Stopp! Min kropp! : En intervjustudie om förskollärares arbete med barns integritet

Huvudområde: Pedagogik

____________________________________________________________________________

Stopp! Min kropp!

En intervjustudie om förskollärares arbete med barns integritet

Agnes Evertsson & Lovisa Lööw

Förskolepedagogik V, Självständigt arbete

15 högskolepoäng

Vårterminen 2020

Sammanfattning

Barns integritet har under de senaste åren uppmärksammats både i samhället och i förskolan. I den nuvarande läroplanen för förskolan beskrivs det tydligt att barns integritet ska

respekteras samt förutsättningar ges för att barn ska bli medvetna om sina rättigheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra hur förskollärare uppfattar att integritetsarbete kan bedrivas i förskolans verksamhet. För att skapa en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar av integritet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex stycken förskollärare. Den didaktiska teorin och de didaktiska frågorna vad och hur har använts som analysverktyg för att skapa klarhet i det insamlade materialet. Med hjälp av de didaktiska frågorna har sju olika teman identifierats i analysen. I studien framkom det att samtliga förskollärare är bekanta med integritetsbegreppet men att definitionen av begreppet varierade mellan förskollärarna. Resultatet visade att samtliga förskollärare arbetade med att stärka barns egna och andras fysiska, psykiska och personliga integritet. Dock verkar fysisk integritet vara det dominerande diskussionsämnet i förskolan. Sammanfattningsvis visar studien att förskollärares kunskap om och förförståelse av integritet är avgörande för hur arbetet med barn genomförs.

Nyckelord

Innehåll

1. Inledning ... 2

2. Syfte och frågeställningar ... 4

3. Bakgrund ... 5

3.1 Integritetsbegreppet ... 5

3.2 Definition av delaktighet och inflytande ... 6

3.3 Historisk bakgrund ... 7

3.4 Integritet i förskolans styrdokument ... 9

3.5 Debatten om barns integritet ... 11

4. Tidigare forskning ... 14

4.1 Sökning och urval av tidigare forskning... 14

4.2 Tidigare forskning om integritet ... 14

4.3 Tidigare forskning om inflytande och delaktighet ... 17

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 21

5. Teori – ett didaktiskt perspektiv ... 22

6. Metod ... 25

6.1 Intervju som datainsamlingsmetod ... 25

6.1.1 Konstruktion av intervjufrågor ... 25 6.2 Urval ... 26 6.3 Genomförande av intervju ... 27 6.4 Transkribering av intervju ... 27 6.5 Etiska ställningstaganden ... 28 6.6 Studiens kvalitet ... 29 6.7 Analysmetod ... 30 6.8 Metoddiskussion... 32 7. Resultat ... 34 7.1 Svaret på vad-frågan ... 34

7.1.1 Integritet är en personlig uppfattning ... 34

7.1.2 Integritet handlar om mänskliga rättigheter och skyldigheter ... 35

7.1.3 Integritet beskriver den personliga sfären... 36

7.2 Svaret på hur-frågan ... 36

7.2.1 Arbeta främjande och förebyggande ... 37

7.2.2 Att vara en förebild ... 38

7.2.4 Samtala med barnen ... 40

7.3 Sammanfattning av resultaten... 40

8. Diskussion ... 42

8.1. Resultatdiskussion ... 42

8.2 Förslag på vidare forskning ... 44

9. Referenser ... 46

10. Bilagor ... 51

10.1 Bilaga 1: intervjufrågor ... 51

10.2 Bilaga 2: Mejl till rektor ... 53

10.3 Bilaga 3: Informationsbrev till förskollärare ... 54

1 Jinghede för allt stöd och pepp under arbetets gång.

2

1. Inledning

Barns integritet är ett ämne som under de senaste åren har uppmärksammats både i förskolan och i samhället. En diskussion kring hur förskollärare och vårdnadshavare kan förhålla sig till och lära barn om rätten till sin egen kropp pågår (Lingåker, 2018). En ögonöppnare för både politiker och förskollärare var när kampanjen #metoo år 2017 uppmärksammade och skapade debatt kring den stora mängd kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier och sexuellt ofredande världen över (Nationalencyklopedin, 2020). Debatten synliggjorde ett

samhällsproblem som bidrog till att engagemanget för att förebygga och förhindra fortsatta trakasserier ökade. 2017 var även året då regeringen gav Skolverket i uppdrag att revidera förskolans läroplan (Regeringskansliet, 2018). Ett av flera nya områden som den dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin introducerade var barns integritet. På pressträffen där den nya läroplanen presenterades beskrev Fridolin att barns kroppsliga- och personliga integritet inkluderas för att stärka jämställdheten och för att ett förebyggande arbete mot sexuella trakasserier ska ske redan i förskolan (Regeringskansliet, 2018). I den nya

förordningen fastställs det att varje barn ska få förutsättningar att utveckla: “sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet” (Skolverket, 2018, s.13).

All verksam personal i förskolan har således i uppdrag att skapa förutsättningar för att barn får en förståelse för sina egna och andras gränser. Målet är tydligt men hur det ska realiseras och genomföras i den dagliga verksamheten är inte lika självklart. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018), ger inga direktiv för hur pedagoger i förskolan ska förhålla sig till målen. Det resulterar i att pedagoger behöver skapa sin egen kunskap om olika förhållningssätt och metoder som kan främja alla barns rätt till integritet i förskolan. Vid en genomgång av tidigare forskning om integritet framkom att forskningen främst inriktat sig på hälso- och sjukvården samt akademisk integritet. Med utgångspunkt i den vetskapen ser vi en avsaknad av forskning med fokus på hur det praktiska arbetet med barns integritet kan se ut i förskolan. Forskning har uppmärksammat att vuxna upplever ämnet som tabubelagt, vilket hindrar vuxna från att diskutera integritet med barn (Cowan, Cole & Craigen, 2019). I denna studie vill vi därför fokusera på att synliggöra hur förskollärare tolkar det nya målet i läroplanen samt ta reda på vilka arbetssätt och metoder som används i arbetet med barns integritet.

3

Integritet är ett komplext begrepp som kan definieras och användas på olika sätt beroende på sitt sammanhang. Integritet i denna studie beskrivs som varje människas personliga sfär, som innefattar att alla ska respektera varje människas fysiska, psykiska och personliga integritet. En mer grundlig begreppsförklaring redogörs för under rubriken 3.1 integritetsbegreppet.

4

2. Syfte och frågeställningar

Med utgångspunkt i läroplanens mål om integritet är syftet med den här studien att synliggöra hur förskollärare uppfattar att integritetsarbete kan bedrivas i förskolans verksamhet. Med den kunskap som studien bidrar till hoppas vi kunna inspirera förskollärare att integrera och utveckla integritetsarbete i den nuvarande verksamheten. För att kunna uppfylla syftet ställdes följande forskningsfrågor:

• Hur förstår förskollärare begreppet integritet i förhållande till den nuvarande läroplanen?

• Hur och vid vilka typer av situationer arbetar förskollärare med att stärka barns egna och respekten för andras integritet?

5

3. Bakgrund

Bakgrunden är uppdelad i fem delar. I följande avsnitt kommer en del som redogör för och definierar integritetsbegreppet, därefter följer en del av definitionsförklaring för begreppen delaktighet och inflytande. Sedan följer en del med en historisk bakgrund, samt presenteras integritet i förskolans styrdokument och avslutningsvis en del om den debatt som pågår om integritet.

3.1 Integritetsbegreppet

Integritet är ett mångtydigt och komplext begrepp som kan användas och definieras på olika sätt beroende på sammanhang. Begreppets språkhistoriska ursprung härleds från latinets

integer som betyder hel, orörd (Statens medicinsk-etiska råd, 2012). Integritet som begrepp

används vanligtvis som en beskrivning av varje människas personliga sfär och allas rätt att bli respekterad (Sandman & Kjellström, 2018). Det handlar om varje människas odiskuterbara egenvärde och som är kopplat till värde och värdighet (Lingåker, 2017).

Fysisk integritet gäller människans fysiska väsen, kroppen (Lingåker, 2017). Det handlar om

att alla människor oavsett ålder har rätt att bestämma över vem som får röra eller se ens fysiska kropp. Inom sjukvården är fysiskt integritet av stor betydelse, då yrkesverksamma personer vårdar och kommer närmare patientens kropp än vad människor normalt gör.

