Detta examensarbete syftar till att undersöka om och i så fall hur pilotprojektet “tidig inskrivning” som bedrivs inom ekonomiskt bistånd, socialtjänst Väster påverkar de medverkande socialsekreterarnas arbete. Vi intresserar oss även för om och i så fall hur pilotprojektet påverkar informanternas yrkesroll. När vi studerat pilotprojektet har vi utgått från projektbeskrivningen och den information vi fått av våra informanter.
Med detta som utgångspunkt har vi fördjupat oss i en stor mängd litteratur som berör ämnen med koppling till vårt examensarbete. Litteratur och forskning kring ekonomiskt bistånd, aktivering, organisering av arbetet inom socialtjänsten samt socialsekreterares arbetsvillkor utgör basen för vår förståelse av området. Pilotprojektet “tidig inskrivning” syftar till att de som ansöker om ekonomiskt bistånd i ett tidigt skede ska få kontakt med arbetsmarknadsavdelningen och där skrivas in i en insats, aktivering, detta för att minska antalet biståndstagare och på så vis kostnaderna för ekonomiskt bistånd. “Tidig inskrivning” innebär förändrade arbetsrutiner genom att samtliga som ansöker om ekonomiskt bistånd ska
genomgå ett kartläggningsmöte med en arbetsmarknadssekreterare innan nybesök med en socialsekreterare. Denna kartläggning var tidigare en del av nybesöket men utförs nu alltså av en annan profession är socialsekreterare. Kartläggning utgör en obligatorisk del av ansökan om ekonomiskt bistånd och ett uteblivet besök kan utgöra grund för avslag (Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 2017).
Våra informanter är samstämmiga i att de alla anser att syftet med pilotprojektet är bra och att det kan gynna klienterna att det finns ett tydligt fokus på
arbetsmarknadsinsatser och självförsörjning i ett tidigt skede. Majoriteten lyfte även att de kan se vinster med detta för deras eget arbete, att samarbetet med arbetsmarknadssekreterarna kring klienters planering kan avlasta det dagliga arbetet. Dock var det få som ansåg att pilotprojektet innebar denna avlastning som framgick av projektbeskrivningen. Det var endast en informant som uttryckte att hen fått mer tid till andra arbetsuppgifter och detta i liten omfattning. Våra informanter anser inte att pilotprojektet gett dem mer tid i den utsträckning som diskuterades innan pilotprojektet drog igång och som även står med i
projektbeskrivningen. Baserat på vårt insamlade material kan vi dra slutsatsen att informanternas dagliga arbete inte påverkas i någon större utsträckning, varken gällande tid eller rutiner. Däremot framkommer i materialet att uppfattningen om aktiveringens ställning förtydligats, både för klienter och informanterna.
Majoriteten uttrycker att det är bra att kopplingen mellan ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsavdelningen förtydligats och att biståndstagande inte är kravlöst. Att detta är en genomgående trend inom utvecklingen inom ekonomiskt bistånd har även lyfts i avsnittet om tidigare forskning. Vi anser att det finns likheter med hur arbetet med ekonomiskt bistånd inom pilotprojektet “tidig inskrivning” bedrivs och hur utvecklingen ser ut nationellt i Sverige.
