DISKUSSION - UNGDOMARS INSTÄLLNING TILL KÖTT OCH VEGETARISK KOST

5.1 Resultatdiskussion

Resultatet från studien visade att respondenternas åsikter, upplevelser och val kring kött och vegetarisk kost skiljde sig åt. Respondenternas matval påverkades främst av smaken på maten samt av föräldrarna genom vad de åt hemma. De respondenter som åt

vegetarisk mat uppgav att den främsta anledningen till det var att den var nyttig.

5.1.1 Smak

Smaken var viktig för respondenterna. En av de mest avgörande aspekterna när det gäller matval, är just smak (Gelinder, 2020). En övervägande del av respondenterna angav att de konsumerade kött för att det var gott. Den vegetariska kosten åts för att det ansågs nyttigt och viktigt för miljön. Inte ens hälften av respondenterna svarade att de åt vegetariskt för att det var gott. Några respondenter använde uttryck som dödsmedel, tortyr och konstgjort när de ombads skriva ord som de förknippade med vegetarisk kost.

Kött beskrevs som förträffligt, himmelriket och ”skulle kunna leva på” av samma respondenter. Michel et al. (2021) fann i sin studie kring konsumenters uppfattningar och acceptans av kött och växtbaserade köttalternativ att kött associerades med utsökt, mat och stek. Köttalternativ associerades med tofu, vegan och äckligt. Överlag visade studien att deltagarna hade en positiv inställning till kött och en negativ inställning till köttalternativ. Respondenter i vår studie gav uttryck för att de tyckte kött var gott samtidigt som de även skrev att det inte var bra för miljön och hälsan. Ytterligare några respondenter skrev att även om de tyckte vegetarisk kost var äcklig var den bra för miljön.

En studie bland ungdomar i västvärlden visade att hos de personer som inte var

vegetarianer var hälsoaspekten det viktigaste motivet till att överväga att äta vegetarisk kost, (Hopwood et al., 2020). Ytterligare en studie visade att uppfattningen om smaken och hälsoeffekterna av vegetarisk kost hade stor betydelse för om en köttätare skulle kunna tänka sig att bli vegetarian (Rosenfeld & Tomiyama, 2020). Dessa faktorer var

5% 11% 6% 10% 22% 35% 6% 6%

Hur ofta jag väljer det vegetariska alternativet i skolmatsalen

viktigare än oron för att uppleva stigmatisering. Bland yngre, bosatta i

landsbygdssamhällen, kunde man dock se att de förväntade att känna sig stigmatiserade om de valde vegetarisk kost. I vår studie ingick respondenter från ett mindre samhälle, detta kan ha varit en bidragande faktor till att vissa elever till exempel aldrig åt det vegetariska alternativet i skolmatsalen.

5.1.2 Attityder

Närmare hälften av respondenterna hade en positiv inställning till att byta ut kött mot ett vegetariskt proteinalternativ. Att vi måste ändra vår kosthållning för klimatet behöver inte innebära att alla människor helt slutar att äta kött. Dock är det av vikt att

köttkonsumtionen minskar och att matkonsumtionen blir mer hållbar. Dakin et al.

(2021) lät i en studie personer, indelade i grupper, äta fyra olika köttreducerade dieter under sju dagar. Alla fyra grupperna minskade sitt köttintag den följande tiden efter dieten och de uppvisade även en ändrad inställning till kött.

När respondenterna skrev fritt hur vegetarianer beskrevs och uppfattades användes både positiva och mer negativa beskrivningar. En beskrivning av vegetarianer var ”samma människor som stödjer homosexuella”. Andra uppfattningar var att vegetarianer var lite galna, konstiga och de tycker de är bättre än andra. Detta har uppmärksammats i tidigare studier. Corrin och Papadopoulos (2017) skriver att trots att många har en positiv bild av vegetarianer utsätts de fortfarande för negativa stereotyper och förlöjliganden. Galna, freak, ohälsosamma samt svaga var ord som vegetarianer associeras med. Men vem är den typiska vegetarianen? Studier har visat att den typiska vegetarianen tenderar att vara en yngre kvinna med högre utbildning och bättre socioekonomiska förhållanden (Tan, et al., 2021). I vår studie var flickorna mer positiva till att byta ut kött mot vegetariska proteinalternativ (p=0,007) 26% vs 13%. Det kan tänkas att pojkars mer negativa syn på vegetariska proteinalternativ har att göra med kött är en symbol och resurs för manlighet (Nath, 2010).