Bemötandet kräver en varsamhet och stor respekt för att människor inte ska känna sig kränkta (Sandman & Kjellström, 2018). Lars Sandman & Sofia Kjellström (2018) ger exempel på vad som kan räknas som en kränkning mot den fysiska integriteten, det kan vara att personen behöver visa sig naken, får felaktig beröring eller bli tvingad till medicinsk vård. Mia Lingåker (2017) beskriver att fysisk integritet även innefattar barns rätt till sin egen kropp, den fysiska integriteten kan kränkas genom att barn blir fasthållna, kittlade och kramade utan sitt medgivande. I förskolan kan det även handla om att barn får hjälp vid toalettbesök av personer de inte känner sig bekväma med eller få blöjan bytt utan att ge sitt samtycke (Lingåker, 2017).

Psykisk integritet innefattar människans mentala liv, individens olika åsikter och värderingar.

6

känsloliv och det är något som inte får kränkas eller manipuleras. Alla människor upplever världen och verkligheten olika. Kränkningar och diskrimineringar som grundar sig i en människas värderingar kränker en människas psykiska integritet (Statens medicinsk-etiska råd, 2012).

Personlig integritet beskriver människans rätt att inte bli kränkt. Något som karakteriserar

personlig integritet är att den inte slutar gälla bara för att personen själv inte kan försvara den. Det kan handla om att människor utsätts för handlingar mot sin vilja som kan kännas

kränkande eller om någon berättar uppgifter som denne vill behålla för sig själv. Det innebär att den personliga sfären och personens känslor inte blir respekterade (Statens medicinsk-etiska råd, 2012). Adrian Forssander och Åsa Landberg (2019) beskriver att barns personliga integritet innefattar det inre mentala livet och barns möjlighet att känna, tycka, tänka och önska. Det inkluderar alla barn, även väldigt små barn. En problematik som kan uppstå är att vuxnas personliga integritet respekteras mer än ett barns, då det är lättare att avvisa ett barns tankar eller känslor på grund av ålder. Forssander och Landberg hävdar vidare att avvisa ett barn genom att säga att individen har fel är lättare än mot en vuxen.

I den här uppsatsen tar vi utgångspunkt i ovanstående resonemang om integritet. Olika aspekter av integritet kommer att beskrivas vilket gör att integritet kommer att betyda olika. I och med att denna studie avhandlar hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till den nuvarande läroplanen och dess formuleringar om integritet kommer främst fysisk integritet och personlig integritet behandlas då endast dessa begrepp lyfts i styrdokumentet. I den nuvarande läroplanen används begreppet ”kroppslig integritet” istället för fysisk integritet (Skolverket, 2018).

3.2 Definition av delaktighet och inflytande

En bestämd definition av begreppen delaktighet och inflytande som är förenlig med alla människors olika uppfattningar är svår att få. Eva Alerby och Ulrika Bergmark (2019) beskriver att det finns svårigheter med att skilja begreppen åt och att tydligt fastställa vad som tillhör vilket begrepp. Enligt Nationalencyklopedin (2020) betecknas delaktighet som; aktiv medverkan och inflytande som; möjlighet att påverka. Nina Johannesen (2009) redogör

7

för begreppens nära anknytning till förskolans demokratiuppdrag. Uppdraget innefattar att förskolan ska förmedla kunskaper så att barn ska kunna verka i och för ett demokratiskt samhälle (Skolverket, 2018). I förskolan kan delaktighet och inflytande inte likställas med att barn alltid ska få sin vilja igenom och bestämma allt utan det handlar om något större (Alerby & Bergmark, 2019; Johannesen, 2009). Barn kan känna delaktighet även om det inte innebär att påverka förskolans verksamhet och innehåll, det kan exempelvis handla om social

delaktighet. Social delaktighet inkluderar barns känsla av gemenskap, inkludering och att känna sig respekterad. Att barn får göra sina röster hörda, få delta i aktiviteter och ingå i en grupp. Social delaktighet är en subjektiv upplevelse och en viktig aspekt för att barn ska kunna ta steget att utöva inflytande (Alerby & Bergmark, 2019). I denna uppsats har vi valt att delvis använda begreppen som synonyma, då somliga forskare och respondenter anser att begreppen är sammanhängande och enhetliga.

3.3 Historisk bakgrund

Synen på barn och barns rättigheter har skiftat genom historien. Varje tid och samhälle har sin syn på barn (Unicef, 2012). Barns integritet är ett uppmärksammat ämne i dagens samhälle men vägen till detta har varit lång och barns rättigheter har genomgått en

omfattande historisk förändring. Det var inte förrän i slutet av 1800-talet som den rådande synen på barn som vuxnas egendom började problematiseras och diskuteras (Vallberg Roth, 2011). Pedagogen och författaren Ellen Key var en av de första personerna som försvarade barns egenvärde och rätt till integritet. För Key var det barnen som var i fokus och barns rätt till sina egna åsikter, sin kropp och känslor stod över vuxnas rätt att styra och uppfostra barn med våld. Ellen Key kämpade för både kvinnors och barns rättigheter och i boken Barnets

århundrade beskrivs kampen för barns individualitet. Key (1900/1996) ville att barnsynen

skulle förändras och att 1900-talet skulle, precis som boktiteln säger, bli barnets århundrade. Key ifrågasatte den hierarki som fanns mellan vuxna och barn, men hennes åsikter bemöttes av samhället med motstånd då pedagogiken var kontroversiell (Key, 1900/1996). En annan pionjär som i början av 1900-talet stred för barns rätt till integritet var den polske pedagogen och författaren Janusz Korczak. Hans pedagogik innefattar en syn på barnuppfostran där barn ska erkännas som en människa som ska få lika respekt och ha samma rättigheter som en vuxen. Några av Korczaks (1929/1998) ståndpunkter var att ingen människa, oavsett samhällsposition eller ålder, får utöva våld. Att vuxna ska se sig själva och barn som

8

likvärdiga, att uppfostran ska grunda sig i en samverkan mellan parterna istället för att vuxna ska vara i en maktposition och styra barnen. En av de ståndpunkter som Korczak ansåg var signifikant var att barnets integritet skulle försvaras, barnets känslor, behov och åsikter skulle beaktas och värderas högt av vuxna. Gemensamt för både Key och Korczak var deras

revolutionerande sätt att se på barn och deras rättigheter.

Keys (1900/1996) önskan om att 1900-talet skulle bli barnets århundrande gick till viss del i uppfyllelse. Under den senare delen av 1900-talet växte synen på barn som egna individer med rättigheter och behov fram. Astrid Lindgren är en annan barnrättskämpe som är världskänd för sina barnböcker. Lindgren stod upp för barns rättigheter och såg barn som egna individer med rätt att göra sin röst hörd. På Sverige riksdags hemsida skrivs det att år 1979 beslutar riksdagen att all typ av våld mot barn ska förbjudas, och att det var Lindgren som var med och drev igenom den lagen (Riksdagen, 2020). Sverige blev därmed det första landet i världen med en lag mot barnaga. Magnus Jägerskog (2019) beskriver reaktionerna från samhällsmedborgarna vid lagändringen som aningen negativa, då våld som

uppfostringsmetod uppfattades vara en privatsak inom hemmet att bestämma som staten inte skulle styra över. Inställningen hos majoriteten av befolkningen förändrades dock relativt snabbt, lagen fick en normerande effekt och ett nytt synsätt kring barns integritet och rättigheter växte fram (Jägerskog, 2019).

Fram tills i slutet av 1900-talet hade hemmet haft det största ansvaret för barnuppfostran, men i och med industrialiseringen och att arbetande föräldrar inte längre hade möjlighet att ha barnen hemma blev barnomsorgen en större del av barns vardag (Vallberg Roth, 2011). Ann-Christine Vallberg Roth (2011) beskriver det ansvarsskifte som skedde på 90-talet,

Socialdepartementet som tidigare gett ut råd och anvisningar för förskolan lämnade över ansvaret till Utbildningsdepartementet. Förskolan fick år 1998 sin första läroplan Lpfö 98 i vilken regeringen formulerat mål och riktlinjer som skulle styra förskolan. Det nya uppdraget ställde högre krav på personalen och i början av läroplanen i förskolans värdegrund fick förskollärare stöd för att arbetet med barns integritet skulle ske.

En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,

9

jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen (Skolverket, 1998, s. 3).

Det framgick alltså i läroplanen att ett arbete med barns integritet skulle ske, men i och med att läroplanen inte angav hur målen skulle uppnås blev det personalens ansvar att följa och arbeta med det som stod skrivet (Skolverket, 1998).

