Uppsats med inriktning hem- och konsumentkunskap, 15 hp
Vt 2021
UNGDOMARS INSTÄLLNING TILL KÖTT OCH VEGETARISK KOST
-
EN ENKÄTSTUDIE OM ELEVER I ÅRSKURS 9Adolescents attitude towards meat and vegetarian food
- a survey study about students in year 9
Anna Skytt Becker, Maria Rundström
Sammanfattning
Bakgrund Maten som konsumeras i världen är en kraftigt bidragande faktor till klimatförändringarna. Kost baserad på mer frukt, grönsaker och mindre rött kött skulle gynna både miljö och hälsa. Studier visar att barn och ungdomar äter mer kött och charkprodukter än vad som rekommenderas, samtidig äter knappt hälften av ungdomarna den rekommenderade mängden frukt och grönt.
Syfte Studiens syfte var att kartlägga niondeklassares inställning till kött och vegetarisk kost samt vilka påverkansfaktorer som låg bakom deras val av livsmedel.
Metod Undersökning gjordes med en kvantitativ enkät gjord i Google Forms. Enkäten gick digitalt ut till elever i årskurs 9 på två olika skolor i mellersta Sverige under vårterminen 2021. Data analyserades i Excel och signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p<0,05. Jämförelser gjordes utifrån kön samt respondenternas och deras föräldrars födelseland.
Resultat I studien deltog 150 elever. Studien visade att de mest avgörande aspekterna rörande valet av mat var smaken på maten och påverkan från föräldrar. Vegetariska måltider var mer vanligt förekommande i de familjer där minst en förälder var född utanför Europa. Att välja vegetarisk mat av miljöskäl var inte särskilt viktigt. Närmare hälften av respondenterna hade en positiv inställning till att byta ut kött mot vegetariska proteinalternativ.
Slutsats Studien visade att smaken var av betydelse vid matvalet samt ett hinder för eleverna att äta vegetariska proteinalternativ. Eleverna måste få en mer positiv
smakupplevelse av vegetarisk mat. HK-lärare har en viktig roll att låta eleverna utforska detta område. En mer vegetarisk kost skulle främja elevernas hälsa samt bidra till en hållbar utveckling.
Abstract
Background The food consumed worldwide is an important contributing factor to climate deterioration. A more plant-based diet and less meat, would benefit both environment and health. Studies show that children and adolescents eat more meat and charcuterie products than recommended, and at the same time barely half of the
adolescents eat the recommended amount of fruit and vegetables.
Objective The purpose of the study was to map year 9 students’ attitudes towards meat and vegetarian diets, as well as the influencing factors behind their choice of food.
Method Data was collected via a quantitative survey, created in Google Forms. The survey, sent digitally during the spring term of 2021, to students at two different schools in central Sweden. Data was analysed in Excel and significance test performed through Chi-2, with a significance level of p<0.05. Comparisons were made based on gender, also upon respondents and their parents’ country of birth.
Results 150 students participated in the study. The study showed that the most crucial aspects regarding the choice of food, were the taste of the food, and the influence of parents. Vegetarian meals were more common in those families where at least one parent was born outside Europe. Choosing vegetarian food for environmental reasons was not especially important. Almost half of the respondents displayed a positive attitude in regards to opting for a plant-based protein alternative instead of meat.
Conclusion The study showed that taste was of importance in regards to choice of food, and at the same time, an obstacle for students to eat vegetarian protein alternatives. The students need a more positive taste experience of vegetarian food. Home and Consumer Studies teachers, play an important role in allowing students to explore this area. A diet containing more plant-based food would benefit the student’s health, and additionally contribute towards sustainable development.
Innehållsförteckning
1. BAKGRUND ... 5
1.1 Klimat och hälsa ... 5
1.2 Frukt och grönsaker ... 5
1.3 Kött och charkprodukter ... 5
1.4 Vegetarisk mat och vegetarianer ... 6
2. SYFTE ... 6
3. METOD ... 6
3.1. Metodval ... 6
3.2. Urval och rekrytering ... 7
3.3. Datainsamling ... 7
3.4. Databearbetning och analys ... 8
3.5. Etiska aspekter ... 8
3.6. Förförståelse ... 9
4. RESULTAT ... 9
4.1 Faktorer som påverkar konsumtionen av kött och vegetarisk kost ... 10
4.2 Uppfattningar om vegetarianer och vegetarisk kost ... 11
4.3 Konsumtion av livsmedel och favoritgrönsaker ... 12
4.4 Vegetariska måltider hemma, på HK-lektioner och i skolmatsalen ... 14
5. DISKUSSION ... 16
5.1 Resultatdiskussion ... 16
5.1.1 Smak ... 16
5.1.2 Attityder ... 17
5.1.3 Påverkansfaktorer av matval ... 17
5.1.4 Miljö och hållbar matkonsumtion ... 18
5.2 Metoddiskussion ... 19
5.3 Samhällsrelevans... 20
6. SLUTSATS ... 21
7. FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET ... 21
8. TACK ... 21
9. REFERENSER ... 23 Bilaga 1. Enkät
Bilaga 2. Mejl till rektorer
Bilaga 3. Respondenternas egna ord
5 1. BAKGRUND
1.1 Klimat och hälsa
Mänskligheten står idag inför en klimatkris, där maten som produceras och konsumeras är en stor bidragande faktor till det försämrade klimatet. Av EAT Lancet-rapporten (2019) framkommer det att vi människor måste ändra vår diet till en hållbar och hälsosam diet innan 2050 för att nå UN Sustainable Development Goals (SDGS) och Paris Agreement-målen. En hållbar och hälsosam diet är, enligt rapporten, en diet med i huvudsak växtbaserad mat och mindre animaliska produkter. Intaget av frukt,
grönsaker, nötter och baljväxter måste fördubblas innan 2050 medan till exempel socker och rött kött måste minska med mer än 50%. Det är bra för hälsan att äta mycket frukt och grönsaker då de är rika på vitaminer, mineraler och andra nyttiga ämnen (NNR, 2012). Hög konsumtion av frukt och grönsaker minskar risken att drabbas av fetma, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancertyper.
1.2 Frukt och grönsaker
Livsmedelsverket (2021b) rekommenderar att barn och ungdomar över tio år dagligen äter 500 gram frukt och grönsaker. Men enligt Riksmaten ungdom (2018) åt de flesta ungdomar knappt 250 gram om dagen. Mindre än en av tio åt den mängd som
Livsmedelsverket rekommenderar. I alla årskurser som undersöktes (årskurs 5, 8 och 2 på gymnasiet) åt flickor mer frukt och grönt än pojkar. Forskning gjord av Larsson (2001) visade också att tonåringar åt lite frukt och grönsaker. Det var ingen betydande skillnad mellan pojkar och flickor förutom att flickor åt grönsaker oftare.
När man ser på konsumtionen av grönsaker är det svårt att finna källor kring vilka som är mest populära bland svenskarna. Kostministeriet (2017), som arbetar för att främja konsumtionen av frukt och grönt, har gjort en undersökning bland 10 000 svenskar i åldersgruppen 18—74. Resultatet visade att tomaten var den grönsak som var
populärast, nästan en fjärdedel av de tillfrågade hade tomaten som favoritgrönsak. Få valde gurka, vilket enligt undersökningen var förvånande med tanke på den klassiska grönsalladen. Både morot och broccoli var mer populära än gurka. Samtidigt som konsumtionen av frukt och grönt rapporteras låg så tyder undersökningar på att konsumtionen av kött är hög.
1.3 Kött och charkprodukter
Det rekommenderade intaget av rött kött och chark för barn, ungdomar och vuxna är 500 gram i veckan, men gärna mindre (Livsmedelsverket, 2021a). I Riksmaten ungdom (2018) framkom det att ungdomar åt mer rött kött och chark än vad som
rekommenderas. Pojkar åt mer rött kött än vad flickor gjorde. Ungdomar med
lågutbildade och/eller lågavlönade föräldrar hade sämre matvanor. Dessa ungdomar åt mindre grönsaker och drack mer läsk. Vidare framkom även att ungdomar bosatta i glesbefolkade områden hade sämre matvanor än ungdomar i storstäder. De åt mindre grönsaker, frukt, bär, fisk och skaldjur.