Ett centralt tema i examensarbetet och i arbetet med biståndstagare inom
ekonomiskt bistånd generellt är aktivering. Detta framkommer i policydokument både på nationell och lokal nivå och framkommer även i projektbeskrivningen för “tidig inskrivning”(Socialstyrelsen 2013; Malmö stad 2017c; Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 2017). Detta framkommer även från våra informanters sida och de lyfter fram att aktivering av biståndstagare i arbetet mot
självförsörjning är centralt i deras arbete. Detta går även i linje med den tidigare forskning vi tagit del av där aktivering återkommande lyfts fram som en central princip som både utgör arbetssätt och styr hur arbetet organiseras, aktivering blir en naturlig del av arbetet med biståndstagare (Minas 2008; Thoren 2008). Ytterligare ett vanligt förekommande sätt att organisera arbetet inom offentliga organisationer är genom en ökad grad av specialisering och en tydlig uppdelning av arbetsuppgifter för att renodla arbetet och på så sätt göra det mer effektivt. Specialisering och renodling av arbetsuppgifter är något som även framträder i denna studie, så pilotprojektet har skapat en tydligare uppdelning av
arbetsuppgifter mellan socialsekreterare och arbetsmarknadssekreterare, vilket våra informanter upplever och beskriver. De anser att inte att denna uppdelning förändrat deras arbete i någon större utsträckning men att det innebär en tydligare uppdelning av ansvar och att det blir tydligare att informanternas uppdrag är att arbeta med det sociala arbetet gällande klientens försörjning och andra eventuella problem och inte främst med bitarna kopplat till aktivering och vidare insatser. En av de teorier som vi använt i vårt arbete med detta examensarbete är
domänteori för socialt arbetet. Utifrån denna teori och vad som framkommit i våra intervjuer utsätts våra informanter för en ständig påverkan från faktorer som befinner sig utanför den egna domänen, professionens domän. I denna studie kan pilotprojektet ses som en yttre faktor från en annan domän som påverkar våra informanters sätt att utföra sitt arbete. Detta då de måste ta hänsyn till och förhålla sig till den projektbeskrivning som förvaltningen ställt upp för pilotprojektet. Våra informanter verkar därmed inte enbart utifrån den egna domänen, utan behöver förhålla sig till beslut som fattas i de övriga domän som den offentliga
organisationen består av enligt domänteori för socialt arbete (Morén et al. 2010). I detta examensarbete har vi även använt oss av begreppen organisations- och yrkesprofessionalism för att analysera om och i så fall hur arbetet med projektet påverkat informanternas uppfattning av deras yrkesroll. Baserat på vad som framkommit som styrande principer för arbetet såsom aktiveringens position och ökad specialisering och hur detta påverkar informanterna inom pilotprojektet tycker vi oss se en något ökande styrning av informanternas arbete. Denna styrning identifierar vi genom bland annat det standardiserade arbetssätt som införts i och med projektet samt aktiveringens ökande inflytande och en
tilltagande specialisering. Dessa faktorer kan ses som att informanternas yrkesroll påverkas eller kan påverkas på lång sikt för att bli mer orienterad gentemot organisationens intressen. Något som enligt Evetts (2010) är en generell utveckling inom offentliga organisationer såsom socialtjänsten är. Även om en ökad styrning av yrkesrollen framträder i studien framkommer även att
informanterna använder det handlingsutrymme de har för att anpassa arbetet, utifrån de förutsättningar som de har. Informanterna framför att de inte kan avgöra om klienterna ska genomgå kartläggning eller ej, däremot avgör de hur de
använder underlaget. Vilket i relation till Evetts (2010) kan ses som ett sätt för professionen att utöva beslutsfattande baserat på deras professionella kunnande.
I examensarbetet har vi använt oss av en kvalitativ ansats där vi utfört
semistrukturerade intervjuer. På det stora hela anser vi att våra metodval fungerat väl och att vi genom dessa kunnat svara på våra frågeställningar. Insamlandet av vårt empiriska material har skett i samarbete med en senior forskare som
utvärderar projektet för Malmö stads räkning, risken med detta är att
utvärderingens syften kan ha påverkat examensarbetet. Vi anser att detta inte skett och att samarbetet gett oss större tillgång till material om projektet och
informanter än vad vi skulle fått på egen hand.
