Transspråkande

I båda intervjuerna uttrycker lärarna att de känner till begreppet translanguaging/transspråkande, men det framkommer också att de har olika djup kunskap om begreppet. Lärare 1 säger i intervjun att hen kom i kontakt med begreppet under sin fortbildning, men att tanken på att arbeta med elevernas alla språkliga förmågor alltid har funnits med. Läraren menar också att det är viktigt att skapa ett tillåtande klimat där eleverna vågar prova att uttrycka sig:

Lärare 1: Ja (.) och jag försöker ju också där premiera att man till exempel tar ett engelskt låneord eller att man löser en förklaring när man inte har orden på sitt modersmål, att jag ser, jamen vad bra, jag förstod ju (.) Att man försöker få det klimatet, att det är tillåtet att använda alla medel för att göra sig förstådd.

Läraren poängterar även i intervjun att det är viktigt att skapa ett tryggt och tillåtande klassrum och att som lärare visa sig positiv till att eleverna använder hela sin språkliga repertoar. Sett ur transspråkande som teoretiskt perspektiv handlar undervisningen också om att ge eleverna en stabil självkänsla, vilket kan uppnås genom trygga och tillåtande klassrum (García & Wei, 2018, s. 116ff). Som en första uppgift brukar eleverna få skriva om sitt hemland och rita landets flagga. Detta görs på elevens modersmål och översätts sedan tillsammans med modersmålslärare eller studiehandledare. Text och bild sätts sedan upp i klassrummet för att skapa tillhörighet för alla elever.

Lärare 1: Ja det var väl det som (.) alltså försöker vara positiv till när dom använder andra uttryckssätt eller andra språk eller andra ord (.) eller att man förklarar ett begrepp, alltså pratar kring istället för att ta det specifika ordet om de inte äger det eller har det (.)

34

Detta citat visar på ett transspråkande perspektiv då läraren låter elevernas hela språkliga repertoar erkännas och accepteras och låter eleverna skapa mening genom att använda sig av och utvidga den (García & Wei, 2018, s. 106).

Under observation 1 sker transspråkande både indirekt via uppmuntran från läraren, som inte stoppar eleverna när de använder sina modersmål i samtal med varandra, och direkt genom att läraren visar hur eleverna kan använda Google translate för att utöka sitt svenska ordförråd, samt att läraren uppmuntrar eleverna att använda alla ord de har, oavsett språk, för att förklara. Detta kan kopplas till det transspråkande perspektivet eftersom det blir ett språkande som sker både mellan och bortom olika språkliga strukturer, system och modaliteter (García & Wei, 2018, s. 68).

Lärare 2 berättar i intervjun att hen kom i kontakt med begreppet transspråkande genom en kollega som skrev sitt examensarbete om detta. Läraren har även gått en utbildning i hur man kan arbeta språkutvecklande i alla ämnen där vissa texter de läste tog upp vikten av att ta tillvara elevernas språk. Visst material som läraren använder i sin undervisning använder tankar om transspråkande där eleverna ska skriva vad ett visst ord heter på elevens hemspråk. Transspråkande som teoretiskt perspektiv poängterar att transspråkande bland annat handlar om att fånga upp kunskaper som eleven redan har på sitt modersmål och integrera dessa i sitt andraspråk (García & Wei, 2018, s. 117). Läraren poängterar också i intervjun att hen har i åtanke att eleven har ett språk som är mer utvecklat än det svenska språket och att ta tillvara på det:

Lärare 2: jo men alltså det är ju man tänker ju på hela eleven så tänker jag den har ju ett språk som kanske är mer utvecklat än det jag jobbar med det svenska språket (.) eh (.) och jag har ju läst nyligen just om det här nä men det var ju kanske i skua-utbildningen [en utbildning vissa lärare på skolan gått om Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen] som jag kom i kontakt med det som vi hade i höstas läste ju texter till det och just att att ta tillvara och visst material som jag kom i kontakt med som jag jobbar med mina elever då finns det ju med liksom vad heter det här ordet på dens hemspråk och hur kan man övervinna

Lärare 2 berättar att det finns flera tillfällen då man plockar upp elevernas erfarenheter och kultur, till exempel vid högtider såsom påsk och jul. Då jämför man de olika traditioner som olika kulturer och religioner har:

Lärare 2: nu när vi har haft påsk då har vi pratat om hur firar man där man kommer ifrån så att säga eh vi jämför ofta nu har vi pratat lite om kristendomen vi har jämfört med de är ju muslimer de flesta några kristna och jämfört så det kommer ofta upp och ja olika traditioner framförallt kring jul kring andra högtider och ja och även då högtider som dom har som kanske inte vi har mm det får ta plats aa så det speglar mycket hur (.) vardagen och livet ser ut

Lärare 2 anser att det är viktigt att elevernas vardag och tro får ta plats och att eleverna får möjlighet att visa detta under lektionen, vilket också lyfts fram som viktigt i transspråkande-perspektivet då språket utvecklas utifrån historiska, kulturella och sociala sammanhang och situationer (García & Wei, 2018, s. 118).

På frågan om hur inställningen till flerspråkighet ser ut på skolan betonar läraren att det är en enorm acceptans. Läraren drar paralleller till sitt eget barns skola där det kanske finns en eller två i

35

varje klass som inte är svenskar. När hen berättade att det är så på vissa skolor för sina elever sa de att så skulle inte de vilja ha det för då är det ingen som delar samma kultur eller språk. Läraren beskriver också hur hjälpsamma och stöttande eleverna är mot varandra och tar ett exempel med en nyanländ elev som fick en film översatt av en annan elev med samma språk.

Lärare 2: det är väldigt accepterat och framförallt otroligt hjälpsamma barn den nyanlända pojken jag ha undervisar han är kurd och han sitter ju i klassrummet han gick ju förberedelseklass först och bredvid honom sitter ju en pojk som också är kurd så igår visade jag en film om påsken o då sitter ju han och översätter för jag hade inget språkstöd o det är inget konstigt alla vet att de typ småpratar för att han översätter och det är inget jag behöver be om så det finns en enorm hjälpsamhet (.) eh (.) otroligt tycker jag och acceptans att man är olika (.) och har kommit olika långt i språket det är ingen som klankar ner på nån inte vad jag upptäcker i alla fall nej

Det var accepterat och självklart för eleverna att ett par elever sitter och småpratar för att de översätter.

I observation 2 kommer transspråkande fram vid ett tillfälle där tre elever använder arabiska som stöd när de diskuterar svaret på en fråga. Vid ett tillfälle jämför läraren elevens språk med svenskan och visar då kunskap och intresse för elevens modersmål. Detta synliggör hur elever och lärare skapar flera olika språkliga praktiker för att kommunicera och för att lära sig nya saker (García & Wei, 2018, s. 99).

Båda lärarna lyfter i intervjuerna fram att möjligheten till samplanering är en förutsättning för att transspråkande ska kunna genomsyra all undervisning, men att samplanering inte sker i tillräckligt stor utsträckning.

Lärare 1: …så man hjälper eleverna tillsammans…rent generellt kan jag nog tänka mig att det är mycket, tyvärr, ofta upp till sva-läraren att dra i dom där trådarna

Intervjuare: Skulle du önska ett större samarbete?

Lärare 1: Ja absolut, sen förstår jag, om man har trettio elever…att det är en spännvidd för till exempel en NO-lärare…och jag har Sva, då har jag ju dom sva-eleverna, att det blir lite…det blir ju färre individer för mig och då hinner jag ju troligtvis nå dem mer…tidsmässigt…Men att vi hjälps åt. Å det upplever jag också att det har ju blivit mer samarbete och man ser det som en fördel ändå.

I intervju 2 framkommer även att det saknas samarbete med modersmålslärare, vilket läraren ser som en brist.

Lärare 2: vi har ju inget samarbete vad jag vet med modersmålslärarna det ser inte jag eh det kan ju vara en brist man kan jobba med samma teman eller ja hur man nu jobbar

Läraren fortsätter att berätta att hen nästa termin kommer att arbeta mer i klassrummet för att stötta andraspråkseleverna i klassen, vilket skapar möjlighet för fler tillfällen att samplanera och samarbeta.

Det blir i intervjuerna tydligt att organisatoriska förändringar behöver ske för att transspråkande ska kunna ge optimala effekter på undervisningen. Bristen på studiehandledning och bristen på

36

samarbete med modersmålslärarna kan visa på inställningen att två eller fler språk konkurrerar med varandra, något som enligt García och Wei (2018, s. 109) är raka motsatsen till transspråkande.