Forskning från Bohm (2016) visade att kött ofta förknippades med status och styrka, om en måltid inte innehöll protein ansågs den ej som komplett. Känslorna var dock
blandade när eleverna såg på kött utifrån hälsa, kött gav viktiga näringsämnen men samtidigt som det ansågs som hälsosamt var det även farligt.
6
Den totala konsumtionen av rött kött i Sverige har dock minskat de senaste fyra åren.
Från 88,4 kg per capita 2016 till 78,6 kg per capita 2020 (Jordbruksverket, 2021).
Orsakerna till detta är många. Den främsta anledningen är den ökade medvetenheten om matens miljöpåverkan. Andra anledningar som nämns är trender, hälsoaspekter, priser, konjunkturlägen och djuretik.
1.4 Vegetarisk mat och vegetarianer
Andelen vegetarianer i Sverige är oklar och siffror över detta var svårt att hitta, men enligt en undersökning från Djurens rätt (2014) är 6% av befolkningen vegetarianer och 4% veganer. Undersökningen visade att det inte fanns någon skillnad mellan män och kvinnor sett till den totala andelen vegetarianer och veganer. Totalt är 10% av kvinnorna och männen vegetarianer och veganer. Bland kvinnorna var det 8% som sade sig vara vegetarianer och 2% veganer, av männen svarade 4% att de var vegetarianer och 6%
veganer. Den största andelen vegetarianer och veganer är i åldern 15––24 år (17%).
Intresset för vegetarisk kost har ökat betydligt i storstäderna jämfört med på landsbygden (Larsson, 2001). Anledningarna till att man äter vegetariskt är ofta
individuella och föränderliga. Unga vegetarianer baserade främst sina val utifrån etiska skäl och djurhållning. Andra anledningar var nyfikenhet, bekvämlighet, kroppsvikt, mode, viljan att göra uppror, att rött kött kan vara skadligt och rädsla för sjukdomar som kan komma från dålig djurhållning och/eller bristfällig hantering av råvaran. Ibland upplever vegetarianer, och ännu oftare veganer, att de stigmatiseras och att vänner drar sig undan när de övergår till vegetarisk kost (Judge & Wilson, 2019). De upplever även att de kan uppfattas som oliktänkande, avvikande och associerades med ord som
självgoda, galna och jobbiga.
Forskning från Bohm (2016) visade att den vegetariska kosten ansågs vara tråkig, annorlunda, tidskrävande och bristfällig ur bland annat näringssynpunkt. På Hem- och konsumentkunskapslektioner (HK), valdes grönsaker ofta bort om de inte hade en central del i receptet eller lektionen. Det framkom även att det kunde vara socialt besvärligt att vara vegetarian på grund av det extra jobb detta medförde för kompisar och skolkökspersonal. Trots detta ökar intresset för vegetariskt och vegansk kost i Sverige (Djurens rätt, 2014). Dock kan källan tolkas som partisk. Med vår undersökning är vi intresserade av att kartlägga elevers inställning till kött och vegetarisk kost och vad som påverkar detta.
2. SYFTE
Studien syftade till att kartlägga niondeklassares inställning till kött och vegetarisk kost samt vilka påverkansfaktorer som låg bakom deras val av livsmedel.
3. METOD 3.1. Metodval
Valet av undersökning föll på kvantitativ enkät (Bilaga 1). När man använder sig av enkät kan man även göra jämförelser. Då syftet med studien var att ta reda på
inställningen till kött och vegetarisk kost hos elever i årskurs 9 gick enkäten ut till en större grupp respondenter för ett bredare underlag. Fokus låg på synen kring vad respondenterna tycker om vegetarisk kost och kött, hur de äter samt eventuella
7
skillnader mellan grupper. Tanken var att enkäten skulle delas ut i pappersform till de elever som skulle ingå i studien. På grund av covid-19 rådde dock osäkerhet kring om undervisningen skulle ske på plats eller via distans. Enkätfrågorna fördes därför över till ett Google Forms-dokument, en webbaserad enkät.
3.2. Urval och rekrytering
Då studiens syfte innefattade elever i årskurs 9 var det därmed de som var målgruppen.
Studien gick ut till årskurs 9 för att de flesta eleverna i den årskursen har haft undervisning i ämnet HK under flera terminer.
Inklusionskriterierna var att respondenterna skulle vara elever i årskurs 9 och ha fyllt 15 år. Tidsaspekten medförde att det var kort om tid för inhämtande av vårdnadshavares godkännande. Beslut togs att eleverna var tvungna att vara fyllda 15 år för att delta, då de själva kan samtycka till medverkan utan vårdnadshavares godkännande (Ejlertsson, 2014).
Av bekvämlighetsskäl valde vi att kontakta skolor inom hemkommunen. Skolorna var förlagda i kommuner med stor skillnad på antalet invånare. Tanken med skillnad i invånarantal var i den ursprungliga planen att se om åsikterna skilde sig åt beroende på om eleverna kom från en större eller mindre kommun.
Information kring enkäten skickades ut, via mejl, till rektorerna på två skolor i mellersta Sverige. Den ena skolan belägen i en kommun med ca 90 000 invånare och den andra i en kommun med ca 15 000 invånare. Mejlet innehöll en förfrågan om godkännande att genomföra enkäten samt en önskan om att informationen skulle vidarebefordras till HK- lärarna på skolan. Rektorerna godkände förfrågan och lärarna kontaktade författarna.
Därefter gjordes det en överenskommelse kring när enkäten skulle genomföras.
Länken till enkäten skickades ut till de berörda lärarna som i sin tur vidarebefordrade den till eleverna i samband med lektion. Då enkäten genomfördes under lektionstid informerades eleverna av lärarna om att det var frivilligt att besvara enkäten, att det inte var en obligatorisk uppgift. Eleverna på de deltagande skolorna hade tillgång till egna Ipads och datorer på vilka de kunde besvara enkäterna.
3.3. Datainsamling
Vid framtagandet av enkäten utformades frågorna med stöd av litteratur (Ejlertsson, 2014). Frågeställningarna skrevs först in i ett Word-dokument för att där enkelt kunna redigeras och bearbetas. När frågorna var klara fördes de över till ett webbaserat
frågeformulär i Google Forms. För att ta reda på hur enkäten tolkades samt öka studiens validitet och reliabilitet genomfördes en mindre pilotstudie, med sex deltagare, innan enkäten färdigställdes. Ett svarsalternativ ändrades efter pilotstudien.
I den webbaserade enkäten fanns det möjlighet att lägga in regler i frågorna. Utifrån respondentens val medförde regeln att de skickades till nästa fråga eller förbi den. För att kunna besvara enkäten var första frågan utformad som ett påstående, “Jag har fyllt 15 år”. Ett jakande svar resulterade i att de efterföljande frågorna presenterades, om respondenten svarade nej på frågan skickades enkäten in.
8
Enkäten bestod av 22 frågor varav sex stycken var obligatoriska (Bilaga 1). De
obligatoriska frågorna var respondenternas ålder, var respondenterna och deras föräldrar var födda samt hur många klasser som fanns på skolan. Frågan kring antalet klasser var avsedd att urskilja om respondenterna gick på en skola i den större eller den mindre kommunen. Valet att fråga om antalet klasser i stället för kommunens invånarantal var för att det fanns en risk att respondenterna inte hade någon uppfattning om antalet.
Felaktiga uppgifter kring antalet klasser på skolorna resulterade dock i att svaren inte gick att urskilja, klassantalet var lika på skolorna. Försök gjordes att urskilja svaren utifrån klockslag kopplat till lektionstid, det misslyckades då några lektioner ägde rum samtidigt. Beslut togs att fokusera på skillnader mellan kön samt födelseland.
Svarsalternativen på frågan om var respondenterna och deras föräldrar var födda var formulerade så att de fick kryssa för om de var födda i Sverige, Norden, Europa eller utanför Europa. Gällande föräldrarna kunde ett eller flera svarsalternativ väljas.
