Valet av undersökning föll på kvantitativ enkät (Bilaga 1). När man använder sig av enkät kan man även göra jämförelser. Då syftet med studien var att ta reda på
inställningen till kött och vegetarisk kost hos elever i årskurs 9 gick enkäten ut till en större grupp respondenter för ett bredare underlag. Fokus låg på synen kring vad respondenterna tycker om vegetarisk kost och kött, hur de äter samt eventuella
7
skillnader mellan grupper. Tanken var att enkäten skulle delas ut i pappersform till de elever som skulle ingå i studien. På grund av covid-19 rådde dock osäkerhet kring om undervisningen skulle ske på plats eller via distans. Enkätfrågorna fördes därför över till ett Google Forms-dokument, en webbaserad enkät.
3.2. Urval och rekrytering
Då studiens syfte innefattade elever i årskurs 9 var det därmed de som var målgruppen.
Studien gick ut till årskurs 9 för att de flesta eleverna i den årskursen har haft undervisning i ämnet HK under flera terminer.
Inklusionskriterierna var att respondenterna skulle vara elever i årskurs 9 och ha fyllt 15 år. Tidsaspekten medförde att det var kort om tid för inhämtande av vårdnadshavares godkännande. Beslut togs att eleverna var tvungna att vara fyllda 15 år för att delta, då de själva kan samtycka till medverkan utan vårdnadshavares godkännande (Ejlertsson, 2014).
Av bekvämlighetsskäl valde vi att kontakta skolor inom hemkommunen. Skolorna var förlagda i kommuner med stor skillnad på antalet invånare. Tanken med skillnad i invånarantal var i den ursprungliga planen att se om åsikterna skilde sig åt beroende på om eleverna kom från en större eller mindre kommun.
Information kring enkäten skickades ut, via mejl, till rektorerna på två skolor i mellersta Sverige. Den ena skolan belägen i en kommun med ca 90 000 invånare och den andra i en kommun med ca 15 000 invånare. Mejlet innehöll en förfrågan om godkännande att genomföra enkäten samt en önskan om att informationen skulle vidarebefordras till HK-lärarna på skolan. Rektorerna godkände förfrågan och HK-lärarna kontaktade författarna.
Därefter gjordes det en överenskommelse kring när enkäten skulle genomföras.
Länken till enkäten skickades ut till de berörda lärarna som i sin tur vidarebefordrade den till eleverna i samband med lektion. Då enkäten genomfördes under lektionstid informerades eleverna av lärarna om att det var frivilligt att besvara enkäten, att det inte var en obligatorisk uppgift. Eleverna på de deltagande skolorna hade tillgång till egna Ipads och datorer på vilka de kunde besvara enkäterna.
3.3. Datainsamling
Vid framtagandet av enkäten utformades frågorna med stöd av litteratur (Ejlertsson, 2014). Frågeställningarna skrevs först in i ett Word-dokument för att där enkelt kunna redigeras och bearbetas. När frågorna var klara fördes de över till ett webbaserat
frågeformulär i Google Forms. För att ta reda på hur enkäten tolkades samt öka studiens validitet och reliabilitet genomfördes en mindre pilotstudie, med sex deltagare, innan enkäten färdigställdes. Ett svarsalternativ ändrades efter pilotstudien.
I den webbaserade enkäten fanns det möjlighet att lägga in regler i frågorna. Utifrån respondentens val medförde regeln att de skickades till nästa fråga eller förbi den. För att kunna besvara enkäten var första frågan utformad som ett påstående, “Jag har fyllt 15 år”. Ett jakande svar resulterade i att de efterföljande frågorna presenterades, om respondenten svarade nej på frågan skickades enkäten in.
8
Enkäten bestod av 22 frågor varav sex stycken var obligatoriska (Bilaga 1). De
obligatoriska frågorna var respondenternas ålder, var respondenterna och deras föräldrar var födda samt hur många klasser som fanns på skolan. Frågan kring antalet klasser var avsedd att urskilja om respondenterna gick på en skola i den större eller den mindre kommunen. Valet att fråga om antalet klasser i stället för kommunens invånarantal var för att det fanns en risk att respondenterna inte hade någon uppfattning om antalet.
Felaktiga uppgifter kring antalet klasser på skolorna resulterade dock i att svaren inte gick att urskilja, klassantalet var lika på skolorna. Försök gjordes att urskilja svaren utifrån klockslag kopplat till lektionstid, det misslyckades då några lektioner ägde rum samtidigt. Beslut togs att fokusera på skillnader mellan kön samt födelseland.