Genus är en viktig del till attityder kring vegetarism (Knight et al. 2004). Historiskt sett har kött associerats med “riktig mat”, som en viktig källa till protein och järn, vilket har lett till att kött även uppfattats som hälsosam mat (Kubberød et al. 2002). Rött kött ses som manligt och symboliserar makt och styrka, vilket ofta ses som maskulint, medan vegetarism uppfattas som något kvinnligt (Sobal, 2005). Enligt vissa studier finns en åsikt att en man som väljer att avstå från kött kommer alltid utsättas för hån och tvivel över sin sexuella läggning (Nath, 2010). Generellt har män en sämre inställning till vegetarisk kost och vegetarism än kvinnor (Ruby, 2012). Kvinnor associerar oftare kött med oro över miljön och djuren, medan männen främst förknippar kött med njutning (Michel et al. 2021). Miljöaspekten och att man tyckte synd om djuren var något som framkom även i vår studie. Det var även fler flickor än pojkar som uttryckte att

anledningen till att man skulle kunna äta vegetarisk kost var just för miljön och djuren.

5.1.3 Påverkansfaktorer av matval

Mat är något större än att bara stilla hunger (Gisslevik, 2018). Vad man äter kan spegla ens identitet och sociala status men även ge njutning och välmående. Matupplevelser delas ofta med andra och kan ge människor symboliska och kulturella värden. Detta kan ha stor påverkan på människors kostvanor. Matvanor skapas från den dagen ett barn börjar äta fast föda (Gelinder, 2020). Därför lyfts ofta föräldrar som en viktig pusselbit till barns utvecklande av matvanor. I vår studie ansåg respondenterna att familj och

vänner var det som påverkade dem mest angående matval. En rapport från

Ungdomsbarometern (2019) visade att två av tre av Sveriges unga i sin tur påverkat familjens konsumtionsval. Av ungdomarna hade 24% påverkat familjen att äta mer vegetariskt och 22% till att minska köttkonsumtionen. I flera av de öppna

svarsalternativen i vår studie hänvisade respondenterna till hur deras föräldrar på olika sätt påverkade vad de åt. Främst för att det var föräldrarna som lagade maten. Det verkar som att ungdomar påverkas av familj och vänner men även påverkar själva.

Kemper & White (2021) såg att när ungdomar flyttade hemifrån så var det vanligt att de övergick till att äta mer flexitariansk kost. En av de främsta anledningarna var den ökade kontrollen över inköp och matlagning men även för att experimentera och för att man fick uppmuntran av bland annat rumskamrater.

Det framkom i studien att det oftare åts vegetariska måltider i de familjer där minst en förälder var född utanför Europa. Respondenterna i dessa familjer valde även det

vegetariska alternativet i skolmatsalen i större utsträckning, anledning till detta kan vara kopplat till religion då några av respondenterna skrev att de valde vegetariskt för att skolan inte serverar halalkött. Matkulturen ser olika ut i världen och det kan ha

betydelse för hur ofta man äter vegetarisk mat hemma. Tittar man på recept i kokböcker från olika delar av världen ser man att råvarorna skiljer sig åt mellan länderna. I

läroböcker för HK presenteras de olika typer av kök som finns i världen, det ger en tydlig bild av att maten och råvarorna skiljer sig åt världen över samt att matvanor är något man ärver och ogärna överger (Flising, 2015; Hjalmarsson et al. 2019; Nordström

& von Hofsten, 2020).

5.1.4 Miljö och hållbar matkonsumtion

Miljöskäl och för att de tyckte synd om djuren var två anledningar respondenterna angav till att de åt vegetariskt. Leitzmann (2014) lyfter att de som åt vegetariskt av just dessa två anledningar kanske inte var helt medvetna om de positiva hälsoaspekterna vegetarisk kost kan föra med sig. Det finns samtidigt en risk att de positiva

hälsoeffekterna uteblir om vegetarism antas med enbart miljö- och djuretik i åtanke om man saknar kunskap att sätta ihop näringsrik kost. Vegetarisk kost, speciellt vegansk, måste planeras för att undvika att man drabbas av näringsbrist. Bland respondenterna i vår studie angav 41% av pojkarna och 52% av flickorna miljöskäl som en anledning till att de åt vegetarisk kost. Detta var förvånande, då miljöproblematiken varit på agendan under hela respondenternas liv och kommer troligtvis fortsätta vara. En möjlig

anledning kan vara att den yngre generationen faktiskt är “trötta” på “tjatet” om klimatförändringarna eller kanske helt enkelt inte förstår allvaret med dessa. Orsaker som ligger till grund för att ungdomar inte handlar hållbart kan bland annat vara att de saknar kunskap om konsekvenserna deras handlande får, att de inte känner något personligt ansvar och därför lägger över det på andra (Gelinder, 2020). Det kan även vara utifrån aspekter som bekvämlighet, grupptryck, tid och pris. I vår undersökning nämnde en respondent ”ThatVeganTeacher”, djurrättsaktivist och lärare. Respondenten gav uttryck för att personer som That Vegan Teacher försöker pressa på en hur man ska äta.