Genom en förenklad historisk tillbakablick uppfattar vi att det skett stora förändringar när det gäller synen på barn och deras rättigheter. Under det senaste århundrandet har olika

barnrättskämpar stridit för att få vuxna att komma till insikt om barnets egenvärde som en självständig individ. Barnets kropp ska inte behöva utstå våld och barnets tankar och åsikter ska bli uppmärksammade. Även uppfostran och tillsynsansvaret har förskjutits en aning, från att hemmet tagit stort ansvar för både fostran och undervisning har nu en samverkan mellan hem och förskola ökat. Det resulterar i att det blir flera personer som ansvarar för att

förmedla olika kunskaper, normer och värderingar som präglar barnens upplevelse av deras rättigheter. Idag är det få människor i Sverige som skulle kunna motivera våld som

bestraffning menar Jägerskog (2019), det visar vilken kraft och påverkan en lag har på samhällsmedborgares beteende och handlingar. Trots det visar Brottsförebyggande rådet (2019) statistik på att tusentals barn far illa varje år, barns utsatthet kvarstår. Arbetet för att minska dessa siffror kräver en kraftsamling av vuxna (Jägerskog, 2019). Ett steg i rätt riktning är att FN:s konvention om barns rättigheter år 2020 blev en svensk lag (Unicef, 2009). Förhoppningarna att barnkonventionen ska få samma normerande effekt som lagen mot aga är stor menar Jägerskog (2019), att barns rättigheter realiseras i praktiken och inte endast står skrivet på ett papper. Vilka lagar och styrdokument som är aktuella och får betydelse för denna studie presenteras mer djupgående under rubriken 3.3 styrdokument för förskolan.

3.4 Integritet i förskolans styrdokument

Förskolan styrs av skollagen och den nuvarande läroplanen. I skollagens (SFS 2010:800) åttonde kapitel redovisas barns och vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter i förskolan. Förskolan fick sin första läroplan år 1998 och delar av den finns kvar i den nuvarande

10

att revidera den redan befintliga läroplanen då man menade att den 20 år gamla läroplanen behövde uppdateras (Regeringskansliet, 2017). Skolverket (2018) beskriver att förskolans värdegrund och uppdrag och innehåller mål och riktlinjer för arbetet i förskolan. I den nya förordningen har förändringar kring innehåll, disposition och språk skett. Ett av flera nya områden som införts i läroplanen är att all personal på alla förskolor, kommunala såväl som fristående, ska arbeta med att stärka och skydda barns integritet. Förskolan är styrd av Skollagen och läroplanen för att främja barns rättigheter och skyldigheter och är ett underlag för hur personal inom förskola ska arbeta och planera utbildningen av barn. Skrivningar om barns kroppsliga och personliga integritet hittas både i kapitel 1 och 2 i den nuvarande läroplanen (Skolverket, 2018).

I kapitel 1 under rubriken Förskolans värdegrund och uppdrag står det att ”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor” (Skolverket, 2018, s.5). Vidare står det att ”Barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska också respekteras. Det gäller bland annat i den dagliga omsorgen och i frågor om dokumentation” (Skolverket, 2018, s. 7).

I kapitel 2 under rubriken Mål och riktlinjer finns integritet även med som mål. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: ”sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet” (Skolverket, 2018, s.13). Arbetslaget ska: ”hålla sig informerade om barns personliga omständigheter med respekt för barnens integritet” (Skolverket, 2018, s.17).

Skrivningar om kroppslig och personlig integritet har reviderats och utvecklats i den nya läroplanen och integritetsbegreppet benämns vid flera tillfällen än förut. Förskolan ska arbeta för att barn ska bli medvetna om sina rättigheter och få möjlighet till både inflytande och delaktighet över sin egen vardag. Att respektera barn och se till deras bästa är en självklarhet för många pedagoger. Integritet är något som inte bara är bra att värna, det är också en rättighet (Internet Stiftelsen, 2018). Unicef (2009) beskriver att barns integritet skyddas av FN:s konvention om barnens rättigheter, den så kallade barnkonventionen. Sverige var ett av

11

de första länderna som skrev under konventionen bestående av 54 artiklar som alla beskriver barns olika rättigheter. Den 1 januari år 2020 blev barnkonventionen en svensk lag vilket innebär att om rättigheterna inte efterföljs kan man ställas till svars juridiskt. Det resulterar i att alla myndigheter och samhällsmedborgare är skyldiga att följa den.

När det gäller barns integritet berör flera av artiklarna det (Unicef, 2009):

Artikel 3: Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

Artikel 13: Barn har rätt till yttrandefrihet: att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.

Artikel 16: Barn har rätt till ett privatliv.

Artikel 34: Barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

Den nuvarande läroplanen speglar de värden som uttrycks i FN:s konvention om barns rättigheter som går som en röd tråd genom hela läroplanen (Skolverket, 2018). Allt arbete som sker i förskolan ska ha stöd i de styrdokument som vi tagit upp, de olika delarna ska ses som en helhet. All verksam personal har i uppgift att se till barns bästa, att göra barn

delaktiga i beslut som rör dem, förebygga kränkningar och lyssna på barnets åsikter och vilja. Allt för att se till att barns integritet respekteras.

3.5 Debatten om barns integritet

En samhällsdebatt kring arbetet med barns integritet begav sig i stor utsträckning under år 2017 när kampanjen #metoo skakade om världen med kvinnors skildringar och erfarenheter av sexuella trakasserier och sexuellt ofredande (Nationalencyklopedin, 2020). Debatten synliggjorde ett samhällsproblem och blev en ögonöppnare för både politiker och

förskollärare som menade att ett förebyggande arbete behövde ske redan i tidig ålder för att förhindra att problemet kvarstår hos nästa generation (Lingåker, 2018). Den ideella

12

föreningen Tre ska bli noll startades år 2017 av Elaine Eksvärd för att arbeta för att den höga statistik av barn som far illa skulle minska. Lågt räknat har tre barn i varje klass utsatts för sexuella övergrepp och med hjälp av ett integritetsarbete i tidig ålder kan vuxna se till att de siffrorna minskar (Treskablinoll, 2020). Barns kunskaper om sina egna rättigheter varierar, i och med att barn är i en utsatt position och somliga barn inte har så stor insikt om sina egna rättigheter krävs det att någon berättar det för dem. Att prata med barn om hur en ‘bra kompis är’, att man inte ska slåss eller säga fula ord tillhör både föräldraskapets och pedagogernas vardag. Rädda Barnen (2019) beskriver att många vuxna tycker att det är svårt att prata med barn om kroppens privata delar, sexualitet och vad man får och inte göra med andras kroppar och avstår helst från det. Det upplevs som krystat och krångligt och det finns en rädsla att ämnet skrämmer upp eller väcker fel tankar hos barnen. Vuxna riskerar att tycka att det är för jobbigt att prata om det med barn i ung ålder, så i många fall undviker vuxna ämnet och lägger hellre locket på. Andra personer anser att det inte behövs diskuteras med barn förrän i tonåren, Rädda Barnen (2019) poängterar dock att det kan kännas ansträngande men i förlängningen kan det rädda barn och deras barndom.

Rädda Barnen (2019), Treskablinoll (2020) och Lingåker (2017) är rörande överens om att även om barn förstår sina rättigheter och gränser ligger ansvaret aldrig på deras axlar, utan det är alltid vuxnas ansvar att skydda barnen. Barns kunskap om sin egna personliga sfär och integritet kan dock bidra till att utnyttjande och övergrepp inte kan normaliseras hos barn och att tystnaden bryts.

Jag säger inte att ett nej från ett barn får en förövare att sluta med övergreppen, men om ett barn vet att det hen utsätts för är fel kan chansen öka att barnet vågar berätta för någon som hen känner förtroende för, därför är det viktigt att vi lär barnen om integritet redan i de yngre åldrarna (Lingåker, 2017, s. 75).

Lingåker (2017) menar att desto mer kunskap som finns i förskolan desto större är chanserna att barns liv kan förändras innan skadan blivit för stor. Rädda Barnen har uppmärksammat att integritet upplevts som ett komplext och skambelagt ämne som är svårt att prata om, därför är förskolepersonalens kunskap inom ämnet viktig. Kunskapen kan bidra till att personalen kan urskilja tecken och signaler från barn och därmed stoppa eventuellt våld i tid. Rädda Barnen (2019) har utifrån den vetskapen tagit fram en handbok vid namn Stopp! Min kropp! till vuxna med konkreta tips och råd för hur arbetet och samtalen med barn kan genomföras. Idag

13

är många förskolor och skolor bekanta med materialet och det är ett lättillgängligt sätt för pedagoger att få information om olika arbetssätt som utvecklar barns förståelse av sina och andras rättigheter och gränser (Rädda barnen, 2019). Karin Salmson och Johanna Ivarsson (2015) betonar att det är av stor betydelse att en diskussion kring vad som är rätt och fel förs mellan parterna för att öka förståelsen hos barn. Genom att pedagogerna också efterlever och strävar efter att själva respektera barns integritet normaliseras positiva beteenden och en förståelse för hur man respekterar varandra skapas (Salmson & Ivarsson, 2015).