Svarsalternativen på frågan om var respondenterna och deras föräldrar var födda var formulerade så att de fick kryssa för om de var födda i Sverige, Norden, Europa eller utanför Europa. Gällande föräldrarna kunde ett eller flera svarsalternativ väljas.
Enkäten bestod av frågeställningar kring vilka livsmedel respondenterna åt, vad som påverkade deras val av kost, om de åt vegetariska måltider hemma och i skolan, hur de upplevde vegetarisk kost samt om de skulle vilja äta mer vegetarisk kost. Frågorna i enkäten besvarades genom att respondenterna kunde kryssa för ett eller flera alternativ, några frågor innehöll även ett öppet svarsalternativ där de kunde skriva egen text. Tre av frågorna innehöll inga svarsalternativ utan skulle enbart besvaras med respondentens egna ord. Med hjälp av en Likert-skala fick respondenterna besvara frågan vad eller vilka som påverkade deras matval. Utav de frågor som inte var obligatoriska var det tio stycken som inte besvarades av alla respondenterna. På fem av frågorna var det 1—3 respondenter som avstått att svara och på de resterande fem frågorna var det 10—21 respondenter som inte svarat. Det största interna bortfallet var på frågan där eleverna skulle skriva hur vegetarianer uppfattades.
Enkäten skickades av lärarna ut till elever i 11 klasser, det totala antalet elever i dessa klasser uppgick till cirka 240 stycken. Av de elever som fick möjlighet att svara på enkäten valde 156 att delta, detta medförde ett externt bortfall på 35%. Av dem svarade sex stycken att de inte hade fyllt 15 år vilket utgjorde ett bortfall på 4%. De flesta eleverna fick enkäten i samband med lektion i HK medan övriga fick den i samband med matematikundervisning, detta på grund av att HK-läraren som skulle ha delat ut enkäten var frånvarande. Flera av respondenterna besvarade enkäten i samband med distansundervisning i något av dessa två ämnen.
3.4. Databearbetning och analys
Underlaget från enkäten i Google Forms fördes över till ett kalkylblad. Data som samlats in överfördes till Excel för bearbetning. Det sammanställda resultatet för respektive fråga, med kryssalternativ, redovisas i antal, procent, tabeller och diagram.
För att göra jämförelser mellan kön och födelseland gjordes Chi-2 test, signifikansnivån sattes till p<0,05. Svaren från de frågor där eleverna använde egna ord sammanställdes vid analysen i fyra olika grupper. Beslut om detta togs då vi såg att respondenterna använt olika ord kopplade till miljö, smak, attityd och mat.
3.5. Etiska aspekter
Utgångspunkten vid skapandet av enkäten och datainsamlingen var att hålla fast vid de av Vetenskapsrådet fyra framtagna etiska reglerna (Patel & Davidson, 2019). Samtliga
9
frågor avvägdes noga för att de inte skulle upplevas som känsliga av eleverna. För att uppfylla informationskravet framgick på enkätens första sida syftet med enkäten och information om att deltagandet var frivilligt. Därefter följde information om samtycke, att personuppgifterna skulle hanteras konfidentiellt och att de insamlade uppgifterna kommer att raderas när studien är slutförd. Av informationen framgick även
kontaktuppgifter samt respondentens rättigheter enligt personuppgiftslagen. Eleverna fick kryssa i att de samtyckte till att delta i enkäten innan enkätfrågorna presenterades för dem. Eleverna informerades även av läraren att deltagandet var frivilligt. När enkäten besvarats sparades enkätsvaren ner på lösenordskyddade datorer och raderades därefter från molntjänsten.
3.6. Förförståelse
Vi som har skrivit uppsatsen studerar HK vid Umeå universitet. Under de kurser som studerats har en större förståelse och kunskap kring miljö- och hälsoaspekter uppnåtts till det grundläggande intresset vi sedan tidigare har. Detta har medfört en bredare förståelse för att maten vi äter påverkar vår planet. Vi är inte vegetarianer men ser en vinst, ur miljö- och hälsosynpunkt, med att äta mer vegetariskt, att välja kött med omsorg, kött med mindre miljöpåverkan. Vi har i denna studie försökt hålla ett så neutralt förhållningssätt som möjligt för att inte påverka elevernas svar, exempelvis innehöll frågorna om varför respondenterna åt kött och vegetarisk mat samma svarsalternativ. Vi har varken arbetat inom skolan eller med ungdomar tidigare utan endast haft kontakt med ungdomar inom familj och bekantskapskrets.