Enkäten bestod av frågeställningar kring vilka livsmedel respondenterna åt, vad som påverkade deras val av kost, om de åt vegetariska måltider hemma och i skolan, hur de upplevde vegetarisk kost samt om de skulle vilja äta mer vegetarisk kost. Frågorna i enkäten besvarades genom att respondenterna kunde kryssa för ett eller flera alternativ, några frågor innehöll även ett öppet svarsalternativ där de kunde skriva egen text. Tre av frågorna innehöll inga svarsalternativ utan skulle enbart besvaras med respondentens egna ord. Med hjälp av en Likert-skala fick respondenterna besvara frågan vad eller vilka som påverkade deras matval. Utav de frågor som inte var obligatoriska var det tio stycken som inte besvarades av alla respondenterna. På fem av frågorna var det 1—3 respondenter som avstått att svara och på de resterande fem frågorna var det 10—21 respondenter som inte svarat. Det största interna bortfallet var på frågan där eleverna skulle skriva hur vegetarianer uppfattades.
Enkäten skickades av lärarna ut till elever i 11 klasser, det totala antalet elever i dessa klasser uppgick till cirka 240 stycken. Av de elever som fick möjlighet att svara på enkäten valde 156 att delta, detta medförde ett externt bortfall på 35%. Av dem svarade sex stycken att de inte hade fyllt 15 år vilket utgjorde ett bortfall på 4%. De flesta eleverna fick enkäten i samband med lektion i HK medan övriga fick den i samband med matematikundervisning, detta på grund av att HK-läraren som skulle ha delat ut enkäten var frånvarande. Flera av respondenterna besvarade enkäten i samband med distansundervisning i något av dessa två ämnen.
3.4. Databearbetning och analys
Underlaget från enkäten i Google Forms fördes över till ett kalkylblad. Data som samlats in överfördes till Excel för bearbetning. Det sammanställda resultatet för respektive fråga, med kryssalternativ, redovisas i antal, procent, tabeller och diagram.
För att göra jämförelser mellan kön och födelseland gjordes Chi-2 test, signifikansnivån sattes till p<0,05. Svaren från de frågor där eleverna använde egna ord sammanställdes vid analysen i fyra olika grupper. Beslut om detta togs då vi såg att respondenterna använt olika ord kopplade till miljö, smak, attityd och mat.
3.5. Etiska aspekter
Utgångspunkten vid skapandet av enkäten och datainsamlingen var att hålla fast vid de av Vetenskapsrådet fyra framtagna etiska reglerna (Patel & Davidson, 2019). Samtliga
9
frågor avvägdes noga för att de inte skulle upplevas som känsliga av eleverna. För att uppfylla informationskravet framgick på enkätens första sida syftet med enkäten och information om att deltagandet var frivilligt. Därefter följde information om samtycke, att personuppgifterna skulle hanteras konfidentiellt och att de insamlade uppgifterna kommer att raderas när studien är slutförd. Av informationen framgick även
kontaktuppgifter samt respondentens rättigheter enligt personuppgiftslagen. Eleverna fick kryssa i att de samtyckte till att delta i enkäten innan enkätfrågorna presenterades för dem. Eleverna informerades även av läraren att deltagandet var frivilligt. När enkäten besvarats sparades enkätsvaren ner på lösenordskyddade datorer och raderades därefter från molntjänsten.
3.6. Förförståelse
Vi som har skrivit uppsatsen studerar HK vid Umeå universitet. Under de kurser som studerats har en större förståelse och kunskap kring miljö- och hälsoaspekter uppnåtts till det grundläggande intresset vi sedan tidigare har. Detta har medfört en bredare förståelse för att maten vi äter påverkar vår planet. Vi är inte vegetarianer men ser en vinst, ur miljö- och hälsosynpunkt, med att äta mer vegetariskt, att välja kött med omsorg, kött med mindre miljöpåverkan. Vi har i denna studie försökt hålla ett så neutralt förhållningssätt som möjligt för att inte påverka elevernas svar, exempelvis innehöll frågorna om varför respondenterna åt kött och vegetarisk mat samma svarsalternativ. Vi har varken arbetat inom skolan eller med ungdomar tidigare utan endast haft kontakt med ungdomar inom familj och bekantskapskrets.
4. RESULTAT
I studien deltog 150 elever. Av dessa identifierade sig 50% (n=75) som flickor och 46%
(n=69) som pojkar, 1% (n=2) uppgav hen och 3% (n=4) ville inte uppge vilket kön de identifierade sig som (Tabell 1).
Tabell 1. Fördelning av respondenter (n=150). Webbaserad enkätstudie om 9:e klassares inställning till kött och vegetarisk kost, gjord på två olika skolor i mellersta Sverige. Vårterminen 2021
Antal Procentfördelning
Kön Flicka 75 50%
Pojke 69 46%
Hen 2 1%
Vill ej uppge 4 3%
Totalt n=150 100%
Av respondenterna (n=150) var det 71% som uppgav att de var födda i Sverige och av dessa var det 3 (9%) som uppgav att även deras föräldrar var födda i Sverige.
10
Tabell 2. Fördelning mellan var respondenterna och deras föräldrar är födda (n=150).Webbaserad enkätstudie om 9:e klassares inställning till kött och vegetarisk kost, gjord på två olika skolor i mellersta Sverige. Vårterminen 2021.
Elev född i Sverige med föräldrar födda i Sverige
Elev född i Sverige med minst en förälder född i Norden
Elev född i Sverige med minst en förälder född i Europa
Elev född i Sverige med minst en förälder född utanför Europa
Elev född i Sverige med förälder född i Europa och utanför Europa
58 18 9 20 1
Elev född i Europa med föräldrar födda i Europa
Elev född i Europa med minst en förälder född utanför Europa
6 3
Elev född utanför Europa med föräldrar födda i Sverige
Elev född utanför Europa med föräldrar födda i Norden
Elev född utanför Europa med föräldrar födda utanför Europa
2 2 31
4.1 Faktorer som påverkar konsumtionen av kött och vegetarisk kost
Respondenterna fick med tre egna ord beskriva vad de förknippade med vegetarisk mat och kött. Det mest använda ordet om vegetarisk mat (n=139) var grönsaker (19%), tätt följt av gott (19%) och äckligt (16%). De tre vanligast förekommande orden
förknippade till kött (n=140) var gott (51%), ko (16%) och protein (16%). Det var 23%
som använde ord kopplade till miljö, som miljövänligt och naturvänligt, om vegetarisk kost. Kött beskrevs som dåligt för miljön av 22%. Några respondenter skrev förutom äckligt att de förknippade vegetarisk mat med ord som tortyr, konstgjort och dödsmedel.
Kött beskrev samma respondenter som förträffligt, himmelriket och ”skulle kunna leva på”.
Respondenterna (n=150) uppgav att den främsta anledningen till att äta kött var för att det var gott (88%). Proteinerna var också en bakomliggande orsak (67%) samt att det var enkelt att laga (49%). Vegetarisk mat beskrevs som tidskrävande (9%). Frågan innehöll ett öppet svarsalternativ och där beskrevs kött som traditionellt av en
respondent, ytterligare ett svar var "mina föräldrar äter kött och lagar ej min egen mat”, respondenten hade i övrigt bara svarat att det var för proteinerna.
11
Figur 1. Respondenternas anledningar att äta kött (n=150). Webbaserad enkätstudie om 9:e klassares inställning till kött och vegetarisk kost, gjord på två olika skolor i mellersta Sverige. Vårterminen 2021.
Att byta ut kött mot vegetariska proteinalternativ, som till exempel sojabönor, linser eller tofu ställde sig 45% av respondenterna positiva till (n=150). På den efterföljande frågan svarade (n=56) 68% att det skulle vilja äta vegetariska alternativ 1—3 gånger i veckan, 12% svarade 4—5 gånger och 10% uppgav att de skulle vilja äta vegetariskt 6—7 gånger i veckan och 9% endast några gånger i månaden. En respondent uppgav sig äta vegetariskt i skolan varje dag och en annan svarade “Jag äter fisk men aldrig kött i skolan eftersom att jag äter halalkött. Vegetariskt mat kan bli bättre”.