14

4. Tidigare forskning

I detta kapitel redogörs inledningsvis för hur sökningsprocessen och urval av tidigare forskning genomförts. Därefter följer ett stycke med tidigare forskning av integritet, sedan presenteras inflytande och delaktighet och avslutningsvis en sammanfattning av tidigare forskning.

4.1 Sökning och urval av tidigare forskning

Sökningar har genomförts i databaserna Nordic base of childhood education, Eric (EBSCO) samt Google Scholar. Vid sökningar har vi använt oss av följande sökfraser och sökord: Integritet, Inflytande, Integrity, Children’s rights, Early childhood education, Preschool, Influence, Children's perspective och Participation.

För att värdera om forskningspublikationer är av hög kvalitet, avgränsades sökningen på så vis att endast vetenskapliga artiklar granskades. För att bibehålla aktualitet begränsades publikationsåret från år 2000. Urvalsprocessen startade med en genomläsning av artiklarnas abstrakt för att identifiera artiklarnas relevans. De återstående artiklarna som var av relevans för vårt ämnesområde lästes djupgående. En kategorisering av artiklarna genomfördes utifrån de likheter och skillnader som vi identifierade. Forskning om integritet har främst bedrivits inom fältet för hälso- och sjukvård samt akademisk integritet. Forskning om integritet i en förskolekontext är bristfällig. Till följd av låga sökträffar vid sökning i sökmotorerna fick vi använda oss av en så kallad kedjesökning. Utifrån de artiklar som hittats via sökmotorerna fann vi även intressanta referenser, som vi sedan sökt efter specifikt. I forskning om integritet kunde vi urskilja en koppling mellan inflytande och delaktighet, vilket vi även tolkade som en relevant ingång till vår studie om barns integritet. Relationen mellan integritet, inflytande och delaktighet hör då samman, eftersom barnet får vara med och känna inflytande och delaktighet i förskolan i förhållande till sin integritet och personliga sfär.

4.2 Tidigare forskning om integritet

Forskning om barns integritet finns beskrivet inom en rad olika områden, exempelvis inom medicinsk forskning. Joseph Mazor (2017) har utifrån den tyska regeringens lagbeslut om att

15

förbjuda omskärelse av barn granskat olika domstolsfall. Fall där barns rätt till

självbestämmande ställts i förhållande till föräldrars rätt till att ta beslut som påverkar barnets kropp. Barns rättighetsnivå diskuteras och i vilken utsträckning barns fysiska integritet kan tillgodoses och respekteras. Medicinska beslut som inte är livsavgörande, exempelvis vaccinering och operationer ställs i relation till omskärelse. Alla ovanstående beslut grundar sig i det som föräldrar anser är barnets bästa, det som dock skiljer besluten åt menar Mazor (2017) är för vem vinningen blir. Om föräldrars beslut att omskära barn grundar sig i en kulturell och religiös tradition handlar beslutet om att göra något för sin egen fördel och inte barnets. Omskärelse av spädbarn resulterar i att barnet inte kan göra ett självständigt val då barnets intresse i frågan inte kan höras. Resultatet av studien visar att lagbeslut som förbjuder omskärelse av barn kränker föräldrar rätt till religionsfrihet men stärker barns rätt till

självbestämmande och fysiska integritet (Mazor, 2017).

Även Ursula Kilkelly (2017) har precis som Mazor (2017) studerat lagbeslut utifrån ett barnperspektiv. Studiens syfte var att studera om barns rättigheter tillgodoses i samma utsträckning som vuxnas. Kilkelly (2017) granskade sjuhundrafemtio rättsfall och resultatet visar att barns syn på händelser åsidosätts i många fall och att vuxnas röst väger tyngre. Trots att barns integritet lyfts i olika sammanhang och forskningar så finns det väldigt lite forskning som gjorts om barns integritet i relation till hur personal i förskolan kan arbeta med barns integritet. Några undantag finns dock. Eva Johansson (2005) har under ett års tid studerat de yngsta barnen i en förskola och förskollärare i Sverige med syfte att undersöka hur barns integritet respekteras och tillgodoses. Integritet är människans personliga domän, som är starkt förknippat med människans identitet. I avseende att personen får ha sina egna åsikter, tankar och fritt kunna uttrycka dem. Hur integriteten utmynnar sig varierar mellan individer och den beskrivs som en livslång process som utvecklas i samspel med andra. För att förskolan ska kunna upprätthålla barns rättigheter menar Johansson (2005) att det är centralt att barns integritet i förskolan beaktas av personalen oavsett ålder på barnen. En positiv påverkan på barnens utveckling i avseende att utveckla medmänsklighet och respekt för andra ökar om ett integritetsarbete inleds när barnen är små menar. Förskollärare i studien beskriver att alla barns viljor inte kan inkluderas varje gång, utan att förskollärare får göra avvägningar för att barn ändå ska känna sig inkluderade i stor utsträckning. Arbetet med små barns integritet ansågs vara komplex då barn i yngre åldrar inte interagerar på samma sätt

16

som de äldre barnen gör. Förskollärarna poängterar att de måste skapa en balans mellan barnets vilja och behov och vad som är möjligt i praktiken. I och med att förskolan har många barns behov att tillgodose upplevs balansen vara svår, men pedagogernas ambitioner var ändå höga. Johansson (2005) lyfter ett dilemma som kan uppstå när det är vuxnas ansvar att

skydda barn, det handlar om att vuxna får tolkningsrätt i situationer och att rätten till integritet blir något som måste ges av vuxna till barn. Vilket kan leda till att integritet blir något som vuxna får välja att avsätta och vuxnas makt blir tydlig. Johanssons (2005) slutsats visar att förskollärare har viljan att respektera barns integritet i förskolan men att det ibland blir bristfälligt på grund av barnets ålder. Det som är avgörande för hur barns integritet tillgodoses i förskolan är vilken attityd och kompetens pedagogerna har. Vuxna är förebilder för barnen och Johansson (2005) menar att deras förhållningssätt påverkar hur barn

respekterar varandra.

Betydelsen av att barn i tidig ålder skapar förståelse för sin integritet lyfter även Rebecca Cowan, Rebekah Cole och Laurie Craigen (2019). Cowan et. al (2019) har genomfört en kvalitativ fallstudie och genomfört intervjuer med lärare för att granska hur lärare arbetar med organisationen CSA

(

Child Sexual Abuse

)

kring frågor som bland annat berör sexuella övergrepp. Med hjälp av organisationen får lärare och föräldrar kunskap om hur dem kan utveckla barns förståelse för hur dem ska agera vid exempelvis vid sexuella övergrepp. Cowan et. al (2019) lyfter fram vikten av att lära barn hur de respekterar andra samt hur de skapar förståelse för var gränser går hos andra och en själv. Cowan et. al (2019) menar att desto tidigare barn skapar förståelse för var gränser går hos en själv och andra desto bättre påverkan har de på barn i skolåldern. I praktiken kan det innebära att barn vet hur de ska göra för att hantera situationer då integriteten kränks, till exempel vid ett övergrepp. Ju tidigare barn lär sig förstå hur barn respekterar sin egen integritet desto tidigare skapar barnen förståelse för hur de ska vara mot andra människor. Genom att barnet förstår var gränsen för den fysiska integriteten går lär sig också barnet hur det ska skydda sig mot en förövare om barnet skulle bli utsatt för sexuellt övergrepp. Professionell hjälp ifrån skolan är ett sätt för barn att skapa förståelse för hur dem ska agera i utsatta situationer menar Cowan et. al (2019. Forskningsresultaten belyser att barn ska få verktyg ifrån skola för att skapa kunskap och förståelse för hur barn ska upprätthålla sin integritet och respektera andras. Resultatet visade

17

även att sexuella övergrepp är ett tabubelagt område att prata om med barn, men att ett förebyggande arbete kan få god påverkan på barnen.

Förståelsen hos ett barn för sin integritet är nära förknippat med barnets rätt till delaktighet i aktiviteter som berör dem. Helen Knauf (2019) har gjort en visuell miljöanalys med

fotografier från två gruppmiljöer i två olika länder. Barns delaktighet och inflytande är beroende av dels interaktion med andra men också utformningen av den fysiska miljön i utbildningen och hur den bjuder in (eller inte bjuder in) barnen till delaktighet.