Som påvisats i kapitlet om nuvarande kunskapsläge är forskning gällande arbetet inom ekonomiskt bistånd och socialtjänsten i stort sällsynt och behovet av mer forskning belyses återkommande. Vi kan efter arbetet med examensarbetet instämma i detta då det periodvis varit svårt för oss att finna forskning om vårt område. Mycket av tillgänglig forskning gällande socialsekreterares yrkesroll och arbetsvillkor har hela socialtjänsten som forskningsfält, även om det finns
forskning som visar att arbetet och arbetsvillkoren skiljer sig mellan olika verksamheter. Det finns därmed ett behov av mer forskning på området och förutsättningarna för vidare forskning bör anses vara goda.
Vi har under arbetet med detta examensarbete fått möjligheten att dyka ner i vårt valda område och fördjupa oss i arbetet med ekonomiskt bistånd. Vår förståelse för hur arbetet påverkas av olika beslut och trender för styrning har vidgats och med detta har vi en bättre uppfattning om utvecklingen inom vårt framtida yrkesområde. Det har blivit tydligt för oss att arbetet med ekonomiskt arbete påverkas av samhället vi lever i och är i konstant utveckling samt att det till synes små förändringar kan ha relativt långtgående effekter för arbetet och i
7. REFERENSER
7.1 Tryckta källor
Almqvist, R (2006) New Public Management - om konkurrenssättning, kontrakt
och kontroll. Malmö: Liber
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen (2017) Projektbeskrivning pilotprojekt
avseende initiering av arbetsmarknadsinsatser från handläggarna av ekonomiskt bistånd. Malmö stad
Aronsson, G, Astvik, W & Gustafsson, K (2014) Work Conditions, Recovery and Health: A Study among Workers within Pre-School, Home Care and Social Work.
British Journal of Social Work (2014) 44, 1654–1672
Astvik, W, Welander, J & Isaksson, K (2017) Sorti, tystnad och lojalitet bland medarbetare och chefer i socialtjänsten. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årgång 23,
Nr 3, Hösten 2017
Becker, HS (2008) Tricks of the trade – Yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber
Bergmark, Å (2000a) “ Arbete med socialbidrag - organisation, metoder och insatser” i Puide, A (red) Socialbidrag i forskning och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia
Bergmark, Å (2000b) “Med vilken måttstock? Om valet av kriterier vid utvärderingar av arbete med socialbidrag” i Puide, A (red) Socialbidrag i
forskning och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia
Bergmark, Å (2015) “Ekonomiskt bistånd - mellan nationell politik och lokalt självstyre” i Johansson, S, Dellgran, P & Höjer, S (red) Människobehandlande
organisationer. Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete.
Stockholm: Natur & Kultur
Bergmark, Å, Bäckman, O & Minas, R (2013) Vägar ur socialbidrag? Om
socialtjänstens insatser och det ekonomiska biståndets varaktighet. Rapport i
socialt arbete nr. 143, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Bergmark, Å, Bäckman, O & Minas, R (2016) Organizing local service measures to counteract long-term social assistance receipt. What works? Experience from Sweden. European Journal of Social Work. 20 (4): 548-559
Bergmark, Å & Lundström, T (1998) “Metoder i socialt arbete- Om insatser och arbetssätt i socialtjänstens individ- och familjeomsorg” i Socialvetenskaplig Tidskrift Nr 4, s. 291-314
Bergmark, Å & Lundström, T (2005) “En sak i taget? Om specialisering inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg”. Socialvetenskaplig Tidskrift Nr 2-3, s. 125-148
Blom, B & Morén, S (2015) Teori för socialt arbete. Lund: Studentlitteratur Blomberg, H, Kallio, J, Kroll, C, Saarinen, A (2015) Job Stress among Social Workers: Determinants and Attitude Effects in the Nordic Countries. British
Journal of Social Work (2015) 45, 2089–2105
Bryman, A (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber Byberg, I (2002) Kontroll eller handlingsfrihet? - En studie av organiseringens
betydelse i socialbidragsarbetet. Diss., Stockholms universitet
Coffey, M, Dugdill, L, Tattersall, Andy (2009) Working in the Public Sector A Case Study of Social Services. Journal of Social Work 9(4): 420–442
Dahlberg, M, Edmark, K, Hansen, J & Mörk, E (2009) Fattigdom i folkhemmet-
från socialbidrag till självförsörjning. Rapport 2009:4, Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Uppsala
Dellgran, P & Höjer S, (2005) “Rörelser i tiden. Professionalisering och privatisering i socialt arbete” i Socialvetenskaplig Tidskrift Nr 2-3, s. 246-267 Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L (2007) Metodpraktikan.
