I resultatet går det att se både likheter och skillnader i uppfattningar kring betydelsen samt arbetet med den pedagogiska inomhusmiljön, flerspråkighetsarbetet och barns modersmål i relation till tidigare forskning. Resultatet i vår studie visar att det finns likheter i deltagarnas uppfattningar kring den pedagogiska miljön och att den är en viktig del. Detta då den kan påverka barnen antingen på ett positivt sätt där den skapar förutsättningar och nyfikenhet, eller på ett negativ sätt där miljön kan hämma barns utveckling och kreativitet. Den fysiska inomhusmiljöns strukturering och organisering har alltså en betydelsefull roll i barnens lust till att utforska enligt deltagarna i vår studie. Günther-Hanssen (2020), Nordin Hultmans (2004) och Eriksson Bergström (2013) studier påvisar liknande i sina resultat som lyfter den pedagogiska miljön som skapare av barnen. Resultatet i studierna påvisar även att den fysiska miljöns utformning och strukturering är en viktig faktor i barns utforskande. Tidigare forskning konstaterar även att den pedagogiska miljöns utformning och struktureringen leder till en trygg miljö som berikar barnens vardag i förskolan (Günther-Hanssen 2020, Nordin Hultmans 2004 & Eriksson Bergström 2013).
Andra likheter som gick att se i resultatet var betydelsen kring materialutbudet och andra verktyg. Detta var något alla deltagare i vår studie lyfte som en viktig del i den pedagogiska miljön men även för arbetet med flerspråkighet. Ett verktyg som en del deltagare i vår studie betonar var musik som ett redskap för att främja barns flerspråkiga språkutveckling samt samspel. Detta påvisar även resultatet i Ehrlin (2012) studie där musik, bringar glädje och samhörighet. Studien påvisar dessutom att musiken är ett praktiskt verktyg att använda för att utforska olika språk på ett annat sätt. Deltagarnas uppfattningar från resultatet i vår studie kring
materialutbudet i den pedagogiska miljön innebar variationer av leksaker, digitala verktyg, böcker samt andra lärverktyg på barnens nivå. Detta var något som även synliggjordes i resultatet av de internationella studierna av Pope Edwards et al. (2014) och Coelho, Andrade och Portugal (2018). Vilket betonar lärmiljön och tillgängligheten som en viktig del för barns språkutveckling samt att med hjälp av material får barnen möjligheter att möta nya språk och kulturer.
En annan likhet med tidigare forskning som synliggjordes i resultatet i vår studie var att pedagoger som arbetar i förskolan kan uppleva problematik och dilemman. Detta påvisade även resultatet i Fredriksson Sjöberg och Lindgren Eneflo (2019) studie där resultatet synliggjorde uppfattningar av osäkerhet och oro kring arbetet. Resultatet påvisar dessutom att pedagoger behöver få rätt förutsättningar och möjligheter till fortbildningar för att stärka sin yrkesroll, något som även resultat i vår studie synliggjorde. Resultatet i vår studie påvisar även att deltagarna i deras uppfattningar uttrycker medvetenheten kring arbetet med flerspråkighet och barns modersmål. De uttrycker även att, trots deras medvetenhet, så arbetar inte alla med det aktivt. En annan viktig faktor som alla deltagare lyfte är att få tiden till att skapa rätt förutsättningar för barns språkutveckling. Detta upplevde en del deltagare att de inte får. Det som urskildes i denna del av resultatet är deltagarnas uppfattningar av arbetsplatsens syn på flerspråkighetarbetet, vilket är att fokusera och prioritera utvecklingen av det svenska språket mer. Alla förskolor befinner sig inom samma stadsregion, trots detta synliggörs en stor skillnad i arbetet från enhet till enhet. Detta kan leda till konsekvenser för barns utveckling och lärande samt upplevelsen av att använda sitt modersmål. Men även för pedagogerna som arbetar i förskolans verksamhet då de inte får rätt erfarenheter och kunskaper från början, som kan leda till en negativ bild av flerspråkighetsarbetet. Resultatet i vår studie påvisar att det är viktigt att få möjlighet till att stärka sin yrkesroll och kompetensutveckling med hjälp av olika fortbildningar. Detta med syfte att det är för barnens utveckling samt att vi skapar rätt förutsättningar tidigt i barnens upplevda skolgång.