Forskningsresultatet visar att ju yngre barnen är när de skapar förståelse för hur deras miljö ger dem möjlighet till delaktighet, desto mer kommer barnen att känna sig delaktiga i utbildningen. För att stärka barns mänskliga rättigheter i detta avseende så betonades att det är viktigt att arbeta med barnets integritet i miljöer där barn finns, till exempel i skolmiljö (Knauf, 2019). Relationen mellan integritet, delaktighet och inflytande hör då samman, eftersom barnet får vara med att känna delaktighet/inflytande i förskolan med sin integritet och personliga sfär (Johansson, 2005; Knauf, 2019). Vilket diskuteras vidare i avsnitt 4.3 tidigare forskning om inflytande och delaktighet.

4.3 Tidigare forskning om inflytande och delaktighet

Förskolan har ett demokratiuppdrag som avser att barn ska förstå vad demokrati innebär, men också få vara en del av den. Arbetet med att stärka och skydda barns integritet kan ske på olika sätt. Författaren Lingåker (2017) beskriver att ett sätt att arbeta med integritet är att göra barn delaktiga i sin egen vardag och i beslut som rör de själva, att låta barn ha inflytande. Forskning om barns rättigheter och rätten till inflytande och delaktighet har undersökts ur olika perspektiv.

Hur denna rättighet förstås och realiseras av yrkesverksamma i förskolan har flera forskare undersökt. Berit Bae (2010) och Kim Hudson (2012) beskriver båda den klyfta som ofta uppstår när pedagoger beskriver deras uppfattning om barns rättigheter och vad som sedan faktiskt sker i praktiken. Hudsons (2012) studie utgår från artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter som innefattar att barn har rätt att vara involverade i beslut och handlingar som berör dem. Genom gruppintervjuer med över hundra utövare inom läraryrket och

18

beskriver den spänning som fanns mellan olika lärare och begreppet inflytande blev till en början problematiskt att diskutera då definitionerna skiljer sig åt mellan personerna. En annan vattendelare som Hudson (2012) uppmärksammade var synen på barn och hur mycket

inflytande barn bör ha. I ena änden fanns det lärare som såg barn som självständiga individer och att de borde bemötas utefter det. I den andra änden fanns det lärare som fruktade för att ge barn för mycket ansvar då det skulle kunna inkräkta på deras barndom, barn ska vara barn och inte vuxna.

Även Bae (2010) noterade lärares olika synsätt på barn i intervjuer och observationer med lärare. En traditionell syn bland lärarna var att inflytande och deltagande inte var relevant att arbeta med när det gäller små barn på grund av deras omogenhet. Inflytande definieras inte som ett samarbete mellan parterna utan som ett självbestämmande som barn ansågs vara oförmögna att ta ansvar för. Hudson (2012) uppvisar dock även resultat där förskollärare generellt hade lättare att anpassa sig och förändra verksamheten utefter barnens behov och val, till skillnad från lärare i skolan som upplevde det svårare att ändra redan etablerade rutiner och lektioner. Syftet med att involvera barn i deras vardagliga rutiner var inte självklart för lärarna, generellt var det viktigt för att främja barnens utveckling och sociala kompetens snarare än för att säkerställa barns rättigheter.

Trots att lärare i både Hudsons (2012) och Baes (2010) studier uttryckte vikten av att barn får inflytande och fatta egna beslut så var mycket fokus på vilka begränsningar som fanns. Det krävdes att hänsyn togs till barnets ålder och utvecklingsnivå, i vilket sammanhang

beslutsfattandet skulle ske och hur individens kapacitet var. Det som var avgörande för om barnet fick möjlighet att fatta egna beslut berodde helt på lärarens roll och relation till barnen menar Hudson (2012). Lärarens personliga förhållande och de viktiga band som skapades mellan parterna möjliggjorde deltagande i beslutsfattanden. Resultaten av studierna visade betydelsen av en god kommunikation mellan lärare och barn. Om barns rättigheter ska få utrymme i vardagen är dialogen och förhållandet mellan barn och lärare avgörande, om målet är att föra barns och lärares värld närmare varandra (Hudson, 2012). Lärare som tolkar barns

19

rättigheter och utmanar sitt eget tänkande kan bidra till att barn får känsla för hur det är att delta på egna villkor från tidig ålder (Bae, 2010).

Som tidigare nämnts beskrev Bae (2010) lärare som ansåg att små barn var för omogna för att ta egna beslut i sin vardag, därför blir det då angeläget att redogöra för Ann Quennerstedts (2016) studie om vilka mänskliga rättigheter små barn utövar på förskolan. För att se i vilka handlingar barn uttrycker mänskliga rättigheter har observationer på barn mellan 1–3 år gjorts. Resultatet visar att barn utövar tre olika typer av mänskliga rättigheter, varav en av dem är rätten till inflytande. Det var en aktuell och starkt närvarande rättighetstyp för små barn i förskolan även om utövandet skiljde sig en aning åt mellan barnen. Rätten till

inflytande handlade i detta fall om att barnen ville få sina åsikter hörda, få inflytande i olika situationer och att andra skulle visa hänsyn till dem. Quennerstedt (2016) skildrar

förskollärares uppdrag att utforma en miljö där barns mänskliga rättigheter respekteras. Det behövs för att barn tar till åtgärder för att deras åsikter och viljor ska bli kända och få dem beaktade. Hur barn går till väga för att få inflytande kan se olika ut, en del barn uttrycker sig självsäkert medan andra är mer reserverade. Kommunikationen kan ske verbalt, genom kroppsliga uttryck eller med ljud. Trots de olika tillvägagångssätten tar barn initiativ och kommunicerar en vilja om att få inflytande. En aspekt som Quennerstedt (2016)

uppmärksammade i barnens interaktioner var en tydlig dominans och underordning mellan parterna. Bae (2010) beskriver den risk som uppstår när lärare fastnar i gamla roller och utgår från sig själva i olika situationer och därmed tar saker förgivna. Att lärares vuxenstatus gör så att reserverade barn vars signaler inte är så starka riskerar att förbises av lärarna. Av

betydelse är då att lärare erkänner de samhällsstrukturer som finns och försöker uppmärksamma hur barn kan påverkas av dem menar Quennerstedt (2016).

Mot bakgrund av Hudson (2012) och Baes (2010) forskning som visar på lärares relativt negativ inställning till barns rätt till inflytande blir det angeläget att lyfta Elisabeth Arnérs (2006) forskning. Arnér undersökte om det var möjligt att förändra förskollärares inställning till barns inflytande, från negativ till positiv genom ett utvecklingsarbete under 1 års tid. Under de första samtalen med förskollärarna synliggjordes de arbetssätt och traditioner som

20

pedagoger i förskolan ofta har och som är svåra att förändra. Arnér (2006) såg samma mönster hos pedagogerna som Bae (2010), vuxna har svårt att ge barn inflytande och tar omedvetna val åt barn utan vidare eftertänksamhet. Pedagogerna upplevde många hinder för att låta barnen vara delaktiga i beslutsfattande, begränsningarna handlade bland annat om för små lokaler, personalbrist och för stora barngrupper. Utvecklingsarbetet gick ut på att

förändra den inställningen till att istället försöka se det ur barns perspektiv. Under arbetets gång kom förskollärarna till insikt om att situationer som de tidigare tagit förgivna kunde ändras till ett sätt som både gynnade deras egen arbetssituation men som även stärkte barnens möjlighet till inflytande. De avgörande faktorerna som lyckades förändra inställningen var kontinuerlig reflektion, utveckling av kunskap inom ämnet och diskussioner kring olika utbildningsfrågor. Resultatet av Arnérs (2006) studie visar att om förskollärare bekräftar och uppmuntrar barn till att ta initiativ och grundar det i kunskap och reflektion så skapas det möjligheter för att uppnå barns rättigheter. Om barn däremot kontrolleras och får begränsat inflytande förhindras barn från att ta ansvar och bli aktiva deltagare. Resultatet av

utvecklingsarbetet visar att invanda förhållningssätt och för givet taganden får konsekvenser för barn men att ett genomtänkt och systematiskt arbete kan leda till ett nytt bemötande av barn på ett mer bejakande sätt. Barn inspireras av att pedagoger tillåter initiativtagande, det var något förskollärarna i studien insåg, att barn gynnas av att ta ansvar och det kaos som de förväntade sig skulle uppstå aldrig uppstod.