Det fanns en signifikant skillnad (p=0,007) mellan pojkar och flickor om de skulle kunna tänka sig att byta ut kött mot vegetariskt proteinalternativ. Endast 13% av
pojkarna svarade ja på frågan medan 26% av flickorna hade en positiv inställning till att byta.
På frågan om vad som påverkade respondenternas matval (n=150) uppgav 68% att de i någon grad påverkades av föräldrarna medan 32% svarade att föräldrarna inte
påverkade dem alls. HK-lektionerna uppgav 54% att de påverkades av och 52% svarade att matvalet påverkades av kompisar. Det som uppgavs ha minst påverkan var
influencers, 68% uppgav att de inte påverkades alls. Media påverkade inte heller i någon större utsträckning, 63% uppgav att det inte påverkade alls. Sociala medier uppgav 49% att de påverkades av i någon grad och 51% uppgav att det inte påverkade alls.
4.2 Uppfattningar om vegetarianer och vegetarisk kost
I enkäten fick respondenterna fylla i en öppen fråga om hur de upplevde att personer som bara åt vegetarisk kost beskrevs och uppfattades. Både positiva och mer negativa beskrivningar förekom så som till exempel att vegetarianer upplevdes som miljövänliga, smarta, nyttiga och djurälskande. En respondent skrev “Jag tycker de är starka som
88% 67% 49% 46% 39% 37% 35% 26% 9%
0 20 40 60 80 100 120 140
Jag äter kött för att …
12
vågar ändra sina matvanor och att alla ska ta efter dom”, en annan skrev “Bra person som gör något viktigt för både djur och miljö”.
De negativa ord som förekom var ord som konstiga, kaxiga, jobbiga och galna.
En respondent skrev “Lite galna, även om det är bra för miljön så tycker jag de uppfattas lite konstiga eftersom de alltid ska göra sin speciella maträtt”, en annan “De tycker de är bättre än andra”. Det gjordes även kopplingar mellan vegetarianer och personer som stödjer homosexuella. En respondent angav att hon inte hade någon åsikt men skrev ändå “Ingen åsikt/upplevelse. Tycker däremot att vissa försöker pressa det på en att man ska äta det (ThatVeganTeacher)”.1
Den främsta anledningen till att respondenterna (n=132) åt vegetarisk kost var för att den var nyttig (50%), följt av miljöaspekter (46%), för att det var gott (41%) och för att de tyckte synd om djuren (35%). Sett till fördelningen mellan könen uppgav 49% av flickorna och 19% av pojkarna anledningen att de tycker synd om djuren (Tabell 3).
Vidare svarade 59% av flickorna och 50% av pojkarna alternativet nyttigt. Av flickorna var det 52% och av pojkarna 41% som uppgav att det var viktigt för miljön att äta vegetariskt. Av respondenterna som valde att fylla i det öppna svarsalternativet nämndes bland annat “äter inte vegetariskt” och “mamma är vegetarian så det blir automatiskt”
Tabell 3. Respondenternas anledningar till att äta vegetarisk mat (n=132). Frågan var ej obligatorisk, flera svarsalternativ kunde anges. Webbaserad enkätstudie om 9:e klassares inställning till kött och vegetarisk kost, gjord på två olika skolor i mellersta Sverige. Vårterminen 2021.
Om du äter vegetarisk mat,
av vilka anledningar gör du det? Pojkar
(n=64) Flickor
(n=63) Hen/vill ej uppge
(n=5) Totalt
(n=132)
Nyttigt 32 (50%) 37 (59%) 1 (20%) 70 (50%)
Det är viktigt för miljön att äta vegetariskt 26 (41%) 33 (52%) 2 (40%) 61 (46%)
Gott 25 (39%) 26 (41%) 3 (60%) 54 (41%)
Tycker synd om djuren 12 (19%) 31 (49%) 3 (60%) 46 (35%)
Ger bra träningsresultat 15 (23%) 16 (25%) 3 (60%) 34 (26%)
Enkelt att laga 12 (19%) 14 (22%) 1 (20%) 27 (20%)
Billigt 16 (25%) 7 (11%) 1 (20%) 24 (18%)
Gillar inte smaken av kött 2 (<1%) 8 (13%) 0 (0%) 10 (1%)
På frågan hur respondenterna (n=149) såg på vegetariska rätter svarade 78% att det var bra för miljön och 5% att det var dåligt för miljön. Att vegetariska rätter var bra för hälsan uppgav 64% och motsvarande, att det var dåligt för hälsan, svarade 5%. De som svarat både dåligt för hälsan och miljön var 3%, de hade även skrivit att de ansåg att vegetariska rätter var äckliga. Respondenter som hade skrivit att de förknippade vegetarisk mat med ord som tortyr och dödsmedel hade på denna fråga skrivit ”dåligt för hälsan, vem fan kom ens på skiten” och ”att det är människor som inte borde finnas äter vegetariskt”.
4.3 Konsumtion av livsmedel och favoritgrönsaker
De av respondenterna (n=148) mest omtyckta grönsakerna var gurka (80%), morötter (78%) och tomat (76%) (Figur 2). Linser (20%) och pumpa (9%) var minst omtyckta.
De flesta grönsakerna var mer omtyckta av flickor bortsett från lök och bönor som var
1 That Vegan Teacher är en djurrättsaktivist och lärare, som på sociala medier gjort sig känd genom sitt kontroversiella sätt att förespråka veganism (Wikipedia, 2019).
13
populärare bland pojkar. Av respondenterna (n=150) uppgav 67% att de åt frukt och/eller grönsaker minst en gång per dag, 3% svarade att de aldrig åt frukt eller grönsaker. Det var 21 respondenter som uppgav att de hade både linser och bönor som favoritgrönsaker. Av dessa var det åtta flickor och fyra pojkar samt en som inte ville uppge kön, som ställde sig positiva till att byta ut kött mot vegetariska proteinalternativ.
Figur 2. Grönsaker respondenterna uppgav att de tycker bäst om (n=150). Webbaserad enkätstudie om 9:e klassares inställning till kött och vegetarisk kost, gjord på två olika skolor i mellersta Sverige.
Vårterminen 2021.
Av de tillfrågade respondenterna (n=150) konsumerade 97% frukt, 94%
salladsgrönsaker, och 89% bär (Figur 3).
Kött från både ko och kyckling uppgav 95% av respondenterna att de åt och 64% åt kött från gris (Figur 3). Fisk svarade 91% av respondenterna att de åt och 60% uppgav att de åt bönor och linser. Det fanns en signifikant skillnad mellan respondenter med föräldrar födda utanför Sverige och respondenter med föräldrar födda i Sverige gällande
konsumtion av griskött och baljväxter (p<0,001). Respondenter med föräldrar födda utanför Sverige åt oftare baljväxter och mer sällan griskött och respondenter med föräldrar födda i Sverige åt mer griskött och mer sällan baljväxter.
80% 78% 76% 74% 73% 69% 60% 54% 43% 36% 34% 33% 33% 31% 25% 20% 9%
0 20 40 60 80 100 120 140
De grönsaker jag tycker bäst om
14
Figur 3. Respondenternas svar på vilka livsmedel de konsumerade (n=150). Webbaserad enkätstudie om 9:e klassares inställning till kött och vegetarisk kost, gjord på två olika skolor i mellersta Sverige.
Vårterminen 2021.
4.4 Vegetariska måltider hemma, på HK-lektioner och i skolmatsalen Av respondenterna (n=147) var det 24% som uppgav att de aldrig åt vegetarisk mat hemma (Figur 4). Det vanligaste var att äta vegetarisk mat hemma 1-3 gånger i veckan (37%). Det var 10% som svarade att de åt det oftare än så medan 22% åt vegetariska måltider mer sällan.
Figur 4. Hur ofta respondenterna uppgav att de åt vegetariska måltider i hemmet (n=147). Webbaserad enkätstudie om 9:e klassares inställning till kött och vegetarisk kost, gjord på två olika skolor i mellersta Sverige. Vårterminen 2021.
Det var fler respondenter med minst en förälder född i Europa eller utanför Europa, jämfört med respondenter vars föräldrar var födda i Sverige eller Norden, som uppgav att de åt vegetariska måltider hemma (p<0,003). Av de respondenter som svarat att de själva inte åt vegetariska måltider hemma men att andra i familjen gjorde det var det fler som hade föräldrar födda i Sverige eller Norden (p<0,002).
