Trovärdigheten i en kvalitativ studie är viktigt då den avser att se om vårt forskningsmaterial och tillvägagångssätt är relevant och stämmer (Hartman 2003, s. 44). Vi vill undersöka förskollärares uppfattningar kring fenomenet pedagogisk miljö och dess betydelse för förskolans arbete med flerspråkighet, detta med hjälp av intervjuer. Vi anser då att fenomenografin är rätt metod för att undersöka detta då fenomenografin är en metodologisk ansats som fokuserar på människors olika uppfattningar av ett fenomen. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares variationer av uppfattningar vilket gör att trovärdigheten för denna studie är giltig då vi utgår och redovisar ett tydligt tillvägagångssätt.
Pålitligheten i en studie avser att se tillförlitligheten i ett mätningsresultat. All insamlad data som exempelvis material, tabeller och andra tillvägagångssätt hanteras noggrant och bör vara precisa så att de går att lita på sin insamlade data (Hartman 2003, s. 44). Det är även viktigt att forskarna har tillräckligt med insamlat material för att kunna komma till konklusion (Roos 2004, s. 51). För hög pålitlighet i en studie bör tillvägagångssättet i en upprepad studie ge ungefär samma resultat. Vi anser att pålitligheten för denna studie är tämligen hög, detta eftersom vi avser att undersöka förskollärares uppfattningar med hjälp av en fenomenografisk kvalitativ metodologisk ansats. Då vi fokuserar på variationen av uppfattningar kring ett visst fenomen är chansen stor att deltagarna uppfattar fenomenet på olika sätt. Det här innebär att det inte går att utföra samma studie och förvänta sig exakt samma resultat. Dock går det att få ett ganska likt resultat om studien görs om med samma deltagare och samma tillvägagångsätt och intervjufrågor under den närmsta framtiden, men däremot inte om man väntar en längre tid. Detta då vi människor kan erfara nya erfarenheter, kunskaper och förståelser kring ett fenomen efter exempelvis en kurs eller föreläsning. Tillvägagångssättet är noga utfört och har noggrant
undersökts av oss båda. Vi har gått igenom materialet ett flertal gånger samt detaljerat och noga redogjort vårt tillvägagångssätt för insamlat material, bearbetning och analys för att skapa en hög pålitlighet.
Nackdelar vi upplevt med denna studie är att vi valde att fokusera på förskollärares uppfattningar med hjälp av endast intervjuer. Vi upplever i efterhand att pålitligheten och trovärdigheten hade varit högre om vi även hade observerat miljöerna i deltagarnas förskolor. På grund av rådande pandemi i samhället och att situationen är annorlunda i dagsläget har vi behövt begränsa oss och anpassa oss efter situationen. Möjligheterna för att besöka förskolor under denna period har försvårats och begränsats. Detta var anledningen till att vi valde bort observationer då vi skulle behövt observera inomhusmiljöerna. Men eftersom vi fortfarande var intresserade av att ta del av de pedagogiska miljöerna och synliggörandet av flerspråkighet önskade vi bilder av miljön. Det var få deltagare som ville dela med sig av bilder, de lyfte att det skulle vara tidskrävande att ta bilder och GDPRsäkrad dessa. Vi beslutade därför att inte använda oss utav några bilder alls. Hade vi valt några bilder skulle det inte gett en helhetsbild och stärkt resultatet vilket var vår avsikt med bilderna. Vi gjorde då ett aktivt val att det skulle räcka med deltagarnas muntliga beskrivningar av de olika miljöerna. Vi upplever att deltagarna bidrog med utförliga beskrivningar av miljöerna vilket gav oss en tydlig bild av hur det såg ut på förskolorna.
Fördelarna med kvalitativa intervjuer som metod är att vi har haft möjlighet till olika former av intervjuer digitalt, vilket vi erbjöd deltagarna innan de skrev på samtycke. Vi upplever även att med hjälp av fenomenografi som metodansats och intervjuer har vi fått möjlighet att ha öppna samtal med deltagarna där vi får en helhetsbild om deras enskilda uppfattningar och upplevelser kring den pedagogiska miljön i förskolans inomhus miljö samt arbetet med flerspråkighet och synliggörandet av barns modersmål i miljön. Nackdelar vi upplevde med digitala intervjuer var att det ibland kunde brusa till eller att ljudet försvann, vilket blev problematiskt då vissa ord eller meningar blev ohörda.
6 Resultat och analys
I denna del beskriver vi de olika beskrivningskategorier som har framkommit i vårt arbete med den fenomenografiska analysen. Vi har skapat fyra olika beskrivningskategorier utifrån deltagarnas uppfattningar. Under varje kategori lyfter vi deltagarnas variationer av uppfattningar och dess likheter samt olikheter, detta genom citat från transkriberingarna. I slutet av resultatet följer en kort sammanfattning av beskrivningskategorierna som är utfallsrum för denna studie. Vi vill även tillägga att [xx] i transkriberingar är för att anonymisera detaljer kring deltagarnas bakgrund eller allmän information.
Förskollärares uppfattningar kring den pedagogiska miljöns betydelse
Förskollärares uppfattningar kring flerspråkighetsarbetet och barns
modersmål
Beskrivningskategori 1
Den tredje pedagogen samt en trygg och föränderlig miljö anpassad efter barnens
behov
Beskrivningskategori 2
Verbala, kroppsspråk, teckenstöd och kultur samt rätten till sitt modersmål
Förskollärares uppfattningar kring den pedagogiska inomhus miljön
i relation till flerspråkighetsarbetet och barns modersmål
Materialutbudet och tillgänglighetens betydelse i den pedagogiska miljön
för flerspråkighet arbetet
Flerspråkighet arbetets utmaningar och förskollärares förutsättningar
Beskrivningskategori 3 Varierat utbud av material som uppmärksammar olika modersmål i barns
nivå
Beskrivningskategori 4 Förutsättningar, möjligheter kontra
6.1 Förskollärares uppfattningar kring den pedagogiska miljöns betydelse,