Berit Bae (2009) har i sin forskning belyst en annan aspekt av deltagande i det vardagliga samspelet hos norska förskolebarn. Syftet med Baes observationsstudie var att undersöka vilka möjligheter till delaktighet som barn har när de ställs inför vardagliga aktiviteter.

Studien inriktades på att titta på hur barn respekteras när de uttrycker sig men också kartlägga vilka svårigheter som skapas för dem i praktiken. Slutsatsen i studien var att barn får uttrycka sig och ha åsikter, och att arbetet kring barns delaktighet inte ska begränsas till vardagliga aktiviteter i förskolan utan att barns delaktighet bör inkluderas i alla former av aktiviteter (Bae, 2009). Barns delaktighet i förskolan har också undersökts genom att studera barns interaktioner och sambandet med barnets kön och grad av delaktighet (Emilson & Johansson, 2004). Resultatet av forskningen var att könet hos barnet inte hade någon betydelse för

21

graden av delaktighet men däremot att yttrandefriheten är begränsad. Barn förstår tidigt sina egna rättigheter och hur dessa skiljer sig från vuxnas och kan också se dessa skillnader. Med bakgrund av läroplanens betoning på förskolans roll för en demokratisk fostran kan tidigare forskning om barns inflytande visa att barn utövar olika rättigheter och att vuxnas förhållningssätt har betydelse. Vuxna är viktiga förebilder för att barn ska få förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som finns i ett demokratiskt samhälle, där integritet är inräknat.

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Den tidigare forskningen som redovisats i styckena ovan exemplifierar hur områdena integritet, inflytande och delaktighet beskrivits av forskare. Det finns lite forskning om integritet i relation till förskola, däremot finns en mängd forskning som lyfter

integritetsbegreppet i andra kontexter. En övervägande del av den forskning inom integritet som är kopplad till barn diskuterar och problematiserar barns perspektiv i kontrast till

vuxenperspektivet. Det synliggjordes genom att beskriva Kilkelly (2017) och Mazors (2013) forskning, som behandlar två olika ämnen men vars slutsats båda innefattar att barns vilja inte tillgodoses på samma sätt som vuxnas. Den forskning som behandlat integritet i förskola riktade fokus mot pedagogers förhållningssätt och synsätt i relation till barns integritetslära. Samtlig forskning, som ingår i den här studien, om integritet beskriver betydelsen av att arbeta med integritet i tidig ålder, ett främjande arbete bör starta redan i förskolan för att lära barn att respektera sig själv och andra. Forskning om integritet visar att förståelsen av sin egen integritet är förknippat med möjligheten till inflytande och delaktighet.

Forskningsresultaten visar att barn uttrycker olika rättigheter, men att förskollärare tenderar till att inta en negativ inställning när det gäller att tillgodose de rättigheterna.

Sammanfattningsvis är resultaten av den tidigare forskningen av relevans för vår studie. Det som vi ännu inte funnit i den tidigare forskningen är hur förskollärare praktiskt kan arbeta med att stärka barns integritet. Vi kompletterar tidigare forskning med att i denna studie inta ett didaktiskt perspektiv och beskriva hur verksamma förskollärare förstår och praktiskt arbetar med barns integritet.

22

5. Teori – ett didaktiskt perspektiv

Begreppet didaktik språkhistoriska ursprung härleds från grekiskans visa som i detta sammanhang betyder att visa på (Wahlström, 2016). Didaktik och de didaktiska

frågeställningarna är ett hjälpmedel och stöd för lärare att använda sig av för att planera och genomföra undervisning. Den viktiga relationen mellan lärare, elev och innehåll visas ofta genom en didaktisk triangel. Ninni Wahlström (2016) beskriver att dessa tre delar måste fungera ihop för att nå ett lärande och de mål som uttrycks i läroplanen. Didaktiken delas in i begreppen allmän didaktik och ämnesdidaktik. I svenska skolor och förskolor utgår lärare i stor utsträckning från det allmändidaktiska synsättet. Allmänna didaktiken syftar till att identifiera vilka kunskapsinnehåll som är centralt för elevens bildningsprocess utifrån ett samhälls- och kulturellt perspektiv. Didaktiken syftar inte endast till att beskriva det specifika innehållet utan är ett bredare sätt att tänka kring lärandeprocessen. Det innebär att elever också ska utveckla sitt personliga ställningstagande och bli mer självständiga individer (Wahlström, 2016).

Didaktik visar olika aspekter som bör tas hänsyn till och synliggör den komplexitet och val som lärare ställs inför dagligen. I både förskola och skola har lärare inga givna arbetssätt eller metoder som fungerar jämt eller för all undervisning, därför måste en öppenhet finnas för de val som kan och måste tas (Wahlström, 2016). Staffan Selander (2012) beskriver att

undervisningen varierar mellan lärare då dem har olika uppfattning kring hur upplägget kan genomföras. Wahlström (2016) beskriver att varje undervisningssituation utgörs av ett antal didaktiska aspekter och frågor för att lärare ska skapa förståelse för; undervisningens syfte, vad för innehåll undervisningen ska innehålla, hur målen bäst uppfylls, för vem lärande är samt när och hur undervisningen praktiskt ska gå till (Wahlström, 2016).

Vad-frågan avser vad lärare ska lära ut, utbildningens innehållet ska grunda sig och vara

kopplad till läroplansmålen. Förskolan ska sträva efter att uppnå läroplanens mål och måste därför vara i fokus. Hur-frågan beskriver hur undervisningen ska gå till, hur lärare på bästa sätt når ut till barnen för att barnen ska ta del av lärandet. Varför-frågan handlar om

undervisningens syfte, varför lärare ska lära ut ett visst kunskapsinnehåll. När-frågan beskriver när lärandet ska ske, exempelvis tid på dagen. Slutligen beskriver vem-frågan för vem/vilka lärandet ska ske. Selander (2012) menar att reflektion under planeringsprocessen

23

har god påverkan på barns lärande eftersom barn vid en välplanerad undervisning får ut så mycket som möjligt under undervisningstillfället. Didaktiken är en del av pedagogiken och kan inte förbises, utan en genomtänkt plan finns det en risk att verksamheten eller

undervisningen inte håller rätt kurs.

Didaktikens olika frågeställningar behandlar hur lärare kan reflektera över sin planering och undervisning. I denna studie har det huvudsakliga intresset varit att synliggöra hur

förskollärare utifrån Lpfö 18 beskrivit integritetsbegreppet och hur förskollärare beskrivit att integritetsarbetet kan genomföras. För att utveckla förskoleprofessionen och bidra till en utökad förståelse för hur det praktiska arbetet kan gå till har denna studie fokuserat och använt frågorna vad och hur som analysverktyg. Läroplanen ställer höga krav på förskolan och förskollärare, det finns tydliga riktlinjer för vad som som arbetas med och läroplanen utgör ett underlag till varför ett visst innehåll ska arbetas med. I och med att mål kring integritet har lagts till i den reviderade läroplanen Lpfö 18 och att ämnet är relativt nytt i förskolan har det varit relevant för oss i denna studie att undersöka hur förskollärare praktiskt arbetar med målen. Utifrån den samhällsdebatt som har presenterats i inledningen och

bakgrunden samt det tydliga kravet från läroplanen så skapas en förståelse och grund för varför ett integritetsarbete ska ske. Utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i

läroplanen, därför har vi valt att besvara varför-frågan genomgående i uppsatsen. Vi har med den vetskapen inte ställt frågor till respondenterna om varför ett integritetsarbete ska ske, då läroplanen besvarar den frågan.

Vi är väl medvetna om att alla didaktiska frågeställningar är viktiga och väsentliga. Varje enskild didaktiskt fråga är en del som tillsammans skapar en helhet och vi kunde valt att använda flera av frågorna i analysen. Å andra sidan måste vi begränsa oss i denna uppsats och därför har vi valt att fokusera på två av de didaktiska grundfrågorna, nämligen vad och hur. Vi har inte använt varenda fråga i analysen, men vi besvarar majoriteten av frågorna i uppsatsen även om de inte presenterats i resultatdelen. Ett exempel på när vi besvarat vem-frågan är när vi har diskuterat integritetsarbetets relevans för barn i relation till ålder. För att konkretisera de didaktiska frågorna som vi använder i denna studie kommer vi att ge några exempel på hur barns integritet kan förstås i en förskolepraktik. För att arbeta med barns integritet krävs det att förskolläraren är medveten om vad begreppet betyder samt vara

24

medveten om förskolans styrdokument. Nedan presenterar vi hur de didaktiska frågorna kan förstås inom ramen för barns integritet i förskolan. I relation till vårt syfte och frågeställning så är de relevanta frågorna vad och hur.

