men att implementeringen av barns rättigheter i praktiken inte efterlevs. Vi tolkar att en faktor som påverkar barns möjlighet till inflytande handlar om vilken barnsyn förskollärare har, om barn ses som omogna att ta egna beslut eller som egna kompetenta individer. Hudson
43
(2012) stärker resonemanget genom att hävda att, synen på barn och deras barndom skiljer sig åt mellan individer, vilket leder till att barn får olika förutsättningar till att både få sin integritet upprätthållen, men också stärkt.
I analysen av våra resultat uppmärksammade vi svar på ytterligare en didaktisk fråga. Det handlar nämligen om ‘Varför-frågan’ som är relevant för förskollärares arbete med barns integritet, men som inte ingick som en specifik frågeställning för studien. Varför-frågan kan dels besvaras genom att återkoppla till den samhällsdebatt som funnits kring integritet under senare tid och där betydelsen av ett förebyggande arbetssätt kan påverka framtida statistik positivt. Läroplanen understryker också varför ett integritetsarbete ska ske i förskolan. I och med att nya mål kring integritet lagts till i den reviderade läroplanen, fokuserade denna studie på att belysa förskollärares uppfattningar och praktiska arbetssätt med integritet.
I intervjuerna har förskollärare lyft behovet av integritetsarbete redan från tidig ålder, då förskolan är en arena för barns integritetslärande genom att synliggöra barns rättigheter och skyldigheter. Knauf (2019) betonade vikten av att arbeta med integritet i miljöer där barn finns vilket även bekräftas av förskollärares intervjusvar. Barn har också olika förutsättningar i hemmet, vilket gör att förskolan har som central uppgift att skapa en grundförståelse hos barn och visa vad som är okej och inte. Det resulterar i att det är flera personer i barns omgivning som ansvarar för att förmedla olika kunskaper, normer och värderingar som präglar barnens upplevelse av deras rättigheter. Det kan exempelvis hjälpa barn som blivit utsatta för bland annat fysiska och sexuella övergrepp att förstå sina rättigheter men också för att barn i framtiden ska förstå sina gränser. Något som framkom i Johanssons (2005) studie var att integritetslärande i tidig ålder har god påverkan i avseendet att barn lär sig om
medmänsklighet och respekt för andra. Att respektera andras integritet kan vara komplext och det framkom i vårt resultat att förskollärare uppfattat att alla barn har olika gränser. Integritet innefattar människans personliga sfär vilket innebär att integriteten är individuell i avseendet att människan accepterar och tolererar olika saker och olika mycket. Respondenterna belyser att integriteten kan variera till sin storlek och det tolkar vi som att den personliga sfären beror på individen och hur nära personen vill att andra kommer en själv.
44
nu genomförda studien kan däremot olika tillvägagångssätt urskiljas. Förskollärare ska sträva efter att uppnå de mål och skrivningar som är formulerade i den nuvarande läroplanen
beskriver dock inte hur det praktiska arbetet ska genomföras. Därför är det betydelsefullt att använda sig av metoder som redan är framställda av andra förskollärare och organisationer, exempelvis Rädda Barnens handbok Stopp! Min kropp!. Samtliga förskollärare ansåg att integritet var något förskolan skulle värna, men kunskapen om integritet och hur det kunde arbetas med i förskolan varierade. Variationen kan förklaras av att möjligheten till
kompetensutveckling skiljde sig åt mellan förskolorna. Några förskollärare arbetade på förskolor där engagemanget och intresset för revideringen av Lpfö 18 varit stor och där ett flertal diskussionstillfällen funnits gällande det nya innehållet.
I kontrast till det fanns det förskollärare som inte fått samma möjlighet till
kompetensutveckling, utan där ansvaret legat på personnivå att bli insatt i läroplanen. I enlighet med Johansson (2005) kom vi i denna studie fram till att kompetensen och attityden hos förskollärare är avgörande för om och hur barns integritets stärks. I relation till tidigare forskning som behandlat lärares syn på barns rättigheter är resultaten av vår studie påtagligt mer positiv. Trots att vi precis som Bae (2010) uppmärksammade att lärare i vissa fall utgick ifrån sig själva istället för barnets perspektiv och tagit saker förgivna är inställningen till att utvecklas entusiastisk. Arner (2006) beskrev att kunskap och diskussioner inom ett ämne har god påverkan, vilket vi också tror utifrån den vetskap vi fått av denna studie. Ju mer kunskap och förståelse för ämnet pedagoger har desto större blir viljan att arbeta med integritet. I och med att samverkan mellan hem och förskola har ökat under de senaste åren krävs en
kraftsamling av alla vuxna, då vuxna har som uppgift att se barns bästa, göra barn delaktiga i beslut som rör dem och förebygga att kränkningar sker. Förskolan lägger grund för barnets vidare utveckling och förståelse för sin egen och andras integritet och har därmed en
betydande roll. Vi hoppas att vi i denna studie kan inspirera förskollärare till att integrera och utveckla integritetsarbete i den nuvarande verksamheten.
8.2 Förslag på vidare forskning
Forskningsstudier som behandlar barns integritet i förskolan är knapp och vi ser ett behov av vidare forskning inom ämnet. Observationsstudier skulle kunna utöka förståelsen och
45
nyansera och generalisera resultaten över förskolepopulationen behövs vidare forskning som belyser ett större antal förskollärare från olika miljöer och socioekonomiska förhållanden. Detta för att problematisera och åskådliggöra förskolans komplexitet, då förutsättningarna mellan förskolor varierar. Integritetsarbetet kan se olika ut på förskolor beroende på
personalens utbildning samt språkliga kunskaper. Ett undersökningsområde är att jämföra om personalens utbildning eller språkliga kunskaper har betydelse för hur integritetsarbete
genomförs. I och med att denna studie har varit begränsad har vi inte använt alla didaktiska frågor som analysverktyg, därför vore det intressant att genomföra vidare studier där fokus är på andra didaktiska frågor.
46