5 Åtgärder
5.2 Installationstekniska åtgärder
5.2.1 BELYSNING
I gemensamma utrymmen används lampor med en effekt på 60W för att uppnå önskad ljusintensitet. Den 1 september 2011 förbjöds försäljning av glödlampor med en effekt på 60W i Sverige och inom det kommande året, år 2012 kommer även 40W och 25W lampor att fasas ut från butikerna (Europeiska komissionen, 2009). Det finns där av incitament att byta den befintliga belysningen mot en mer energisnål sort.
I typhusen finns sex lamparmaturer i trapphusen, två stycken i entréerna och nio stycken i källare och tvättstuga, se Tabell 8. Typhusen antas ha ett mörkt trapphus utan fönster. För samtliga hus antas samma uppsättning av belysningen som beskrivs nedan.
TABELL 8. FÖRHÅLLANDEN FÖR BEFINTLIG BELYSNING I GEMENSAMMA UTRYMMEN FÖR TYPHUSEN (SANDBERG, PERSSON, & BÅNGENS, 2001)
Utrymme Styrning Drifttid [h] Antal Energibehov Trapphus och
Den genensamma belysningen i trapphus, tvättstuga och källare byts från glödlampor mot LED- lampor och armaturer. Lamporna har en maxeffekt på 11W i trapphus och entréer och 12W i övriga utrymmen.
25
För vald belysning i trapphus och källare är lampanordningen utrustad med akustisk
närvarosensor, alternativt kopplade till en trappautomat, se Tabell 9. Närvarosensorn ger en belysning med fullgott ljus då boende befinner sig i utrymmet. Då utrymmet är tomt dimmas ljusstyrkan ned automatiskt till ett så kallat grundljus. Trappautomat ger att ljuset tänds via tryck på en tryckknapp placerad på varje våningsplan. Tryckknappen är kopplad till en timer som ger ljus under en förbestämd tidsperiod på några minuter. De boende kan med en trappautomat bestämma själva om de vill tända belysningen eller ej. Detta kan dock vara besvärligt vid till exempel flytt, då de boende vistas under en längre tid i trapphuset och behöver fullgod belysning. LED- lampan har en livslängd på 50 000 h jämfört med
glödlampans 1000 h (Andersson, 2009). I gjorda beräkningar antas dock en livslängd på 50 år för belysning i trapphus, källare och tvättstuga (Energisystem, 2010 ). Grundinvesteringen tar härsyn till installation av ny lamparmatur och inköp av en uppsättning LED- lampor.
TABELL 9. FÖRHÅLLANDE FÖR BELYSNING I GEMENSAMMA UTRYMMEN EFTER INFÖRANDE AV ÅTGÄRD SETT UNDER ETT ÅR (SANDBERG, PERSSON, & BÅNGENS, 2001)
Utrymme Styrning Drifttid [h] Antal Energibehov Trapphus Trappautomat/närvarosensor 700 11 W· 9 st 69 kWh/år Källare Trappautomat/närvarosensor 700 12 W · 5 st 42 kWh/år
Tvättstuga Manuell 1000 12 W · 4 st 48 kWh/år
I Tabell 10 visar använt kostnadsunderlag. Notera att 13 LED- lampors livslängd motsvaras av 640 st glödljus. Då LED-lamborna behöver bytas krävs endast en investeringskostnad för själva lampan, armaturbytet ses som en engångskostnad. Priset angivet i tabellen inkluderar armaturbyte.
Byte av belysning innebär att mindre spillvärme från lamporna kommer att tillföras
utrymmet. Åtgärden tar inte hänsyn till att uppvärmningen i utrymmet kan behöva ökas på grund av detta.