• Vad-frågan kan besvaras med att; barnen ska lära sig att visa respekt gentemot sig själv och andra, förstå gränser kring sin egen och andras integritet samt skapa förståelse om yttrandefrihet.

• Hur-frågan besvaras med hur metoden av lärandet ska ske. För att konkretisera hur-frågan inom integritet kan de vara; hur förskollärare kan göra barn delaktiga i rutinsituationer.

25

6. Metod

Samhällsvetenskaplig forskning delas främst i två delar; kvalitativ- och kvalitativ forskning. Inom den kvantitativa forskningen samlas en stor mängd data in via exempelvis enkäter för att sedan dra generella slutsatser om resultatet. Det handlar alltså om insamlat data som har ett kvantitativt mått. Den kvalitativa forskningen syftar till att förstå och tolka data som inte är mätbara såsom vid kvantitativa forskningar. I kvalitativ forskning kan exempelvis

intervjuer används för att skapa data (Stúkat, 2011). Denna studie synliggör förskollärares uppfattningar och erfarenheter gällande integritet och få insikt om sådant som inte kan observeras. För att få svar på frågeställningarna har därför en intervjumetod varit mest lämplig. Metoden fungerar som ett verktyg för oss att identifiera och se fördjupade kopplingar i intervjupersonernas svar (David & Sutton, 2016). Arbetet har således en kvalitativ vetenskaplig ansats.

6.1 Intervju som datainsamlingsmetod

Syftet med denna studien att synliggöra hur förskollärare uppfattar att integritetsarbete kan bedrivas i förskolans verksamhet. Intervjuer som datainsamlingsmetod är ett sätt för forskaren att skapa forskningsdata och information kring ett specifikt fenomen. Inom

forskningen finns de flera olika sätt att intervjua exempelvis via icke-, semi- och strukturerad intervjumetodik. En icke strukturerad intervju sker genom att frågorna ställs mer spontant och utan att intervjuaren har förberett frågor. I en strukturerad intervju är frågorna däremot

strukturerade, rangordnade och uppdelade i förväg (David & Sutton, 2016). För att skapa en större förståelse kring respondenternas kunskaper och erfarenheter inom ämnet har

semistrukturerade intervjuer genomförts. Christina Back och Carina Berterö (2019) beskriver att semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuaren utgår från bestämda teman. Men att intervjuerna kan skilja sig åt på så vis att intervjuaren ställer följdfrågor beroende på

respondentens svar. I semistrukturerade har respondenten även utrymme att belysa delar som inte specifikt frågats efter, men som är relevanta att lyfta (Back & Berterö, 2019).

6.1.1 Konstruktion av intervjufrågor

Vid den första konstruktionen av intervjufrågor formulerades ett antal potentiella frågor inom ämnet. Efter bearbetning av frågorna strukturerades de upp i olika delar. Den första delen

26

behandlade uppvärmningsfrågor för att skapa förtroende hos respondenterna och ett sätt för oss att få vetskap om respondenternas yrkesbakgrund. I den andra delen ställdes kärnfrågor om de olika centrala delarna; integritet, styrdokument, delaktighet och inflytande. Till dessa ställdes även följdfrågor för att fördjupa och klargöra svaren. Den tredje delen behandlade frågor kring det konkreta arbetet med barns integritet. Slutligen fick respondenten möjlighet att tillägga något inom ämnet som inte berörts under intervjun. Samtliga frågor i

intervjuguiden var öppna för att få tillgång till förskollärarens perspektiv och uppmuntra till reflektioner. Back & Berterö (2019) menar att öppna frågor skapar möjlighet till längre och utförligare svar till skillnad från slutna frågor som har begränsade svarsalternativ. För att se färdigställd intervjuguide se bilaga 1.

När intervjuguiden var strukturerad och genomarbetad genomfördes en pilotstudie med en förskollärarstudent. Pilotstudien genomfördes för att eventuella felaktigheter skulle kunna hittas och ändras. Matthew David och Carole D. Sutton (2016) beskriver vikten av

respondentens åsikter och synpunkter för att förbättra språk, förtydliga frågor samt att reda ut eventuella otydligheter. Pilotstudien resulterade i att enstaka frågor ändrades språkligt samt att en följdfråga lades till för att utveckla svaren ytterligare.

6.2 Urval

För att få tag i förskollärare till studien mejlades totalt trettio rektorer i två kommuner, som fick förfrågan om deras förskolepersonal ville vara med i en trettio minuters intervju. För att få kontaktuppgifter till rektorerna gick vi in på kommunens hemsida för att hitta förskolor samt för att få tag på rektorernas e-postadresser. I mejlförfrågan (se bilaga 2) skickades informationsbrev (se bilaga 3) och samtyckesblankett (se bilaga 4) med. Dessutom beskrevs det att intervjun kommer att behandla frågor som rör barns integritet. Urvalet kom då att bli utifrån rektorernas svar på vardera förskolan, genom att de tog ställning till om deras förskollärare delta i intervjun eller inte. Om rektorerna accepterade att deras anställda fick delta vidarebefordrade rektorerna mejlet till tänkbara förskollärare eller gav oss mejladressen till de förskollärare som rektorerna såg som relevanta för studien. I övrigt hade vi ett

kriterium, det var att intervjupersonerna skulle vara förskollärare eller ha en legitimerad lärarexamen.

27

6.3 Genomförande av intervju

Intervjuerna genomfördes med sex stycken förskollärare fördelade på tre olika förskolor under cirka trettio minuter per tillfälle. Vi bokade in videosamtal via Skype med fyra av förskollärarna, ett telefonsamtal samt ett fysiskt möte med en förskollärare. I och med den rådande situationen med Covid-19 föredrog majoriteten av förskollärarna att genomföra intervjuerna digitalt. Det fysiska mötet ägde rum avlägset från barn och andra distraktioner. Samtyckesblanketten skrevs under av respondenterna och mejlades till oss innan det

bestämda mötet. Samtliga intervjuer ljudinspelades och respondenterna tillfrågades ytterligare en gång om godkännande av inspelningen. Ljudinspelningen skedde via en applikation i Iphone kallad ’röstmemon’. Utifrån vetskapen om lagen GDPR (The General Data Protection Regulation) stängdes molntjänsten Icloud av för att inte lagra intervjuerna så att ingen obehörig skulle få tillgång till det (SFS 2018:218). Vid intervjutillfällena deltog vi båda förutom vid ett tillfälle då förskollärarna endast kunde delta under samma tid och vi var därför tvungna att dela upp oss. Under intervjutillfällena vi båda deltog på hade vi en

strukturerad plan för vem som skulle ställa vilken fråga. Vi gjorde detta för att kunna

koncentrera oss på vad som sades och inte fokusera på vem som skulle ställa nästkommande fråga. Förskollärarnas svar på frågorna värderades varken positivt eller negativt utan vi framhöll oss neutrala.

6.4 Transkribering av intervju

Direkt efter genomförd intervju transkriberades ljudinspelningen, detta för att komma ihåg vad som sades samt om något var otydligt i dialogen. Intervjuerna transkriberades ordagrant, det vill säga att vi skrev ned allt även om det inte var grammatiskt korrekt, vilket Back och Berterö (2019) belyser som en del av transkriberingsprocessen. Med undantag för de delar som innehöll personliga detaljer, upprepningar av ord samt utfyllnadsord. Personliga detaljer innefattade information om respondentens identitet, exempelvis personens namn eller

arbetsplats. Upprepningar av ord innefattade ord som repeteras ett flertal gånger i följd av varandra. Inga utfyllnadsord skrevs med i transkriberingen, exempel på utfyllnadsord var ’eh’ och ’mmm’. Det fanns även delar som vi skrev ned i transkriberingen som inte sades,

28

annan. Ett exempel på när vi förtydligade ett ord var när respondenten sade dem, då förtydligade vi det genom att beskriva vad respondenten menar inom parentes.

6.5 Etiska ställningstaganden

All forskning och alla studier som genomförs måste beakta etiska aspekter. I Sverige fungerar Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer om god forskningssed som god hjälp för att göra etiska ställningstaganden. För att vår studie ska ske etiskt korrekt har vi även beaktat

Helsingforsdeklarations (World Medical Association, 1964) principer för att hålla hög kvalitet, studiens kvalitet diskuteras vidare i avsnitt 6.6 studiens kvalitet. Det är av stor vikt att vara etisk under hela studieprocessen, både innan, under och efter genomförandet (David & Sutton, 2016). Behovet av ny kunskap inom ämnet är stor vilket har motiverat våra forskningsfrågor och vårt syfte. För att lämna ett korrekt och trovärdigt kunskapsbidrag till människor har vi agerat objektivt och transparant. Under genomförandet av studien är ett etiskt försvarbart bemötande av deltagarna viktigt.