Hållbar matkonsumtion innefattar, förutom att minska påfrestningarna på jorden, och få människor att äta nyttigt även grundläggande frågor om människors relation till mat, miljö och varandra (Gelinder, 2020). Frågorna kan till exempel handla om hur familjen påverkar matval, vad som anses vara bra mat och hur gör man förändringar kring matval till ett mer hållbart koncept. I vår undersökning hade de flesta respondenter lagat

vegetariskt på HK-lektioner. Genom undervisningen i HK ska elever få möjlighet att utveckla en medvetenhet om betydelsen konsumtion och arbete i hemmet har för hållbar utveckling (Skolverket, 2011). Även om utbildning inte ensamt kan förändra

människors kostvanor ses det som ett av de viktigaste verktygen för att ge människor kunskap till att bli hållbara konsumenter (Gisslevik, 2018).

5.2 Metoddiskussion

Valet av en kvantitativ studie gjordes för att insamlad data skulle bli mätbar och för att få större antal deltagare jämfört med om kvalitativ metod hade använts (Patel &

Davidson, 2019). Genom att göra en webbaserad enkät kan man få respondenterna att känna en viss anonymitet samt att de kanske inte är lika påverkningsbara jämfört med en kvalitativ intervju. Vid konstruktionen av enkäten var det endast ett fåtal frågor som gjordes obligatoriska. Vid resultatsammanställningen visade det sig att flera av frågorna inte besvarats av alla respondenter. Det hade varit en fördel om fler frågor varit

obligatoriska för att få mer lättolkade resultat. Under konstruktionen av enkäten diskuterades fördelar och nackdelar med att ha obligatoriska frågor eller inte. Att man fått svar av alla på samtliga frågor skulle ha varit en fördel, samtidigt fanns en rädsla av att tappa respondenter om man hade för många obligatoriska frågor. Risken att

respondenterna skulle uppleva att det blev jobbigt att svara och avstå från att besvara enkäten resulterade i att bara ett fåtal frågor gjordes obligatoriska. Att frågorna inte var obligatoriska att besvara medförde att en övervägande del fick ett internt bortfall.

För att ta reda på hur enkäten tolkades samt öka studiens validitet och reliabilitet genomfördes en liten pilotstudie på första utkastet av enkäten. Sex stycken 16-åringar genomförde pilotstudien. Ett svarsalternativ ändrades efter detta. För att ytterligare ökat kvaliteten på enkäten hade det varit en fördel att genomföra ytterligare en pilotstudie då enkäten var klar. Beslutet att inte göra en till pilotstudie togs på grund av tidsbrist.

Enkäten gick först ut till HK-lärare men då svarsfrekvensen blev låg fick några klasser besvara enkäten i samband med matematiklektioner. Det externa bortfallet var 35%, det var 156 av de 240 tillfrågade respondenterna som valde att besvara enkäten. Sex

respondenter svarade att de inte fyllt 15 år och utgjorde ett bortfall på 4%. Flera av respondenterna fick enkäten i samband med distansundervisning. Detta kan ha påverkat svarsfrekvensen då eleverna kan ha sett det som en möjlighet att göra annat på den tid som de fick tilldelad för att svara på enkäten, då det inte var en obligatorisk uppgift.

Samtidigt kan distansundervisningen ha medfört att respondenterna i större utsträckning gjorde ett aktivt val att besvara enkäten än om den hade utförts i ett klassrum under övervakning av en lärare.

Av informationsbrevet i enkäten framgick att studien genomfördes av studenter som studerar HK, detta kan ha påverkat respondenternas svar. I synnerhet bland de respondenter som besvarade enkäten under HK-lektioner. Det kan tänkas att en del respondenter svarade det de trodde var “rätt” svar. En del kanske såg sin chans att vara rebellisk och svarade efter det. Flera av frågorna i enkäten hade fasta svarsalternativ, vilket även kan ha påverkat eller styrt respondenternas svar. För att undvika detta något hade varje fråga ett öppet svarsalternativ i slutet.

Urvalsmetoden av respondenter skedde genom ett bekvämlighetsurval (Patel &

Davidson, 2019). Detta innebär att generaliserbarheten av studiens resultat är obefintlig.

För att uppnå ett generaliserbart resultat hade en annan urvalsmetod behövt tillämpas.

Exempelvis genom ett stickprov på ett urval som var lämplig för populationen.