TABELL 10. KOSTNADER FÖR BEFINTLIG OCH NY BELYSNING I TYPHUSEN (ANDERSSON, 2009)
Kostnadsberäkning Kostnad per st [kr] Antal Summa [kr]
LED- belysning 740 13 9620
Armaturbyte från Glödljus till LED- belysning
460 13 5980
Glödljus, 60W 50 640 32000
26
5.2.2 TVÄTTSTUGA
I den befintliga tvättstugan finns tre tvättmaskiner. Torkningsmöjligheter finns i form av ett torkrum med torkrumsavfuktare och en torktumlare. För varje typhus beräknas hälften av de boende använda tvättstugan. Maskiner i tvättstugan byts mot modernare modell som
använder mindre el och vatten.
Genomförande av åtgärd
Åtgärden som föreslås är byte av samtliga maskiner i tvättstugan. Den nya maskinparken väljs utifrån EU:s riktlinjer. Riktlinjerna ger en energiåtgång för tvättmaskiner på
≤ 1 kWh/tvätt och en vattenåtgång på ≤70 l/tvätt. För torktumlare anger riktlinjerna en energiåtgång på ≤ 0,55 kWh/ tvätt (Sandberg, Persson, & Bångens, 2001). I Tabell 11 beskrivs förutsättningarna före och efter att åtgärden genomförts. Installerad torktumlare och tvättmaskin antas ha en teknisk livslängd på 12 år. För torkrumsavfuktaren antas en livslängd på 20 år.
TABELL 11. MASKINER I TVÄTTSTUGAN FÖRE OCH EFTER GENOMFÖRD ÅTGÄRD (SANDBERG, PERSSON,
& BÅNGENS, 2001)
Torkrumsavfuktare 3 2
I den nya maskinparken väljs tvättmaskinen W465 från Electrolux, torktumlaren osby 409 och torkrumsavfuktaren TA 2002. I Tabell 12 visas inköpspriset för respektive maskin.
TABELL 12. KOSTNADSBERÄKNING FÖR INFÖRSKAFFANDE AV NY TVÄTTMASKINSPARK
Nya maskiner i tvättstugan, kostnad Pris Antal Summa
Tvättmaskin 6000kr 3 18000kr
Torktumlare 4000kr 1 4000kr
Torkrumsavfuktare 7000kr 1 7000kr
Totalt 29000kr
En exergiaspekt är att se till att tvättmaskiner ansluts till både varm- och kallvatten och inte bara till kallvatten. Om enbart kallvattenanslutning finns värms allt vatten med el.
Tvättmaskiner som är anpassade till detta är märkta LE, låg energi. Dessa är begränsade till att ge en el effekt på 3 kW. Maskinen har två anslutningar för tillförsel av vatten, varav
27
tillförseln av varmt vatten värmeväxlas mot fastighetens fjärrvärmecentral vilket gör att en ännu mindre andel av höga tvättemperaturer behöver värmas med el (Fastighetsägarna Stockholm AB, 2011).
5.2.3 BYTE AV VATTENARMATURER
I äldre byggnader utrustades badrum och kök med tvågreppsblandare, en vattenkran med två vred som ger varmt respektive kallt vatten. Dessa har under senare tid ersatts med
engreppsblandare. En engreppsblandare gör det lättare för användaren att ställa in rätt temperatur på kranvattnet, då mängden och temperaturen på vattnet justeras med endast ett vred. För de tre typhusen är typhus 50 utrustat med en tvågreppsblandade medan 60 och 80 är utrustade med engreppsblandare, Tabell 13. För en tvågreppblandare antas 35 % av den använda vattenmängden vara varmvatten och 30 % för en engreppsblandare (Sandberg, Persson, & Bångens, 2001). För uppvärmning av varmt vatten antas energimängden 60kWh/m3. För en given vattenförbrukning och andel varmvatten kan energibehovet beräknas.