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Tredje upplagan. Stockholm:
Nordstedts Juridik
Evetts, J (2010) “Reconnecting professional Occupations with Professional Organizations: risk and opportunities” in Svensson, L & Evetts, J (red) Sociology
of Professions. Göteborg: Bokförlaget Daidalos
Hjort, T (2006) Byråkrati eller socialt arbete? - Om paradoxer i arbetet med
försörjningsproblem. Rapport FoU Skåne 2006:3. Lund: FoU Skåne
Johansson, H & Hornemann Møller, I (2009) “Vad menar vi med aktivering?” i Johansson, H & Hornemann Møller, I (red) Aktivering - arbetsmarknadspolitik
och socialt arbete i förändring. Malmö: Liber
Kouzes, J.M, & Mico, P.R. (1979) “Domaintheory: An introduction to Organizational Behavior in Human Service Organizations”. The journal of Applied Behavioural Science, 15:449-469
Kvale, S & Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur
Lauri, M (2016) Narratives of Governing: Rationalization, Responsibility and
Resistance in Social Work. Umeå Universitet: Department of Political Science,
Research report 2016:2
Lizano, E L, Mor Barak, M (2015) Job burnout and affective wellbeing: A longitudinal study of burnout and job satisfaction among public child welfare workers. Children and Youth Services Review, 55 (2015) 18–28
Liljegren, A & Parding, K (2010) ”Ändrad styrning av välfärdsprofessioner- exemplet evidensbasering i socialt arbete”. Socialvetenskaplig tidskrift Nr 3-4, s. 270- 288
Minas, R (2008) “Arbete med ekonomiskt bistånd “. Organisation och metoder, kontinuitet och förändring” i Bergmark, Å, Lundström, T & Minas, R (red)
Socialtjänsten i blickfånget, organisation, resurser och insatser. Exempel från arbete med barn och ungdom, försörjningsstöd missbruk. Stockholm: Natur och
Kultur
Malmö stad (2017c) Tjänsteskrivelse, “Principen om arbete först för
försörjningstagare i Malmö”. Malmö: Malmö stad (ASN-2017-1872)
Morén, S, Blom, B & Perlinski, M (2010) “Domänteori för organisering av socialt arbete” Paper till konferensen Den reglera(n)de professionen- professioner och politik, Svenska nätverket för professionsforskning, Göteborg 30/9-1/10 2010. Mänttäri- van der Kuip, M (2014) The deteriorating work-related well-being among statutory social workers in a rigorous economic context. European Journal
of Social Work,
17:5, 672-688
Nybom, J (2012) Aktivering av socialbidragstagare- om stöd och kontroll i
socialtjänsten. Rapport i socialt arbete 141. Stockholm: Stockholms Universitet
Puide, A (2000) “Vad kan forskningen göra för socialbidragstagarna?” i Puide, A (red) Socialbidrag i forskning och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia Pösö, T & Forsman, S (2013) Messages to Social Work Education: What Makes Social Workers Continue and Cope in Child Welfare? Social Work Education, 32:5, 650-661
Salonen, T (2009) “Aktivering i socialt arbete. Dåtid och nutid” i Johansson, H & Hornemann Møller, I (red) Aktivering - arbetsmarknadspolitik och socialt arbete i
förändring. Malmö: Liber
Socialstyrelsen (2013) Ekonomiskt bistånd - Handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialtjänstlagen, 2001:453
Starrin, B & Renck, B (1996) “Den kvalitativa intervjun” i Svensson, P-G & Starrin, B (red) Kvalitativa studier i teori och praktik. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur
Tengvald, K (2008) “Den evidensbaserade praktiken i sitt sammanhang” i Jergeby, U (red) Evidensbaserad praktik i socialt arbete. Stockholm: Gothia förlag
Tham, P (2017) A Professional Role in Transition: Swedish Child Welfare Social Workers’ Descriptions of Their Work in 2003 and 2014. British Journal of Social