97% 95% 95% 94% 91% 89% 89% 86% 79% 71% 69% 64% 60% 50% 44% 44% 37% 3%
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Jag äter följande livsmedel
5% 5% 37% 17% 5% 24% 7%
0 10 20 30 40 50 60
6-7 gånger i
veckan 4-5 gånger i
veckan 1-3 gånger i
veckan Någon gång i
månaden Någon gång
per år Aldrig Annat
Så här ofta äter jag/vi vegetariska måltider hemma
15
Av respondenterna (n=148) uppgav 80% att de lagat vegetarisk på HK-lektionerna några gånger. De som enbart lagat vegetarisk mat uppgick till 14% och 6% hade aldrig lagat vegetariskt mat. På frågan hur den vegetariska maten respondenterna lagat på HK- lektionerna smakat svarade 36% annorlunda, 35% gott, 33% både gott och äckligt (Figur 5).
Figur 5. Respondenternas upplevelser av den vegetariska maten som lagades på HK-lektionerna (n=140).
Webbaserad enkätstudie om 9:e klassares inställning till kött och vegetarisk kost, gjord på två olika skolor i mellersta Sverige. Vårterminen 2021.
De som uppgav att de aldrig åt det vegetariska alternativet i skolmatsalen uppgick till 35% (n=144) (Figur 6). Ytterst sällan men det händer svarade 22% och 11% uppgav 1–
2 gånger i veckan. Av de respondenter som valde att fylla i det öppna svarsalternativet nämndes bland annat “När den vanliga maten är äcklig”, “När det finns falafel väljer jag det”, “När jag blir utmanad av mina kompisar”, “Blir tvungen att äta det när det är gris”, “De vegetariska alternativen är oätbara”.
Det fanns en signifikant skillnad (p<0,001) mellan de respondenter som uppgav att de var födda i Sverige med föräldrar som var födda i Sverige eller Norden och de
respondenter som hade minst en förälder född i Europa eller utanför Europa när det kom till skolmaten. Det var fler respondenter med föräldrar födda i Europa eller utanför Europa som åt det vegetariska alternativet i skolmatsalen minst en gång i veckan. Av de respondenter som uppgav att de aldrig åt den vegetariska skolmaten var det var fler som hade föräldrar födda i Sverige och Norden.
36% 35% 32% 31% 26% 26% 23% 20% 18% 16% 14% 14% 14%
0 10 20 30 40 50 60
Hur jag upplevt den vegetariska maten på HK
16
Figur 6. Hur frekvent respondenterna väljer det vegetariska alternativet i skolmatsalen (n=144).
Webbaserad enkätstudie om 9:e klassares inställning till kött och vegetarisk kost, gjord på två olika skolor i mellersta Sverige. Vårterminen 2021.
5. DISKUSSION
5.1 Resultatdiskussion
Resultatet från studien visade att respondenternas åsikter, upplevelser och val kring kött och vegetarisk kost skiljde sig åt. Respondenternas matval påverkades främst av smaken på maten samt av föräldrarna genom vad de åt hemma. De respondenter som åt
vegetarisk mat uppgav att den främsta anledningen till det var att den var nyttig.
5.1.1 Smak
Smaken var viktig för respondenterna. En av de mest avgörande aspekterna när det gäller matval, är just smak (Gelinder, 2020). En övervägande del av respondenterna angav att de konsumerade kött för att det var gott. Den vegetariska kosten åts för att det ansågs nyttigt och viktigt för miljön. Inte ens hälften av respondenterna svarade att de åt vegetariskt för att det var gott. Några respondenter använde uttryck som dödsmedel, tortyr och konstgjort när de ombads skriva ord som de förknippade med vegetarisk kost.
Kött beskrevs som förträffligt, himmelriket och ”skulle kunna leva på” av samma respondenter. Michel et al. (2021) fann i sin studie kring konsumenters uppfattningar och acceptans av kött och växtbaserade köttalternativ att kött associerades med utsökt, mat och stek. Köttalternativ associerades med tofu, vegan och äckligt. Överlag visade studien att deltagarna hade en positiv inställning till kött och en negativ inställning till köttalternativ. Respondenter i vår studie gav uttryck för att de tyckte kött var gott samtidigt som de även skrev att det inte var bra för miljön och hälsan. Ytterligare några respondenter skrev att även om de tyckte vegetarisk kost var äcklig var den bra för miljön.
En studie bland ungdomar i västvärlden visade att hos de personer som inte var
vegetarianer var hälsoaspekten det viktigaste motivet till att överväga att äta vegetarisk kost, (Hopwood et al., 2020). Ytterligare en studie visade att uppfattningen om smaken och hälsoeffekterna av vegetarisk kost hade stor betydelse för om en köttätare skulle kunna tänka sig att bli vegetarian (Rosenfeld & Tomiyama, 2020). Dessa faktorer var
5% 11% 6% 10% 22% 35% 6% 6%
0 10 20 30 40 50 60
Varje dag 1-2 gånger
i veckan 3-4 gånger i veckan Några
gånger i månaden
Ytterst sällan men det händer
Aldrig Äter inte i matsalen Annat
Hur ofta jag väljer det vegetariska alternativet i skolmatsalen
17
viktigare än oron för att uppleva stigmatisering. Bland yngre, bosatta i
landsbygdssamhällen, kunde man dock se att de förväntade att känna sig stigmatiserade om de valde vegetarisk kost. I vår studie ingick respondenter från ett mindre samhälle, detta kan ha varit en bidragande faktor till att vissa elever till exempel aldrig åt det vegetariska alternativet i skolmatsalen.
5.1.2 Attityder
Närmare hälften av respondenterna hade en positiv inställning till att byta ut kött mot ett vegetariskt proteinalternativ. Att vi måste ändra vår kosthållning för klimatet behöver inte innebära att alla människor helt slutar att äta kött. Dock är det av vikt att
köttkonsumtionen minskar och att matkonsumtionen blir mer hållbar. Dakin et al.
(2021) lät i en studie personer, indelade i grupper, äta fyra olika köttreducerade dieter under sju dagar. Alla fyra grupperna minskade sitt köttintag den följande tiden efter dieten och de uppvisade även en ändrad inställning till kött.
När respondenterna skrev fritt hur vegetarianer beskrevs och uppfattades användes både positiva och mer negativa beskrivningar. En beskrivning av vegetarianer var ”samma människor som stödjer homosexuella”. Andra uppfattningar var att vegetarianer var lite galna, konstiga och de tycker de är bättre än andra. Detta har uppmärksammats i tidigare studier. Corrin och Papadopoulos (2017) skriver att trots att många har en positiv bild av vegetarianer utsätts de fortfarande för negativa stereotyper och förlöjliganden. Galna, freak, ohälsosamma samt svaga var ord som vegetarianer associeras med. Men vem är den typiska vegetarianen? Studier har visat att den typiska vegetarianen tenderar att vara en yngre kvinna med högre utbildning och bättre socioekonomiska förhållanden (Tan, et al., 2021). I vår studie var flickorna mer positiva till att byta ut kött mot vegetariska proteinalternativ (p=0,007) 26% vs 13%. Det kan tänkas att pojkars mer negativa syn på vegetariska proteinalternativ har att göra med kött är en symbol och resurs för manlighet (Nath, 2010).
Genus är en viktig del till attityder kring vegetarism (Knight et al. 2004). Historiskt sett har kött associerats med “riktig mat”, som en viktig källa till protein och järn, vilket har lett till att kött även uppfattats som hälsosam mat (Kubberød et al. 2002). Rött kött ses som manligt och symboliserar makt och styrka, vilket ofta ses som maskulint, medan vegetarism uppfattas som något kvinnligt (Sobal, 2005). Enligt vissa studier finns en åsikt att en man som väljer att avstå från kött kommer alltid utsättas för hån och tvivel över sin sexuella läggning (Nath, 2010). Generellt har män en sämre inställning till vegetarisk kost och vegetarism än kvinnor (Ruby, 2012). Kvinnor associerar oftare kött med oro över miljön och djuren, medan männen främst förknippar kött med njutning (Michel et al. 2021). Miljöaspekten och att man tyckte synd om djuren var något som framkom även i vår studie. Det var även fler flickor än pojkar som uttryckte att
anledningen till att man skulle kunna äta vegetarisk kost var just för miljön och djuren.
