8.1 INTERVJUER
Åtgärdskartan är ett mycket användbart verktyg men det krävs viss insats hos betraktaren för att få förståelse för hur den ska läsas av och tolkas. Vid samtliga intervjuer har åtgärdskartan som visar åtgärder som kan utföras i samband med renovering visats först och därefter åtgärdskartan med allmänna åtgärder. Åtgärdskartan som visar renoveringsalternativ har krävt mycket förklarande för hur visad information ska tolkas. Efter att denne förståtts visades åtgärdskartan för allmänna åtgärder som då förstods och kunde tolkas av bostadsrättsföreningarna efter mycket kortare tid än den första. Slutsatsen om att
åtgärdskartan för allmänna åtgärder är lättare att tolka kan vara fel eftersom jag inte testat att visa kartorna i omvänd ordning. Dock har styrgruppens reaktioner varit liknande, det vill säga att åtgärdskartan för allmänna åtgärder var lättare att tolka än den som visat åtgärder i samband med renovering.
En av de tankar som låg bakom att lönsamma åtgärder visas som negativa staplar, var att dessa åtgärder skulle symbolisera förlorade inkomster. Det vill säga att
bostadsrättsföreningen förlorar pengar på att inte genomföra åtgärden. Att förlora är något som vi människor gärna vill undvika, medan vi reagerar mindre på begreppet spara. Denna psykologi uteblir dock då åtgärdskartan vänds och positiva staplar motsarar besparingen.
Den ursprungliga visualiseringen, med negativa staplar kan användas, men jag tror att åtgärdskartan då kräver en muntlig presentation som trycker på att negativa staplar ska ses som förlorade inkomster och inte en besparing. För användning mot bostadsrättsföreningar bör lönsamma åtgärder motsvara positiva staplar för bästa förståelse.
Gemensamt för de intervjuer som gjorts med bostadsrättsföreningar har varit viljan att kunna räkna och översätta besparingarna till sina egna fastigheter. Detta kan lösas genom att dels tydliggöra åtgärdskartan och dels lägga till kompletterade information på tilläggssidan.
Det främsta användningsområdet är att väcka intresse för energieffektivisering. Varje hus är speciellt och har olika förutsättningar jämfört med de typhus som beräkningarna är
grundade på. Det kanske därför är bättre att inte ge möjligheten att direktöversätta siffror från typhusen till ett riktigt flerbostadshus. Ett förslag skulle vara att visualisera kartan med mer diffusa linjer mellan de olika åtgärderna eller att ange ett intervall för inom vilka gränser som besparingen kan hamna.
Vid vidare arbete bör axelenheterna i åtgärdskartan undersökas. Större förståelse och ökad läsbarhet skulle troligtvis fås om enheter på åtgärdskartans axlar ändras till att se per m2 boyta i stället för per år. Genom att se till kr/m2 istället för kr/år skulle omräkning till den
51
egna föreningen underlättas och åtgärdskartan skulle mer kunna ses som ett verktyg.
Enheten kr/år ger att mer information måste kompletteras till åtgärskartan för att föreningen ska få nytta av informationen givet i åtgärdskartan.
Unde de genomförda intervjuerna märktes att det fanns en efterfrågan på en
sammanställning som åtgärdskartan ger. I viss mån finns en utstakad underhållsplan för varje fastighet där större renoveringar är inplanerade och budgeterade för. Men det kan många gånger finnas ett utrymme för vissa variationer. För även om grundinvesteringen kan vara något mer omfattande ger en energieffektiviare variant att den bortförda energin från byggnaden minskar, och den gjorda investeringen kan den ändå betala tillbaka sig mycket fortare.
Eftersom åtgärdskartan jämför så många olika förslag kan det ge lite uppslag till hur man vid inplanerad renovering eller underhåll kan underlätta för framtida energieffektiviserings åtgärder till exempel att vid en stamrenovering förbereda för att införa individuell mätning av vattenförbrukningen.
Intrycket de intervjuade bostadsrättföreningarna gett gällande frågor kring
energieffektivisering av byggnaden är att valet av åtgärder många gånger beror av slumpen.
Åtgärder som genomförts är ofta sådan som någon i föreningen hört talas om, hört att någon annan förening genomfört eller att de varit på en mässa och någon försäljare har pratat väl om sin produkt. Vilken åtgärd som genomförs beror således på vilken information som föreningen har att tillgå. Åtgärdskartan ger i denna aspekt fler uppslag till vilka åtgärder som kan vara värda att titta närmare på och föreningen kan ta mer eget initiativ i frågan.
8.2 VISUALISERING AV ÅTGÄRDSKARTAN
Åtgärdskartorna arbetas fram i programmet think- cell. Under studiens gång har programmet visat sig vara otillräckligt för att tillgodose de åsikter som de intervjuade föreningarna hade. Redan vid framtagandet av den första åtgärdskartan märktes begränsningarna tydligt. Programmet ger få möjligheter för användare att anpassa
åtgärdskartans utseende. Det mest påtagliga är hur den förklarande texten till varje stapel ska placeras och vilka siffror som visas på x-axeln. För fortsatt arbete med åtgärdskartan bör ett annat verktyg användas. En kombination mellan think- cell och Excels diagramverktyg kan vara ett tänkbart koncept för att utforma den önskade åtgärdskartan. Metoden idag för att ta fram åtgärdskartan är inte lämpad för möjligheten att framställa skräddarsydda åtgärdskartor.
Styrgruppen önskade använda åtgärdskartorna och det beräkningsverktyg som arbetats fram i ett eventuellt vidarearbete. Beräkningar för byggnadstekniska åtgärder som i arbetet
52
simulerats i programmet VIP- Energy har därför infogats till beräkningsverktyget.
Programmet VIP- Energy kräver betallicens som styrgruppen i nuläget inte har tillgång till.
Dessutom ger användning av programmet ett merarbete för styrgruppen vid simulering av de olika typhusen, vilket inte är önskvärt från deras sida. Detta ger att åtgärderna som beräknas, inte längre kan ses åtgärder som beror av varandra. De är nu istället beräknade en och en, och energireduceringen för de olika ågärderna kan inte garanteras. På grund av detta bör ingen större vikt läggas på den summa som visas på åtgärdskartans x- axel.
Enheterna som valts på åtgärdskartans axlar är [kr/år] och [MWh/år]. Arean för varje åtgärd ger där av ingen egentlig information. Åtgärdskartan i visad utgåva går inte att studera på ett djupare plan. Om istället enheterna [kr/MWh] och [MWh/år] hade valts skulle en
underliggande information vara att boxens area visar [kr/år]. Anledningen till att inte dessa enheter valdas var att de försvårar avläsningen av data i åtgärdskartan ytterligare för en bostadsrättsförening. En bostadsrättsförenings styrelse består av olika arbetsgrupper som har olika mycket vana att läsa av ett diagram. Enheterna som visas i föreslagna åtgärdskartor är dem som en bostadsrättsförening enkelt skulle förstå och kunna tillämpa.
I känslighetsanalysen framkom att utfallet i åtgärdskartorna påverkas mycket av de
förutsättningar som ges. Det kan därför vara viktigt att ge tydliga direktiv till att inte använda de exakta siffrorna som visas i åtgärdskartan. Vid vidare arbete av åtgärdskartan kan kanske de visade åtgärderna bygga på uppmätt statistik istället för gjorda beräkningar. På så vis kan risken för felaktiga indata minskas och då även ett felaktigt utfall till följd av beräkningarna i beräkningsverktyget.
53