Tham, P & Meager, G (2009) Working in Human Services: How Do Experiences and Working Conditions in Child Welfare Social Work Compare? British Journal
of Social Work (2009) 39, 807–827
Thorén, H K (2008) “Activation Policy in Action” A Street-Level Study of Social
Assistance in the Swedish Welfare State. Diss., Växjö universitet
Thorén, H K (2009) “Socialt arbete och aktiveringens praktik” i Johansson, H & Hornemann Møller, I Aktivering - arbetsmarknadspolitik och socialt arbete i
förändring. Malmö: Liber
Vikman, U & Westerberg, A (2017) Arbetar kommunerna på samma sätt? Om
kommunal variation inom arbetsmarknadspolitiken. Rapport 2017:7 Institutet för
arbetsmarknads- utbildningspolitisk utvärdering, Uppsala.
Welander, J, Astvik, W, Hellgren, J (2017) Stressrelaterad ohälsa och arbetstrivsel hos medarbetare och chefer i socialtjänsten. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 23, nr 2, sommaren 2017
7.2 Internet
Forskningsetiska rådet, (2002)Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning
>https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002 .pdf<PDF(2018-04-11)
Malmö stad (2017a) Ekonomiskt bistånd Malmö stad
>https://malmo.se/Kommun--politik/Fakta-och-statistik/Ekonomiskt- bistand/Kostnad-och-utveckling.html<HTML (2018-04-07)
Malmö stad 3, (2018) Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
>https://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Forvaltningar/Arbetsmarknads- -och-socialforvaltningen.html<HTML (2018-04-07)
Malmö stad (2017b) Arbetsmarknadssekreterare
>http://recruit.visma.com/External/OJCustomer3/Assignmentview.aspx?guid=9A EBA1F5-9E46-4F38-97BD-619D83D2C73C&guidGroup=60c7be30-8f09-4871- a871-b9c78a4513d0 <HTML(2018-04-06)
Professioner i fokus, (2017) Diagram om socialtjänsten
>http://www.pifokus.se/socialtjansten/diagram#cT1xXzE4XzUmcD1Zcmtlc2thd CZvPTAsMSwyLDM= < HTML(2018-04-29)
Socialstyrelsen, (2017) Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd
>http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/ekonomisktbistand<EXCEL (2018-04-06)
Sydsvenskan (2018) Magnusson, E. Malmös bidragsmiljard på väg att bantas
>https://www.sydsvenskan.se/2018-04-25/malmos-bidragsmiljard-pa-vag-att- bantas< HTML (2018-04-30)
BILAGA 1
Projektbeskrivning
Malmö stad
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
Projektbeskrivning pilotprojekt avseende initiering
av arbetsmarknadsinsatser från handläggarna av
ekonomiskt bistånd
Från den 1/1 2018 har en ny rutin tagits fram och implementerats avseende processen från beviljande av ekonomiskt bistånd till arbetsmarknadsplanering för nyinskrivna klienter. I samband med det ska två arbetssätt prövas i form av pilotprojekt.
Pilotprojekt – tidig inskrivning
Beskrivning
I pilotprojektet ska effekterna av en tidig inskrivning i arbetsmarknadsinsats testas och utvärderas. Det innebär att klienten träffar en arbetsmarknadssekreterare som påbörjar kartläggning och vägledningsarbete innan beslutet om ekonomiskt bistånd fattats. Kartläggningen bidrar till det underlag socialsekreteraren har vid beslut om ekonomiskt bistånd och genomförandeplan och kan också bidra till att socialsekreteraren vid det/de första samtalen med klienten får mer tid till annat fokus än det som täcks i en arbetsmarknadskartläggning. Med ett sådant arbetssätt kan också arbetsmarknadsinsatser komma igång tidigare än annars men det finns också en risk att resurser används till individer som visar sig inte vara en del av den målgrupp ASF ska arbeta med.