Utifrån Vetenskapsrådets (2017) informationskrav skickade vi ut förfrågan till ett antal rektorer tillsammans med ett informationsbrev med information om vad premisserna var och studiens syfte. Tillsammans med informationsbrevet skickades samtyckesblanketter ut för att inhämta deltagarnas samtycke, för att således följa Vetenskapsrådets (2017) samtyckeskrav. I blanketterna framgick det att intervjun kommer att spelas in samt att materialet kommer att förvaras så att obehöriga inte kommer ha tillgång till materialet. I informationsbrevet förklarades även att materialet kommer att behandlas konfidentiellt genom att

intervjupersonerna kommer att avidentifieras. Avidentifiering gick ut på att ta bort all

personlig information om intervjusvararen samt att vi har fiktiva namn på samtliga deltagare. Vi beskrev även att studien kommer att publiceras som ett studentarbete i form av ett

självständigt arbete inom ramen för förskollärarprogrammet. I de fall rektorerna ansåg att skolans förskolepersonal inte skulle vara med i studien behövde rektorerna inte besvara mejlet. Detta för att deltagarna inte skulle känna sig skyldiga att delta.

Helsingsforsdeklarationen (1964) beskriver att det primära är deltagarnas omsorg och det ska gå före studiens intresse. Genom användandet av konfidentialitetskravet skyddades

29

framställningen av resultatet. Intervjupersonerna tilldelades nummer mellan 1–6 och inga uppgifter som skulle kunna förknippas med intervjupersonen eller förskolan publicerades. Deltagarna fick innan inspelningen godkänna om de ville bli inspelade och erbjöds också att få lyssna på materialet i efterhand. Vi förklarade innan intervjun startade att de under tiden hade möjlighet att avbryta sin medverkan utan förklaring (David & Sutton, 2016).

6.6 Studiens kvalitet

Det ställs höga krav på att all forskning som genomförs ska hålla en hög kvalitet (Fejes & Thornberg, 2019). Vad som innefattar hög kvalitet och vilka bedömningskriterier som ska uppfyllas är inte lika lätt att ge svar på då det finns olika synsätt och perspektiv på det (Fejes & Thornberg, 2019). Kvalitetsbegreppen validitet och reliabilitet har sitt ursprung i den kvantitativa traditionen och beskriver forskningens relevans i förhållande till det som undersöks samt resultatets möjlighet till generaliserbarhet inom den valda populationen (David & Sutton, 2016). Det finns dock forskare som är kritiska till och anser att de kvalitetsbegreppen inte är användbara inom kvalitativa studier utan kan vara missvisande (Fejes & Thornberg, 2019). I denna studie kommer vi därför att använda oss av begreppet trovärdighet och överförbarhet för att beskriva studiens kvalitet.

Andreas Fejes och Robert Thornberg (2019) menar att en studie med hög trovärdighet utgår från studiens primära syfte och frågeställningar för att sedan systematiskt och logiskt genomföras för att besvara dem. Överförbarhet framhåller studiens relevans och i vilken utsträckning resultaten kan vara giltig i andra sammanhang. I denna studie gör vi inga anspråk att generalisera resultaten till en större population. Vi har i denna studie strävat efter att tydligt och transparent redogöra för studiesprocessens alla skeenden och tillvägagångssätt. Transparens för oss innebär också att vi är medvetna om att vi är människor med värderingar och har olika erfarenheter inom ämnet och att vi gör olika val baserat på det. En

självmedvetenhet kring det har gjort att vi reflekterat över och motiverat de tolkningar och metodval som gjorts kontinuerligt under studiens genomförande. Hög trovärdighet visas också då delar av studiens resultat överensstämmer med tidigare forskningsresultat medan andra delar av resultatet belyser nya aspekter och infallsvinklar som tidigare inte tagits upp.

30

6.7 Analysmetod

I detta stycke redogör vi för hur vi har gått tillväga steg för steg för att analysera empiri. Tillvägagångssättet i analysen är anpassad efter den valda datainsamlingsmetoden som i sin tur grundar sig i de frågeställningar som studien utgår från. Fejes och Thornberg (2019) beskriver att de olika delarna måste passa ihop med varandra och bilda en helhet. Det är i analysen som vi systematiskt undersöker och organiserar datamaterialet för att komma fram till ett resultat. Materialet innefattar subjektiva erfarenheter, vilket gör att analysen handlar om att bryta ner, organisera och söka efter mönster i förskollärares olika uppfattningar och erfarenheter av integritet. Genom jämförelser och kodning finner vi vad skildringarna har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Analysen är deduktiv genom att applicera ett

teoretiskt ramverk på empirin, för att skapa klarhet i materialet. Utgångspunkten har varit den didaktiska teorin och de didaktiska frågorna vad och hur har fungerat som analysverktyg. Analysen har skett kontinuerligt under hela processen och inte enbart efter att materialet var insamlat. Fejes och Thornberg (2019) beskriver att analysfasen inte tydligt går att avgränsa till en viss tidsperiod, utan att den fortlöper under hela datainsamlingsprocessen. Det kan vi tydligt se då vi efter varje intervjutillfälle har reflekterat över och diskuterat det vi sett och hört för att kunna jämföra våra tolkningar med varandra. Med inspiration från Johan Öhman (2020,) och Fejes och Thornberg (2019), samt David och Suttons (2016) sätt att beskriva en kvalitativ analys handlar vår analysprocess konkret om tre olika steg: märka ut, sortera och syntetisera.

Steg 1. Märka ut

Som vi tidigare nämnt har analysarbetet skett kontinuerligt, även innan all data hade samlats in har reflektioner och anteckningar under studiens gång gjorts. När alla intervjuer

genomförts och transkriberats har vi vid ett flertal gånger läst igenom materialet. I och med att empirin varit stor började vi med att märka ut allt som var av relevans, med utgångspunkt i studiens frågeställning och de didaktiska frågorna. Vi kodade materialet med hjälp av

färgpennor där varje färg representerade ett svar på en didaktisk fråga. För att konkretisera kodningen ges två exempel på hur genomförandet gick till;

Svar på Vad-frågan markerades med gul färgpenna: “För mig handlar integritet om rätten att få uttrycka sig, att alltid ha rätt att säga nej och ha rätt till förklaringar”.

31 till sin egen kropp, att man får säga nej om man vill”.

I denna fas påbörjades kodningen av de delar som vi valt att märka ut. David och Sutton (2016) beskriver kodning som den process där forskaren tilldelar textstycken koder och kortfattat beskriver dem för att kunna reducera data och belysa olika likheter och skillnader mellan texterna. I vissa fall är det enbart ord som markerats och kodats och i andra fall är det hela meningar. Syftet med det här första steget är att urskilja det viktiga i data och fånga upp de aspekter som är av relevans och som har en specifik egenskap.

Steg 2. Sortera

När kodningen av all data är genomförd är nästa steg att se över vilka koder som finns i respektive kategori, vad och hur och om det finns något samband mellan koderna. Textstycken som har tilldelats samma kod förs samman för att bilda färre, men större grupper. Fejes och Thornberg (2019) beskriver att denna sortering är till för att

uppmärksamma vad som är utmärkande för materialet, vilka mönster som framträder och vilka koder som kan tas bort. De koder som återkom och upprepades ett flertal gånger bildade en underrubrik, i denna studie benämner vi det som tema. Det är även i detta steg som

koderna ställs i relation till våra forskningsfrågor och en reflektion kring kodernas innebörd påbörjas.

Steg 3. Syntetisera

De koder som slutligen finns kvar efter sorteringen har förts samman ytterligare och bildat olika teman. De aspekter av empirin som framträtt som relevant i den föregående sorteringen ska här tydligt kunna kopplas samman och ge svar på forskningsfrågorna. Öhman (2020) redogör för den logik och tydlighet som måste finnas i tematiseringen, en tydlighet kring varför det som ryms inom ett tema hör ihop och varför de inte är placerade i ett annan tema. Vi analyserade och undersökte om informanterna besvarat frågorna på ett liknande sätt och om ett mönster kunde urskiljas. Om samtliga förskollärare beskrev integritet som en ‘personlig sfär’ så skapades ett tema utifrån det. Därefter syntetiseras kategorierna, det vill säga att de sammanfattades och namngavs för att bilda en helhet.