Denna kvalitativa studie avsåg att studera lärares erfarenheter, upplevelser och arbetssätt kring transspråkande och språkutvecklande arbetssätt med fokus på lärare i svenska som andraspråk på grundskolenivå. Detta har uppnåtts genom målstyrda urval av respondenter och genom metoderna observation och intervju. De etiska aspekterna har hela tiden funnits med i de val som gjorts.
Sammanfattningsvis kan denna studie visa på många likheter med vad tidigare forskning kommit fram till, både i lärares förhållningssätt och i val av metoder och lektionsupplägg. I forskningsöversikten och i studiens resultat framgår det att lärares kunskaper om transspråkande samt hur organisationen är uppbyggd är avgörande för att transspråkande ska kunna användas med positiva resultat. Vår studie visar att ett transspråkande förhållningssätt förutsätter att lärarna kontinuerligt arbetar med ord och begreppsförklaringar, modellerar och tillåter att eleverna använder hela sin språkliga repertoar. Vår studie visar även att organisatoriska faktorer har en viktig funktion att fylla, genom att skapa förutsättningar för samarbete mellan ämneslärare, svenska som andraspråkslärare, studiehandledare och modersmålslärare.
I den tidigare forskningen som vi läst inför denna studie har många positiva effekter kring användning av transspråkande i skolan lyfts fram. När vi medvetet sökte på negativa effekter av transspråkande fick vi få träffar. Det kan förstås bero på flera faktorer, men vi blev nyfikna på varför vi inte hittade så mycket skrivet om negativa effekter av transspråkande.
Den forskning som vi har läst baseras i flera studier på att elevgruppen har samma modersmål. I de grupper som vi observerade framkom det att många elever hade olika modersmål. Hur kan transspråkande användas när eleverna endast förstår varandra på deras andraspråk? Det vore också intressant att få läsa mer om.
Slutligen ser vi gärna fler studier från svenska skolor, då andra länder, som har andra skolsystem, läroplaner och kunskapsmål, kan försvåra arbetet med att överföra resultat och tänkta arbetssätt till den svenska skolorganisationen.
41
Referenslista
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Malmö: Liber. Alzahrani, Thikra (2019). Investigating Translanguaging Practices and Attitudes of International
Students in Higher Education at an American University. Arab World English Journal: Special
Issue: Application of Global ELT Practices in Saudi Arabia, September 2019 Pp.118-128.
Bigestans, Aina, Drewsen, Annelie & Kindenberg, Björn. (2015). Från translanguaging till korsspråkande. Lisetten. 4-2015, 26-27.
Bjørndal, Cato R.P (2002) Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och
handledning. Stockholm: Liber
Bryman, Alan & Nilsson, Björn (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.) Malmö: Liber Burton, Jennifer & Rajendram, Shakina (2019). Translanguaging-as-resource: University ESL
instructors’ language orientations and attitudes toward translanguaging. TESL Canada Journal, 36(1), 21-47. doi:10.18806/tesl.v36i1.1301
J. van den Bosch, Liza, Segers, Elaine, Verhoeven, Luda (2020). First and second language vocabulary affect early second language reading comprehension development. Journal of
Research in Reading, Volume 43, Issue 3, pp 290–308 DOI: 10.1111/1467-9817.12304
Cenoz, Jasone & Gorter, Durk (2017). Minority languages and sustainable translanguaging: threat or opportunity?, Journal of Multilingual and Multicultural Development, 38:10, 901-912. DOI: 10.1080/01434632.2017.1284855
Daniel, Shannon M., Jiménez, Robert T., Pray, Lisa & Pacheco, Mark B. (2019). Scaffolding to make translanguaging a classroom norm. TESOL Journal, 10(1), e00361. doi:10.1002/tesj.361 Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur
Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2012) Metodpraktikan –
konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4:e uppl.) Norsteds Juridik AB.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2017) Handbok I kvalitativ analys. Stockholm: Liber García, Ofelia & Wei, Li (2018). Translanguaging - flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm:
Natur & Kultur.
