modersmål, Beskrivningskategori 2 – Verbala, kroppsspråk, teckenstöd och kultur
samt rätten till sitt modersmål.
Deltagarnas erfarenheter och kunskaper kring flerspråkighetsarbetet samt barns modersmål skiljer sig betydligt mer än vad begreppet pedagogisk miljö gjorde. Det finns även en stor variation av uppfattningar och urskiljningar kring vad flerspråkighetsarbetet betyder i förskolan. Gemensam nämnare och aspekter som vi kunde synliggöra och urskilja i vår analys är att flerspråkighet innebär inte bara det verbala, utan det innebär likaså om kroppsspråk och teckenstöd. Flerspråkighet innebär även kultur. Urskiljningarna i deltagarnas uppfattningar synliggjordes då de hade olika uppfattningar kring betydelsen av arbetet.
Deltagare 2, som arbetar som specialpedagog, och även utbildar andra inom detta ämne delar med sig att “flerspråkighet de betyder ju att man pratar alltså… antingen att man pratar mer än ett språk … men det kan också vara att du är född i en familj som pratar fler än ett språk fast du själv inte behärskar alla språken … men du kommer från en flerspråkig miljö”. Deltagare 2 lyfter även att “det viktiga är att det inte bara är språk utan att det hänger ihop med kultur också där man pratar språket”. Det som deltagare 2 menar på med begreppet kultur, är att kultur kan spegla sig i hur vi har lärt oss att kommunicera med andra. Detta då olika kulturer kan variera i hur de kommunicerar som exempelvis kroppsspråket där gestikuleringar med händer kan vara vanligt i ett samtal. Deltagare 8 uppfattning kring flerspråkighet är;
flera dimensioner oavsett om de är ett eller flera språk som man har ju tillägnat sig … så språket i sig de innebär ju flera saker i ett språkande när man… flerspråkighet för mig … konkret … handlar ju om att kunna behärska flera olika sätt att språka med, och kroppsspråk är språk, att kunna rita, måla alla de här uttryckssätten …flerspråkighet är ju då rätten till sitt modersmål.
En annan variation av uppfattning kring flerspråkighetsarbetet är verktyget TAKK vilket är bilder eller tecken som stöd. Detta är ett hjälpmedel i kommunikationen med barnen samt för barn att kunna kommunicera med andra. Utav 11 deltagare var det 6 deltagare som lyfter att de arbetar med TAKK i förskolan. Deltagare 6 lyfter det så här “Men jag försöker utforma min miljö med till exempel, TAKK. Alltså tecken som språk. Att använda mycket… tecken som en bro mellan språken även bild. För att man ska kunna bygga broar“. Resterande deltagares uppfattningar är liknande.
Urskiljningen kring arbetet med flerspråkighet och barns modersmål gick att se i deltagarnas uttryckta uppfattningar kring hur aktivt de arbetar med. Detta i relation till deltagarnas erfarenheter och kunskaper. 5 deltagare av 10 deltagare lyfter att de arbetar aktivt med flerspråkighet i förskolan och att arbetet synliggörs i den pedagogiska miljön för att främja språket. Vi räknar inte med deltagare 2 som arbetar som specialpedagog detta för att deltagaren inte arbetar på en fast avdelning i en förskola.
Utfallsrum för beskrivningskategorin 2 är att det finns variationer av uppfattningar som deltagarna uttryckte kring arbetet med flerspråkighet och barns modersmål samt dess betydelse. Enligt deltagarnas uppfattningar innebär flerspråkighet mer än bara det verbala språket, den är i flera dimensioner så som exempelvis konst, musik, teckenstöd och kroppsspråk. Deltagarnas
uppfattning är även att barnet blir flerspråkig på grund av miljön, familj samt kultur. Deltagarna lyfter även barns rätt till sitt eget modersmål. Urskiljningar som gick att synliggöra i analysen om flerspråkighetsarbetet är hur deltagarna applicerar sitt arbete i verksamheten. Detta genom uttryckta uppfattningar av deras individuella erfarenheter och kunskaper i relation till möjligheter och begränsningar vilket var väldigt olika upplevelser.
6.3 Materialutbudet och tillgänglighetens betydelse i den pedagogiska miljön för
flerspråkighetsarbetet, Beskrivningskategori 3 – Varierat utbud av material som
uppmärksammar olika modersmål i barns nivå.