Skillnader som synliggjordes i resultatet i vår studie i relation till tidigare forskning var att förhållningssättet är en viktig del i arbetet med och för flerspråkiga barn. Detta lyfter flera tidigare forskningar såsom Åström, Björck-Åkesson, Sjöman och Granlund (2020), Nilsen (2021), Günther-Hanssen (2020),Bergström (2013), Nordin Hultman (2004) och Skans (2011). Dessa studier resultat belyser förhållningssättet som en betydelsefull faktor i arbetet med den
pedagogiska miljön samt arbete med flerspråkiga barn och deras modersmål. Något som inte synliggjordes i vårt studieresultat.
I resultatet i vår studie påvisades även stor skillnad i deltagarnas uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet allmänt och i relation till den pedagogiska miljön. Hälften av deltagarna delade en gemensam positiv uppfattning och inställning kring arbetet samt en upplevd medvetenhet kring hur arbetet bör prägla och appliceras för att främja barns modersmål och flerspråkighet. Deltagarna uttryckte även att de fick bra förutsättningar och möjligheter av ledningen. Detta genom att få gå på ett flertal fortbildningar om flerspråkiga barn och dess arbete. Medan den andra hälften av deltagarna i vår studie upplevde en mer negativ upplevelse och brist på möjligheter och förutsättningar. De upplevde även att de inte har fått möjlighet att gå på någon fortbildning om flerspråkighet på många år. En annan faktor som deltagarna betonar som en problematik var att de inte har möjlighet till tillräckligt mycket eller bra material anpassat för flerspråkiga barn. Vilket enligt deltagarna har lett till att de inte synliggör olika språk i miljön.
Skans (2011) resultat påvisar att pedagogers aktiva uppmuntran gentemot barnen till att använda sina modersmål, samt att skapa förutsättningar för barnen att regelbundet kunna utforska olika språk är en viktig del i arbetet med flerspråkighet. Detta lyfter även Kulttis (2012) studie. Resultatet påvisar att pedagoger i förskolans verksamhet behöver aktivt arbeta med flerspråkighet genom att engagera sig i att erbjuda olika material eller metoder som skapar rätt förutsättningar. Endast då får barnen rätt möjligheter till utveckling och lärande av deras modersmål eller flerspråkighet. Att arbeta engagerat enligt resultatet i Kulttis (2012) studie innebär även att pedagogerna skapar en trygg och igenkännbar miljö för barnen vilket leder till en lärorik miljö som stimulerar barns flerspråkiga språkutveckling. Resultatet i vår studie visar att en del deltagare uppfattar och upplever att de inte får tiden till att skapa nytt material som skapar förutsättningar för barnen att utforska olika språk i den pedagogiska miljön. Enligt deltagarna leder detta till att de inte arbetar med flerspråkighet aktivt. Resultatet från Skans (2011) och Kulttis (2012) studier påvisar just vikten av att arbeta aktivt något som resultatet i vår studie påvisar att det brister i enligt deltagarnas uppfattningar. Resultatet i Kulttis (2012) studie från undersökta förskolor påvisar även att det svenska språket kan lätt bli en norm och att konsekvensen för detta kan bli att det sällan skapas möjligheter och förutsättningar för barnen att använda olika språk. Detta går hand i hand med resultatet i vår studie där deltagarna uttryckte att förskolans gemensamma bild av arbetet med flerspråkighet var att fokusera mer på
det svenska språket. Vilket går emot uppfattningarna kring flerspråkighetsarbetets syfte samt läroplansmålen kring detta ämne.