I metodavsnittet beskrev vi att en abduktiv ansats har använts i denna studie. Vi kommer därför i detta kapitel att jämföra den tidigare forskningen med studiens resultat. Detta för att synliggöra samband och/eller avvikelser mellan teori och praktik.
Kapitlet delas upp i tre avsnitt. Först presenteras de språkutvecklande arbetssätt som har synliggjorts i den tidigare forskningen. Det andra avsnittet handlar mer specifikt om transspråkande och den tredje delen lyfter fram organisatoriska faktorer som kan påverka i vilken utsträckning transspråkande kan användas i undervisningen. I varje avsnitt ges exempel ur studiens resultat för att visa på samband/avvikelser med undervisningspraktiken.
38
8.1 Språkutvecklande arbetssätt
Den forskning som vi har läst inför denna studie pekar på flera faktorer som gynnar språkutvecklingen hos andraspråkselever. De arbetssätt/metoder som har lyfts fram är att arbeta med begreppsförståelse och att skapa en bra bas i både vardagsspråk och ämnesspråk, att lektionerna innehåller interaktion och tillfällen att samarbeta, att läraren inte förenklar språket för mycket och att det finns höga förväntningar på eleverna. Mgijima och Makalela (2016), Van den Bosch et al (2020) och Roux Sparreskog (2018) såg alla positiva resultat i språkutvecklingen hos eleverna när de fick arbeta med ord- och begreppsförståelse. I båda observationerna som vi gjorde lade lärarna mycket tid på att tillsammans med eleverna förklara begrepp och ord och i intervju 1 uttryckte läraren att det är viktigt att ge eleverna så många ord som möjligt, att skapa en stor ordbank.
Rowe (2018) och Roux Sparreskog (2018) kommer i sina studier fram till att interaktion och samarbete i klassrummet är viktig för elevernas språkutveckling. Detta framkom även som viktiga aspekter i båda intervjuerna. I intervju 2 berättade läraren att mycket undervisningstid läggs just på samtalet tillsammans med eleverna. I observation 1 arbetade eleverna mycket med självständigt arbete, men det hindrade inte eleverna från att hjälpa varandra och det samarbetet uppmuntrades av läraren. I observation 2 hade läraren redan i planeringen tänkt att eleverna skulle arbeta i små grupper, för att interaktion och samarbete skulle kunna uppstå.
Rowe (2018) och Roux Sparreskog (2018) tar även upp modellering som en framgångsfaktor och under observationerna visar båda lärarna på exempel på hur uppgifterna kan lösas.
Rubin (2019) och Karlsson (2019) kommer i sina studier fram till att det finns en risk med att förväntningarna på andraspråkselevers resultat blir lägre, jämfört med förstaspråkselever. Detta ser både Rubin (2019) och Karlsson (2019) som en brist och menar att förväntningarna måste vara höga på alla elever. Båda lärarna i denna studie arbetar med att individualisera undervisningen, för att på så sätt kunna utmana eleverna på deras nivå.
8.2 Transspråkande
Daniel et al. (2019) kom i sin studie fram till att lärarens positiva attityd till att använda olika språk i undervisningen var viktig för att transspråkande ska kunna användas på ett utvecklande sätt. I intervju 1 uttalade sig läraren positivt till att eleverna använder sig av olika språk på sva-lektionerna och i båda observationerna framkom det att lärarna tillåter eleverna att använda hela deras språkliga repertoar för att kommunicera. Yuvayapan (2019) och Burton och Rajendram (2019) menar dock att enbart en positiv attityd inte räcker för att skapa ett transspråkande klassrum. Lärarna behöver även anta en stöttande roll, då transspråkande som arbetssätt tar lång tid att bygga upp, vilket framkom i båda observationerna när lärarna interagerade med eleverna, gav ledtrådar och uppmuntrade eleverna.
39
García och Wei (2018, s. 46) menar att språket inte kan separeras från sociala interaktioner, det utvecklas genom interaktion och samarbete. Under observation 2 syntes det tydligt att läraren var medveten om detta då hen redan i planeringen hade bestämt att uppgifterna skulle behandlas i grupp och i intervjuerna talar båda lärarna om vikten av att låta alla elever få taltid. Vidare menar García och Wei (2018, s. 115) att en förutsättning för språkutveckling är att eleverna känner sig trygga med att använda alla sina språkliga förmågor. Denna trygghet ser vi finns i båda undervisningssammanhangen som vi observerade, och det framkommer även i båda intervjuerna att tryggheten i gruppen är viktig.
García och Wei (2018, s. 99) visar att transspråkande bidrar till att inkludera alla elever och det skapar förutsättningar för lärande. Genom att individualisera uppgifterna till eleverna skapade lärarna möjligheter till meningsfulla lärsituationer.
8.3 Organisatoriska faktorer
Vikten av att kunna samplanera och att det finns ett kollegialt stöd lyfts fram av Rubin (2019), Wei (2018), Roux Sparreskog (2018) och Daniel et al. (2019). I intervju 1 beskriver läraren hur samarbetet mellan lärare under åren som hen har arbetat på skolan har börjat ta form, men efterlyser samtidigt mer tid för samplanering och kollegialt samarbete. Läraren menar också att det (i hens fall) ligger på sva-läraren att vara drivande i dessa samarbetsfrågor, istället för att beslut tas på organisationsnivå. I intervju 2 berättar läraren att hen samarbetar nära med klasslärarna och läraren kommer arbeta i klassrummet under nästa termin då hen kommer arbeta med årskurs ett med läs- och skrivinlärning för att stötta de andraspråkselever som finns där extra mycket. Samarbete med modersmålslärare och studiehandledare saknas på skolorna som vi besökte och ses av lärarna som en brist. Detta stämmer även överens med forskningen som vi har läst inför denna studie eftersom det framkommer att organisatoriska förändringar behöver ske för att ett transspråkande förhållningssätt ska kunna ge positiva effekter. Det räcker inte enbart med att någon eller några lärare driver arbetet.
García och Wei (2018) samt Rosén och Wedin (2015) lyfter även vikten av att olika språk har samma värde i klassrummet och att enspråkighetsnormen måste brytas, vilket hela skolan behöver arbeta med. Då vi inte har observerat en hel skola, går det inte att i denna studie svara på om det finns en enspråkighetsnorm på skolan, men i de specifika klassrummen som vi besökte kunde vi se att eleverna tilläts och uppmuntrades att använda sitt starkaste språk för att kommunicera.
Att alla som arbetar med eleverna har höga förväntningar på eleverna är en viktig förutsättning för att transspråkande ska ge positiva resultat (Rubin, 2019). Det framkom inte tydligt i intervjuerna att lärarna hade höga förväntningar, men går att skönja i observation 1 då läraren uppmuntrade eleverna till att försöka ta sig an en ny uppgift och det syns tydligt i observation 2 när läraren bland annat berättar att eleverna nu själva får komma ihåg stor bokstav och punkt.
Sammanfattningsvis kan denna studie visa på många likheter med vad tidigare forskning kommit fram till, både i lärares förhållningssätt och i val av metoder och lektionsupplägg. I
40
forskningsöversikten och i studiens resultat framgår det att lärares kunskaper om transspråkande samt hur organisationen är uppbyggd är avgörande för att transspråkande ska kunna användas med positiva resultat. I nästa kapitel sammanfattar vi studien och redogör för kunskapsluckor och ingångar till fortsatt forskning.