5.1.3 Påverkansfaktorer av matval
Mat är något större än att bara stilla hunger (Gisslevik, 2018). Vad man äter kan spegla ens identitet och sociala status men även ge njutning och välmående. Matupplevelser delas ofta med andra och kan ge människor symboliska och kulturella värden. Detta kan ha stor påverkan på människors kostvanor. Matvanor skapas från den dagen ett barn börjar äta fast föda (Gelinder, 2020). Därför lyfts ofta föräldrar som en viktig pusselbit till barns utvecklande av matvanor. I vår studie ansåg respondenterna att familj och
18
vänner var det som påverkade dem mest angående matval. En rapport från
Ungdomsbarometern (2019) visade att två av tre av Sveriges unga i sin tur påverkat familjens konsumtionsval. Av ungdomarna hade 24% påverkat familjen att äta mer vegetariskt och 22% till att minska köttkonsumtionen. I flera av de öppna
svarsalternativen i vår studie hänvisade respondenterna till hur deras föräldrar på olika sätt påverkade vad de åt. Främst för att det var föräldrarna som lagade maten. Det verkar som att ungdomar påverkas av familj och vänner men även påverkar själva.
Kemper & White (2021) såg att när ungdomar flyttade hemifrån så var det vanligt att de övergick till att äta mer flexitariansk kost. En av de främsta anledningarna var den ökade kontrollen över inköp och matlagning men även för att experimentera och för att man fick uppmuntran av bland annat rumskamrater.
Det framkom i studien att det oftare åts vegetariska måltider i de familjer där minst en förälder var född utanför Europa. Respondenterna i dessa familjer valde även det
vegetariska alternativet i skolmatsalen i större utsträckning, anledning till detta kan vara kopplat till religion då några av respondenterna skrev att de valde vegetariskt för att skolan inte serverar halalkött. Matkulturen ser olika ut i världen och det kan ha
betydelse för hur ofta man äter vegetarisk mat hemma. Tittar man på recept i kokböcker från olika delar av världen ser man att råvarorna skiljer sig åt mellan länderna. I
läroböcker för HK presenteras de olika typer av kök som finns i världen, det ger en tydlig bild av att maten och råvarorna skiljer sig åt världen över samt att matvanor är något man ärver och ogärna överger (Flising, 2015; Hjalmarsson et al. 2019; Nordström
& von Hofsten, 2020).
5.1.4 Miljö och hållbar matkonsumtion
Miljöskäl och för att de tyckte synd om djuren var två anledningar respondenterna angav till att de åt vegetariskt. Leitzmann (2014) lyfter att de som åt vegetariskt av just dessa två anledningar kanske inte var helt medvetna om de positiva hälsoaspekterna vegetarisk kost kan föra med sig. Det finns samtidigt en risk att de positiva
hälsoeffekterna uteblir om vegetarism antas med enbart miljö- och djuretik i åtanke om man saknar kunskap att sätta ihop näringsrik kost. Vegetarisk kost, speciellt vegansk, måste planeras för att undvika att man drabbas av näringsbrist. Bland respondenterna i vår studie angav 41% av pojkarna och 52% av flickorna miljöskäl som en anledning till att de åt vegetarisk kost. Detta var förvånande, då miljöproblematiken varit på agendan under hela respondenternas liv och kommer troligtvis fortsätta vara. En möjlig
anledning kan vara att den yngre generationen faktiskt är “trötta” på “tjatet” om klimatförändringarna eller kanske helt enkelt inte förstår allvaret med dessa. Orsaker som ligger till grund för att ungdomar inte handlar hållbart kan bland annat vara att de saknar kunskap om konsekvenserna deras handlande får, att de inte känner något personligt ansvar och därför lägger över det på andra (Gelinder, 2020). Det kan även vara utifrån aspekter som bekvämlighet, grupptryck, tid och pris. I vår undersökning nämnde en respondent ”ThatVeganTeacher”, djurrättsaktivist och lärare. Respondenten gav uttryck för att personer som That Vegan Teacher försöker pressa på en hur man ska äta.
Hållbar matkonsumtion innefattar, förutom att minska påfrestningarna på jorden, och få människor att äta nyttigt även grundläggande frågor om människors relation till mat, miljö och varandra (Gelinder, 2020). Frågorna kan till exempel handla om hur familjen påverkar matval, vad som anses vara bra mat och hur gör man förändringar kring matval till ett mer hållbart koncept. I vår undersökning hade de flesta respondenter lagat
19
vegetariskt på HK-lektioner. Genom undervisningen i HK ska elever få möjlighet att utveckla en medvetenhet om betydelsen konsumtion och arbete i hemmet har för hållbar utveckling (Skolverket, 2011). Även om utbildning inte ensamt kan förändra
människors kostvanor ses det som ett av de viktigaste verktygen för att ge människor kunskap till att bli hållbara konsumenter (Gisslevik, 2018).
5.2 Metoddiskussion
Valet av en kvantitativ studie gjordes för att insamlad data skulle bli mätbar och för att få större antal deltagare jämfört med om kvalitativ metod hade använts (Patel &
Davidson, 2019). Genom att göra en webbaserad enkät kan man få respondenterna att känna en viss anonymitet samt att de kanske inte är lika påverkningsbara jämfört med en kvalitativ intervju. Vid konstruktionen av enkäten var det endast ett fåtal frågor som gjordes obligatoriska. Vid resultatsammanställningen visade det sig att flera av frågorna inte besvarats av alla respondenter. Det hade varit en fördel om fler frågor varit
obligatoriska för att få mer lättolkade resultat. Under konstruktionen av enkäten diskuterades fördelar och nackdelar med att ha obligatoriska frågor eller inte. Att man fått svar av alla på samtliga frågor skulle ha varit en fördel, samtidigt fanns en rädsla av att tappa respondenter om man hade för många obligatoriska frågor. Risken att
respondenterna skulle uppleva att det blev jobbigt att svara och avstå från att besvara enkäten resulterade i att bara ett fåtal frågor gjordes obligatoriska. Att frågorna inte var obligatoriska att besvara medförde att en övervägande del fick ett internt bortfall.
För att ta reda på hur enkäten tolkades samt öka studiens validitet och reliabilitet genomfördes en liten pilotstudie på första utkastet av enkäten. Sex stycken 16-åringar genomförde pilotstudien. Ett svarsalternativ ändrades efter detta. För att ytterligare ökat kvaliteten på enkäten hade det varit en fördel att genomföra ytterligare en pilotstudie då enkäten var klar. Beslutet att inte göra en till pilotstudie togs på grund av tidsbrist.
Enkäten gick först ut till HK-lärare men då svarsfrekvensen blev låg fick några klasser besvara enkäten i samband med matematiklektioner. Det externa bortfallet var 35%, det var 156 av de 240 tillfrågade respondenterna som valde att besvara enkäten. Sex
respondenter svarade att de inte fyllt 15 år och utgjorde ett bortfall på 4%. Flera av respondenterna fick enkäten i samband med distansundervisning. Detta kan ha påverkat svarsfrekvensen då eleverna kan ha sett det som en möjlighet att göra annat på den tid som de fick tilldelad för att svara på enkäten, då det inte var en obligatorisk uppgift.
Samtidigt kan distansundervisningen ha medfört att respondenterna i större utsträckning gjorde ett aktivt val att besvara enkäten än om den hade utförts i ett klassrum under övervakning av en lärare.
Av informationsbrevet i enkäten framgick att studien genomfördes av studenter som studerar HK, detta kan ha påverkat respondenternas svar. I synnerhet bland de respondenter som besvarade enkäten under HK-lektioner. Det kan tänkas att en del respondenter svarade det de trodde var “rätt” svar. En del kanske såg sin chans att vara rebellisk och svarade efter det. Flera av frågorna i enkäten hade fasta svarsalternativ, vilket även kan ha påverkat eller styrt respondenternas svar. För att undvika detta något hade varje fråga ett öppet svarsalternativ i slutet.