Att den övervägande delen av frågorna besvarades genom kryssrutor med bestämda svarsalternativ kan ha påverkat svaren. Respondenterna kan ha valt svarsalternativ utifrån vad de undervisats om på HK-lektionerna. Svaren kan ha baserats på vad de upplevde var rätt och som anses viktigt och därigenom inte utifrån vad de själva tycker.

Det är tänkbart att respondenterna exempelvis inte hade proteiner i åtanke innan de såg att det fanns med som ett svarsalternativ kring varför de åt kött. När proteiner sedan fanns med som ett alternativ bland svaren kan de ha dragit sig till minnes vad de fått lära på HK-lektioner och på så sätt påverkats att välja det svarsalternativet.

Olika begrepp användes i enkäten: vegetariska rätter, vegetariska måltider, vegetariska alternativ, vegetarisk mat, vegetariskt, kött och rött kött. Det fanns en svårighet att avgränsa begreppen vilket kan ha medfört att respondenterna inte till fullo förstod frågorna som de var tänkta. Det är även tänkbart att alla respondenter inte tog del av informationsbrevet. Informationsbrevet innehöll ett förtydligande kring vad som menades med animaliskt och vegetariskt i enkäten. Det kan vara en förklaring till att 76% av respondenterna uppgav att de åt vegetariska måltider hemma. Siffran upplevs hög i jämförelse med andra svar och möjliga anledningar till detta skulle kunna vara att respondenterna uppfattar exempelvis pannkaka som vegetarisk eller inte förstod vad som menades med begreppet vegetariska måltider.

På frågan var respondenterna och deras föräldrar var födda användes förvalda

svarsalternativ. De olika alternativen var Sverige, Norden, Europa och utanför Europa.

Sverige tillhör Norden och Europa och det kan ha inneburit att respondenter svarat Norden eller Europa om de och/eller deras föräldrar var födda i Sverige.

Svarsalternativen hade kunnat förtydligas med att med Norden och Europa avsågs länder utanför Sverige för att eventuellt undvika detta.

5.3 Samhällsrelevans

Köttproduktion är ett av de livsmedel som påverkar klimatet mest. Livsmedelsverket (2021a) rekommenderar att vi byter ut några mål i veckan mot vegetariska alternativ. I studien framkom att närmare hälften av respondenterna ställde sig positiva till att byta ut måltider med kött mot vegetariska proteinalternativ. En vegetarisk kost gynnar inte bara vår planet utan har även positiva hälsoeffekter. Hälsoperspektivet var den främsta anledningen till att respondenterna valde att äta vegetarisk mat, då den ansågs vara nyttig. Det finns belägg för att hög konsumtion av processat kött ökar risken för att drabbas av bland annat tjocktarmscancer, typ 2-diabetes och kranskärlsjukdomar (Livsmedelsverket, 2012). Vidare finns det även iakttagelser som tyder på att

konsumtion av rött kött kan öka risken för sjukdomar. Man kan minska risken genom att ersätta köttet med baljväxter.

Vad vi äter och hur vi äter har stor betydelse för vår hälsa och klimatet. Att vi människor börjar äta mer hållbart är viktigt för framtiden och de kommande

generationerna. En stor del i en hållbar diet är att minska köttkonsumtionen. Av studien framkom att kött främst förknippades med ordet gott och det var också av den

anledningen som de flesta respondenter uppgav att de valde att äta kött, för att det var gott. Att anta en mer vegetarisk kost innebär hälsovinster för såväl individen som

samhället. Vegetarianer i väst har lägre Body Mass Index (BMI) och lägre dödlighet (25%) i ischemisk hjärtsjukdom, vardagligt kallad hjärtinfarkt eller kärlkramp. Detta är den främsta dödsorsaken i Sverige och övriga världen (Djekic, 2017 och Key et al., 1999).

HK-undervisningen ska enligt Skolverket (2011) genomsyras av perspektiven hälsa, ekonomi och miljö (HEM). Av det centrala innehållet framgår även att eleverna ska möta aktuella samhällsfrågor. Forskningsrön angående hur kosten påverkar vår hälsa och miljö är ständigt aktuella. Studien visade att respondenterna kände till sambandet mellan livsmedelsproduktion och kostens betydelse för hälsa och miljö. Det framgick samtidigt att kött sågs som en viktig råvara i kosten, kopplat till både smak och känslan av att det var riktig mat. Den mat som respondenterna i studien lagat på HK-lektioner beskrevs smaka annorlunda, god samt både god och äcklig. Smaken var viktig. Det ligger en utmaning i att ge ungdomar en bättre smakupplevelse när det handlar om vegetarisk mat.

In document UNGDOMARS INSTÄLLNING TILL KÖTT OCH VEGETARISK KOST - EN ENKÄTSTUDIE OM ELEVER I ÅRSKURS 9 (Page 17-22)