Gerrbo, Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Göteborgs Universitet.
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och
med andraspråkselever i klassrummet. Lund: Studentlitteratur
György Ullholm, Kamilla (2016). Translanguaging i flerspråkiga klassrum? Yes! - Men vad ska vi kalla det på svenska? Lisetten. 1-2016, 30-31.
Göransson, Kerstin, Lindqvist, Gunilla, Klang, Nina, Magnusson, Gunnlaugur & Nilholm, Claes (2015) Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning En enkätstudie. Karlstads Universitet.
42
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla : elevhälsa och förhandling om normalitet i
den svenska skolan. (4:e [rev.] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Annika (2019). Det flerspråkiga NO-klassrummet: en studie om translanguaging som läranderesurs
i ett NO-klassrum (PhD dissertation). Malmö universitet.
https://doi.org/10.24834/isbn.9789171049889
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
LGR 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Mgijima, Vukile Desmond & Makalela, Leketi (2016). The effects of translanguaging on the
bi-literate inferencing strategies of fourth grade learners. Perspectives in Education, 34(3), 86-97. doi:10.18820/2519593X/pie.v34i3.7
Nätverket för Translanguaging (2016). Transspråkande - en holistisk syn på språk, språkanvändning och språkdidaktik. Lisetten. 2-2016, 32-33.
Rosén, Jenny & Wedin, Åsa (2015). Klassrumsinteraktion och flerspårkighet - ett kritiskt perspektiv. Liber.
Roux Sparreskog, Christa (2018). ”Välkommen till 3a!”: – En etnografisk fallstudie om språkutvecklande
undervisning i ett språkligt och kulturellt heterogent klassrum (Licentiate dissertation). Mälardalen
University, Västerås.
Rowe, Lindsey W. (2018). Say it in your language: Supporting translanguaging in multilingual classes. The Reading Teacher, 72(1), 31-38. doi:10.1002/trtr.1673
Rubin, Maria (2019). Språkliga redskap - Språklig beredskap: en praktiknära studie om elevers
ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning (PhD dissertation). Malmö universitet,
Fakulteten för lärande och samhälle.
Salameh, Eva-Kristina (red.) (2012). Flerspråkighet i skolan - språklig utveckling och undervisning. Natur & Kultur.
SFS 2009:600 (2009) Språklag. Kulturdepartementet.
Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten - en resurs i lärande och undervisning. Stensmo, Christer (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur
Svenska Unescorådets skriftserie (2/2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svensson, Gudrun (2018). Transspråkande – bakgrund, teorier och praktiknära exempel. Artikel 1.
Begreppet translanguaging och dess ursprung.
Säljö, Roger (2014) Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur Tjernberg, Catharina (2018). Processinriktat läs- och skrivundervisning – en väg till inkludering?
Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.
43
Wei, Liping (2018). A Quality Chinese-English Bilingual Education Program: Defining Success.
Journal of Language Teaching and Research, Vol. 9(6), 1191-1198. DOI: http://dx.doi.org/10.17507/jltr.0906.08
Yuvayapan, Fatma (2019). Translanguaging in EFL classrooms: Teachers’ perceptions and practices. Journal of Language & Linguistics Studies, 15(2), 678–694. DOI:
10.17263/jlls.586811
Elektroniska källor:
Mettovaara, Jukka (nedladdad mars 2021)
https://www.spokencompany.se/olika-transkribering-typer/
Otterup, Tore (nedladdad mars 2021) “Flerspråkighet som resurs”
https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf834f/1574760735038/Flerspr akighet-som-resurs-tore-otterup-20180418.pdf
Wedin, Åsa (nedladdad mars 2021) “Flerspråkighet i klassrummet - språklig mångfald som resurs”
https://www.skolverket.se/download/18.189c87ae1623366ff3718b7/1524041216028/flerspr akighet-i-klassrummet-spraklig-mangfald-som-resurs-asa-wedin-20180418.pdf
44