Urvalsmetoden av respondenter skedde genom ett bekvämlighetsurval (Patel &
Davidson, 2019). Detta innebär att generaliserbarheten av studiens resultat är obefintlig.
20
För att uppnå ett generaliserbart resultat hade en annan urvalsmetod behövt tillämpas.
Exempelvis genom ett stickprov på ett urval som var lämplig för populationen.
Att den övervägande delen av frågorna besvarades genom kryssrutor med bestämda svarsalternativ kan ha påverkat svaren. Respondenterna kan ha valt svarsalternativ utifrån vad de undervisats om på HK-lektionerna. Svaren kan ha baserats på vad de upplevde var rätt och som anses viktigt och därigenom inte utifrån vad de själva tycker.
Det är tänkbart att respondenterna exempelvis inte hade proteiner i åtanke innan de såg att det fanns med som ett svarsalternativ kring varför de åt kött. När proteiner sedan fanns med som ett alternativ bland svaren kan de ha dragit sig till minnes vad de fått lära på HK-lektioner och på så sätt påverkats att välja det svarsalternativet.
Olika begrepp användes i enkäten: vegetariska rätter, vegetariska måltider, vegetariska alternativ, vegetarisk mat, vegetariskt, kött och rött kött. Det fanns en svårighet att avgränsa begreppen vilket kan ha medfört att respondenterna inte till fullo förstod frågorna som de var tänkta. Det är även tänkbart att alla respondenter inte tog del av informationsbrevet. Informationsbrevet innehöll ett förtydligande kring vad som menades med animaliskt och vegetariskt i enkäten. Det kan vara en förklaring till att 76% av respondenterna uppgav att de åt vegetariska måltider hemma. Siffran upplevs hög i jämförelse med andra svar och möjliga anledningar till detta skulle kunna vara att respondenterna uppfattar exempelvis pannkaka som vegetarisk eller inte förstod vad som menades med begreppet vegetariska måltider.
På frågan var respondenterna och deras föräldrar var födda användes förvalda
svarsalternativ. De olika alternativen var Sverige, Norden, Europa och utanför Europa.
Sverige tillhör Norden och Europa och det kan ha inneburit att respondenter svarat Norden eller Europa om de och/eller deras föräldrar var födda i Sverige.
Svarsalternativen hade kunnat förtydligas med att med Norden och Europa avsågs länder utanför Sverige för att eventuellt undvika detta.
5.3 Samhällsrelevans
Köttproduktion är ett av de livsmedel som påverkar klimatet mest. Livsmedelsverket (2021a) rekommenderar att vi byter ut några mål i veckan mot vegetariska alternativ. I studien framkom att närmare hälften av respondenterna ställde sig positiva till att byta ut måltider med kött mot vegetariska proteinalternativ. En vegetarisk kost gynnar inte bara vår planet utan har även positiva hälsoeffekter. Hälsoperspektivet var den främsta anledningen till att respondenterna valde att äta vegetarisk mat, då den ansågs vara nyttig. Det finns belägg för att hög konsumtion av processat kött ökar risken för att drabbas av bland annat tjocktarmscancer, typ 2-diabetes och kranskärlsjukdomar (Livsmedelsverket, 2012). Vidare finns det även iakttagelser som tyder på att
konsumtion av rött kött kan öka risken för sjukdomar. Man kan minska risken genom att ersätta köttet med baljväxter.
Vad vi äter och hur vi äter har stor betydelse för vår hälsa och klimatet. Att vi människor börjar äta mer hållbart är viktigt för framtiden och de kommande
generationerna. En stor del i en hållbar diet är att minska köttkonsumtionen. Av studien framkom att kött främst förknippades med ordet gott och det var också av den
anledningen som de flesta respondenter uppgav att de valde att äta kött, för att det var gott. Att anta en mer vegetarisk kost innebär hälsovinster för såväl individen som
21
samhället. Vegetarianer i väst har lägre Body Mass Index (BMI) och lägre dödlighet (25%) i ischemisk hjärtsjukdom, vardagligt kallad hjärtinfarkt eller kärlkramp. Detta är den främsta dödsorsaken i Sverige och övriga världen (Djekic, 2017 och Key et al., 1999).
HK-undervisningen ska enligt Skolverket (2011) genomsyras av perspektiven hälsa, ekonomi och miljö (HEM). Av det centrala innehållet framgår även att eleverna ska möta aktuella samhällsfrågor. Forskningsrön angående hur kosten påverkar vår hälsa och miljö är ständigt aktuella. Studien visade att respondenterna kände till sambandet mellan livsmedelsproduktion och kostens betydelse för hälsa och miljö. Det framgick samtidigt att kött sågs som en viktig råvara i kosten, kopplat till både smak och känslan av att det var riktig mat. Den mat som respondenterna i studien lagat på HK-lektioner beskrevs smaka annorlunda, god samt både god och äcklig. Smaken var viktig. Det ligger en utmaning i att ge ungdomar en bättre smakupplevelse när det handlar om vegetarisk mat.
6. SLUTSATS
Smaken var viktig och en av de mest avgörande aspekterna när det kom till matval bland respondenterna. Vår studie visade att flertalet elever hade en förståelse för hur maten de åt påverkade miljön men ändå var smaken en avgörande faktor när det kom till valet av mat. Man såg att eleverna hade en ambivalent inställning till både kött och vegetarisk mat. Vad eleverna åt påverkades främst av föräldrarna, samtidigt finns undersökningar som visat att ungdomar i sin tur påverkat föräldrarna.
Matkonsumtionen måste ändras mot en mer vegetarisk diet för att vi ska få en mer hållbar planet. Vår studie visade att smaken många gånger utgjorde ett hinder för eleverna när det kom till att äta vegetariska proteinalternativ. För att eleverna ska kunna göra aktiva val att äta mer vegetariskt måste de få positivare smakupplevelser av mat som inte innehåller kött.
HK- lärare har en viktig roll under elevernas skolgång och kan bidra till en medvetenhet kring hälsa och miljö hos eleverna. Om man, i stället för att laga maträtter, på HK- lektioner lät eleverna experimentera med smaksättningar och tillagningsmetoder på olika vegetariska råvaror, är det tänkbart att eleverna får en annan upplevelse av vegetariskt. Om man kan skapa en mer positiv inställning hos eleverna kan det i sin tur leda till de påverkar personerna i sin närhet till att äta mer vegetariskt.
Ytterligare forskning skulle behövas kring vilka smakupplevelser ungdomar vill ha för att äta mer hållbart.
7. FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
AB och MR har tillsammans planerat, arbetat fram undersökningen och utformat enkäten. AB och MR har gemensamt genomfört datainsamlingen och efterföljande bearbetning och analys av data för att slutligen författa uppsatsen tillsammans.
8. TACK
Vi tackar de lärare som var oss behjälpliga med att distribuera enkäten till
respondenterna. Vi tackar de respondenter som deltog och svarade på enkäten. Ett tack
22
även till de vi haft runt omkring oss, som stöttat oss med korrekturläsning, översättning och formuleringar.
23 9. REFERENSER
Bohm, I. (2016). "We´re made of meat, so why should we eat vegetables?” - Food Discourses in the School Subject Home and Consumer Studies. [Doktorsavhandling, Umeå universitet].
Corrin, T. & Papadopoulos, A. (2017). Understanding the attitudes and perceptions of vegetarian and plant-based diets to shape future health promotion programs. Appetite, 109, 40—47. https://doi.org/10.1016/j.appet.2016.11.018
Dakin, B. C., Ching, A. E., Teperman, E., Klebl, C., Moshel, M., & Bastian, B. (2021).
Prescribing vegetarian or flexitarian diets leads to sustained reduction in meat intake.
Appetite, 105285. https://doi.org/10.1016/j.appet.2021.105285
Djekic, D. (27 oktober 2017) VERDI-studien.
https://www.researchweb.org/is/fourol/project/234191
Djurens Rätt (2014). Hur många vegetarianer/veganer finns det i Sverige?
https://www.djurensratt.se/vanliga-fragor/hur-manga-vego-finns-det-i-sverige
EAT (2019). Summary Report of the EAT-Lancet Commission.
https://eatforum.org/content/uploads/2019/07/EAT- Lancet_Commission_Summary_Report.pdf
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik (4 uppl.).