Syfte
Med hjälp av pilotprojektet ska effekter och resursutnyttjande av tidig kartläggning utvärderas. Följande parametrar ska beaktas:
• Vilka resurser behöver tillgängliggöras av arbetsmarknadsavdelningen – d.v.s antal ärenden och tidsåtgång per ärende i snitt- Hur mäter man det och effekterna av det?
Fokus på arbetssättet, antal ärenden, antal inbokade besök, kolla inflödet. Statistik förs och redovisas av AMA.
• Hur stor andel av de individer som kartlagts beviljas ekonomiskt bistånd? Statistik förs och redovisas av Socialtjänst Väster.
• Hur upplever SSK arbetssättet – med fokus om det frigör tid för annat samtalsinnehåll med klienten, bidrar informationen till bättre kvalitet i samtalet utredningen samt hur bedömer man att klienten uppfattar arbetssättet, underlättar tidig kartläggning vidareplanering mot arbetsmarknaden för socialsekreteraren?
• Hur upplever ASK arbetssättet – med fokus på kvaliteten i samtalet (givet att klienten inte vet om man blir beviljad ekonomiskt bistånd) och hur man
Malmö stad
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
• bedömer att klienten uppfattar arbetssättet, underlättar tidig kartläggning vidareplanering mot arbetsmarknaden för arbetsmarknadssekreteraren? • Hur upplever klienten upplägget?
Informationsbrev skickas till klienterna
• Leder det till att klienter får snabbare tillgång till arbetsmarknadsplanering och insatser?
Ansvarig organisation
Enheten för ekonomiskt bistånd, Socialtjänstområde Väster och Kartläggnings- och vägledningsenheten, Arbetsmarknadsavdelningen
Projektledare
Maida Bajrami Engqvist, Monika Herstedt- enhetschefer för enheterna ovan
Tidsram
1/1-2018 – 30/6 2018
Organisation
Riktlinjer för hur arbetet organiseras tas fram av ansvariga enhetschefer
Utvärdering
Pilotprojektet utvärderas av den strategiska avdelningen på ASF under ledning av Paola Mulinari. Utvärderingsmetod beskrivs i särskilt dokument
BILAGA 2
Intervjuguide Intervjufrågor
• Kan du berätta om din tidigare yrkeserfarenhet? • Hur länge har du arbetat med ekonomiskt bistånd?
• Kan du berätta om det nya arbetssättet som pilotprojektet innebär? • Används det nya arbetssättet mötet med samtliga klienter?
• Hur många klienter har du träffat? • Vad tycker du om det nya arbetssättet?
• Påverkar den tidiga kartläggningen ditt möte med klienterna? • På vilket sätt använder du de underlag du får av
arbetsmarknadssekreteraren?
• På vilket sätt upplever du att underlaget påverkar era samtal med klienten? • På vilket sätt upplever du att den “tidiga inskrivningen” påverkar dina
utredningar?
• Hur jobbar du tillsammans med arbetsmarknadssekreteraren med den kartläggningen ni gjort?
• Vilka styrkor ser du med den nya projektet och vilka brister? • Vilka skillnader ser du med det nya arbetssättet jämfört med hur du
arbetade tidigare?
• Har arbetet med tidig kartläggning frigjort tid som du kan lägga på andra arbetsuppgifter? I så fall, vilka?
• Har arbetssättet påverkat din yrkesroll som socialsekreterare? • Har arbetssättet påverkat hur du ser på ditt arbetet och din yrkesroll? • Har informationen om målen med projekten varit tydliga?