Urskiljningar som gick att se var vad för typ av material de olika förskollärare använder för att främja barns utveckling och lärande i språk. Centrala begrepp som deltagarna lyfter i sina uppfattningar var Polyglutt, böcker och bilder på olika språk och kulturer, material som exempelvis dockor samt att strukturering och organisering i miljön ska vara tillgänglig samt i barns nivå.
Deltagarnas variationer av uppfattningar kring material och tillgänglighet uttrycks så här; deltagare 3 lyfter att “i den pedagogiska miljön så är ju material utbudet jätteviktigt. Den ska vara i barnens nivå och så ska den vara inspirerade”. Deltagare 7 lyfter liknade uppfattning vilket är att “vi tänker på materialet… materialet ska vara tillgängligt och för alla barn, den ska vara synlig… Hur ska vi placera material, passar de till barnen eller inte? “ . Medan deltagare 11:as variation av uppfattning är att “Man ska kolla upp vilka böcker vi har eller kanske vilka dockor vi har på småbarnsavdelningen. De ska återspegla alla barnen som finns närvarande på förskolan. Man måste tänka ganska öppet, var ett steg före.”
En annan variation av uppfattning är vad för typ av material eller metod som kan användas, en gemensam nämnare var digitala verktyg. 6 av 10 deltagare lyfter digitala verktyg och Polyglutt som ett praktiskt verktyg som utbud av material i verksamheten för att främja samt lyfta barns olika modersmål. Polyglutt är en digital app som många förskolor använder idag. Appen är som ett digitalt biliotek med ett stort utbud av böcker anpassade efter olika kategorier samt barnens ålder. En av kategorierna är böcker på olika språk. I denna app kan du även välja om du vill läsa boken själv eller lyssna till en berättare. Deltagare 4 lyfter att “Vi sjunger på olika språk och sen använder vi Polyglutt för att lyfta olika språk. Sen kan barnen… lyssna och lära sig
olika sagor eller böcker på deras hemspråk... så jobbar vi”. Deltagare 8 lyfter digitala verktyg som ett praktiskt hjälpmedel;
vi använder digitala verktyg jättemycket… jag tycker att den har ju bidragit till väldigt ee positiv utveckling vad det gäller acceptansen mot flerspråkighet för då den är väldigt tillgänglig…där kan jag ta fram sånger, jag kan ta fram berättelser… sagor på vilket språk nästan.
Det som går att urskilja i det insamlade materialet är att det skiljer sig i hur de arbetar med material i den pedagogiska miljön för flerspråkiga barn. För att skapa nytt material för flerspråkighetsarbetet var det 5 deltagare som lyfte att de samarbetar aktivt med vårdnadshavarna kring barnens modersmål. Dessa 5 lyfter även att de arbetar aktivt med flerspråkighet och har det synligt i den pedagogiska miljön. Detta genom exempelvis tillgängliga böcker samt lärplatta, bokstäver eller siffror på olika språk. De lyfter även att de uppmärksammar olika länder och kulturer en gång i månaden samt musik. De andra 5 deltagarna uttrycker i intervjuerna att de inte arbetar aktivt med tillgängligheten kring materialutbudet för att främja flerspråkighet och barns modersmål. Samma deltagare lyfter även att de inte har material för barns olika modersmål.
Utfallsrum i beskrivningskategori 3 är att deltagarnas variationer av uppfattningar kring den pedagogiska miljön i förskolan inomhusverksamhet, delar ett gemensamt synsätt kring materialutbudets samt tillgänglighetens betydelse. Det finns en stor urskiljning av vad för material som finns tillgänglig på de olika förskolorna, detta beroende på olika enheter samt möjligheter de får. Deltagarnas variationer av uppfattningar i analysen var väldigt lika. Material såsom Polyglutt, böcker på olika språk, sång kort med sånger på olika språk samt leksaker såsom dockor lyftes. Deltagarna uttrycker även vikten av materialutbudets placeringar, de bör vara på barns nivå samt att de ska inspirera dom till att utforska. Vidare delar deltagarna variationer av uppfattningar kring vikten av materialutbudets tillgänglighet samt synlighet för barns lärande och utveckling i sitt modersmål. Utskiljningar som synliggjordes var hur olika deltagarna arbetar med materialet i miljön på de olika förskolorna. En gemensam faktor som synliggjordes i detta var enheterna som deltagarna arbetar i.
6.4 Flerspråkighetarbetets utmaningar och förskollärares förutsättningar,