Studentlitteratur.
Flising L.-L. (2015). Hem- och konsumentkunskap 7—9. Liber
Gelinder, L. (2020). Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i Hem- och konsumentkunskap. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet].
Gisslevik, E. (2018). Education for Sustainble Food Consumption in Home and Consumer Studies. [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet].
Hopwood, C. J., Bleidorn, W., Schwaba, T., & Chen, S. (2020). Health, environmental, and animal rights motives for vegetarian eating. PloS one, 15(4), e0230609.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0230609
Hjalmarsson, A., Sjöholm, E., & Arvidsson, K. (2019). Hem- och konsumentkunskap åk 7—9. Interskol
Jordbruksverket. (7 april 2021). Konsumtion av kött. https://jordbruksverket.se/mat-och- drycker/hallbar-produktion-och-konsumtion-av-mat/konsumtion-av-kott
Judge, M., & Wilson, M. S. (2019). A dual-process motivational model of attitudes towards vegetarians and vegans. European Journal of Social Psychology, 49(1), 169—
178. https://doi.org/10.1002/ejsp.2386
24
Kemper, J. A., & White, S. K. (2021). Young adults' experiences with flexitarianism:
The 4Cs. Appetite, 160, 105073. https://doi.org/10.1016/j.appet.2020.105073
Key, J. T., Davey, K. G., & Appleby, N. P. (1999). Health benefits of vegetarian diet.
Proceedings of the Nutrition Society, 58(2), 271—275.
https://doi.org/10.1017/S0029665199000373
Knight, S., Virj, A., Cherryman, J., & Nunkoosing, K. (2004). Attitudes towards animal use and belief in animal mind. Anthrozoös, 17, 43—62.
https://doi.org/10.2752/089279304786991945
Kostministeriet. (2017). FOG 2017 – En rapport om konsumtionen av frukt och grönsaker i Sverige under det gångna året. https://kostministeriet.se/wp-
content/uploads/2018/01/FOG_2017.pdf
Kubberød, E., Ueland, Ø., Rødbotten, M., Westad, F., & Risvik, E. (2002). Gender specific preferences and attitudes towards meat. Food Quality and Preference, 13(5), 285—294. https://doi.org/10.1016/S0950-3293(02)00041-1
Larsson, C. (2001). Young vegetarians and omnivores: Dietary habits and other health – related aspects. [Doktorsavhandling, Umeå universitet].
Leitzmann, C. (2014). Vegetarian nutrition: past, present, future. The American Journal of Clinical Nutrition, 100,(1), 496-502. https://doi.org/10.3945/ajcn.113.071365
Livsmedelsverket, (2012). Nordiska näringsrekommendationer 2012.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer- foldrar/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf
Livsmedelsverket. (2018). Riksmaten ungdom 2016–17 – så äter ungdomar i Sverige, Del 1 Livsmedelskonsumtion bland ungdomar i åk 5, åk 8 och i åk 2 i gymnasiet.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018- nr-14-riksmatenungdom-huvudrapport_del-1-livsmedelskonsumtion.pdf
Livsmedelsverket. (19 januari 2021a). Kött och chark – råd.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/rad-om-bra-mat-hitta- ditt-satt/kott-och-chark
Livsmedelsverket. (12 mars 2021b). Barn och ungdomar 2–17 år.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/barn-och- ungdomar/barn-2-17-ar
Michel, F., Hartmann, C., & Siegrist, M. (2021). Consumers’ associations, perceptions and acceptance of meat and plant-based meat alternatives. Food Quality and
Preference, 87, 104063. https://doi.org/10.1016/j.foodqual.2020.104063
Nath, J. (2010). Gendered fare? A qualitative investigation of alternative food and masculininities. Journal of sociology, 47(3), 261—278.
https://doi.org/10.1177/1440783310386828
25
Nordström, T. & von Holsten, J. H. (2020). Hem- och konsumentkunskap med Tina &
Josse. Bonnierförlagen Lära
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (5 uppl.). Studentlitteratur.
Rosenfeld, D. L., & Tomiyama, A. J. (2020). Taste and health concerns trump anticipated stigma as barriers to vegetarianism. Appetite, 144, 104469.
https://doi.org/10.1016/j.appet.2019.104469
Ruby, M. B. (2012). Vegetarianism A blossoming field of study. Appetite, 58(1), 141—
150. https://doi.org/10.1016/j.appet.2011.09.019
Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i hem- och konsumentkunskap.
https://www.skolverket.se/getFile?file=2588
Sobal, J. (2005). Men, meat and marriage: models of masculinity. Food&Foodways, 13(1), 135—158. http://dx.doi.org/10.1080/07409710590915409
Tan, P. N., Connor, S. T., Sun, H., Loughnan, S., & Smillie, D. L. (2021). Who gives a veg? Relations between personality and Vegetarianism/Veganism. Appetite, 163, Artikel 105195. https://doi.org/10.1016/j.appet.2021.105195
Ungdomsbarometern. (2019). Engagerade unga och medgörliga föräldrar- störst engagemang styr livsmedelsinköp. Ungdomsbarometern AB.
http://www.ungdomsbarometern.se/wp-
content/uploads/2019/04/Pressunderlag_Engagerade-unga-och-medg%C3%B6rliga- f%C3%B6r%C3%A4ldrar_rapport.pdf
Wikipedia. (20 maj 2021). That Vegan Teacher.
https://en.wikipedia.org/wiki/That_Vegan_Teacher
Bilaga 1. Enkät
Bilaga 1. (1/5)
Hej!
Vi är två studenter som studerar Hem- och konsumentkunskap C vid Umeå Universitet. Just nu jobbar vi med vår C-uppsats vars syfte är att undersöka inställningen till kött och vegetarisk kost hos elever i årskurs 9.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Enkäten bevaras i det webbaserade enkätverktyget Google Forms som är en molntjänst utanför Umeå universitet.
De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister.
Om du har några frågor eller du ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss studenter på följande e-postadresser: Anna Skytt Becker ansk0133@umu.se, Maria
Rundström maru0123@umu.se samt Ingela Bohm, lektor, ingela.bohm@umu.se.
Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen.
Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Genom att klicka i denna kryssruta väljer jag att delta i studien och godkänner att Umeå universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande
dataskyddslagstiftning och lämnad information.
Jag väljer att delta
Personlig kod
Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter. För att kunna möjliggöra detta måste du ange en personlig kod
Ange en kod (8 valfria tecken) som vi kan använda för att ta bort dina svar om du skulle ångra ditt deltagande:
Din ålder
Jag är över 15 år * 1. Ja 2. Nej
Bilaga 1. (2/5)
Med animaliska produkter menar vi produkter som innehåller kött från ko, lamm, kyckling, gris, fisk och skaldjur samt ägg.
Med vegetariska produkter menar vi produkter som inte innehåller animaliska produkter utan bara växtbaserade livsmedel som grönsaker, rotfrukter, linser, bönor, nötter. Även mejeriprodukter.
1. Vilka av följande livsmedel äter du?
Du kan välja flera alternativ
• Kött från ko
• Kött från lamm
• Kött från gris
• Kött från kyckling
• Vegetariska alternativ till kött
• Fisk
• Skaldjur
• Ägg
• Mejeriprodukter
• Växtbaserade mjölkprodukter
• Bönor och linser
• Salladsgrönsaker (tomat, gurka, sallad osv)
• Rotfrukter (potatis, morötter, rödbeta osv.)
• Kålväxter (blomkål, broccoli, vitkål osv.)
• Svamp
• Frukt
• Bär
• Annat
2. Vilka grönsaker och rotfrukter tycker du bäst om?
Du kan välja flera alternativ
• Avokado
• Gurka
• Tomat
• Bladsallad
• Paprika
• Majs
• Ärtor
• Bönor
• Linser
• Morötter
• Rödbeta
• Vitkål
• Broccoli
• Blomkål
• Pumpa
• Svamp
• Lök
• Annat