TABELL 13. VATTENFÖRBRUKNING I TYPHUSEN INNAN ÅTGÄRDER. I VARJE LÄGENHET ANTAS FÖRBRUKNING FÖR TVÅ PERSONER (SANDBERG, PERSSON, & BÅNGENS, 2001)
Varmvattenanvändning per år i typhusen Total vattenförbrukning per typhus 640 m3 540 m3
Andel varmt vatten av total förbrukning 35 % 30 % Totalt energiinnehåll i använt
varmvatten
13MWh 9,7MWh
Genomförande av åtgärd
För samtliga typhus föreslås att befintlig tappvattenarmatur i dusch kompletteras och armatur i tvättställ och kök byts till en energieffektiv variant med ett snålspolande
munstycke, se Tabell 14. En energieffektiv vattenkran ger då vredet står riktat rakt fram kallt vatten, istället för ljummet som när en engrappsblandare används. Vattenarmatur i badkar byts inte eftersom denne används främst för att fylla karet och en energieffektiv kran skulle således förlänga tiden att fylla detta. För typhus 50 byts dock badkarsmunstycket till en
28
vanlig engreppsblandare. Livslängden för åtgärden beräknas till 15 år (af Klint, 2011). För den snålspolande kranen antas andelen varmt vatten uppgå till 30 % av den totala
vattenförbrukningen (Sandberg, Persson, & Bångens, 2001). Den snålspolande kranen ger att vattenförbrukningen minskar. Beräkningar för detta följer Uppsala vattens riktlinjer
(Uppsala vatten, 2010).
TABELL 14. VATTENANVÄNDNING EFTER BYTE AV VATTENARMATUR. I VARJE LÄGENHET ANTAS FÖRBRUKNING FÖR TVÅPERSONER (SANDBERG, PERSSON, & BÅNGENS, 2001)
Vattenanvändning per år i ett flerbostadshus
Total vattenförbrukning per LGH 42,4m3 40,8 m3 Total vattenförbrukning per
TABELL 15. KOSTNADSBERÄKNING FÖR BYTE AV VATTENARMATUR
Byte till energieffektiv vattenarmatur, kostnad Energieffektiv vattenarmatur 2000 kr/st
Antal 36
Summa 72 000 kr
5.2.4 INDIVIDUELL MÄTNING AV VATTENFÖRBRUKNING
Individuell mätning av vatten med debitering är ännu inte standard i Sverige, men rekommendationer från Boverket finns. Sedan 1981 är individuell mätning av
vattenförbrukningen ett lagkrav i Tyskland och sedan 1999 i Danmark (Lärk, 2009).
Ett flerbostadshus kan vara utrustade med ett så kallat VVC- system, vilket innebär att tappvarmvattnen sakta cirkuleras runt i fastighetens rörsystem. På så vis kan tiden för att uppnå önskad temperatur då kranen öppnas minskas betydligt (Olsson D. , 2003) samtidigt som risken för legionella minskar. För fastigheter utan VVC kan införandet av individuell mätning bli mycket orättvis, detta eftersom boende på de högre våningsplanen behöver spola
29
en större mängd vatten ur kranen för att nå önskad temperatur. Om skillnaderna i
vattenförbrukning skiljer sig allt för mycket kan införande av VVC- system vara aktuellt. Ett annat alternativ är att endast mäta vatten vars temperatur överstiger en viss
gränstemperatur. Samtliga typhus är utrustade med VVC- system.
Genomförande av åtgärd
Vid införande av individuell mätning av tappvarmvatten förutsätts visst förarbete i samband med stamrenovering av fastigheten. Vid stamrenoveringen införs en så kallad
inspektionslucka. Luckan är placerad där tappvattenledningen avviker från huvudledningen och är tät men öppningsbar via en skruvanordning. Innanför luckan kan sedan en mätare placeras. Mätningen görs antingen via en mätare i eller utanpå vattenledningen. För att underlätta avläsning av data kan även ett rör innehållande en elkabel monteras från
lägenheten till en gemensam knytpunkt. Data från mätaren kan då via elkabeln registreras i en datoriserad undercentral. Alternativ kan data överföras trådlöst (af Klint, 2011). Genom individuell mätning med ansluten datadisplay åskådliggörs förbrukningen för de boende och de kan själva se sin förbrukning.
Individuell mätning av varmvattenförbrukningen bygger på att de boendes beteende ändras.
Genom att prissätta förbrukningen förväntas mängden använd vattenmängd att minska.
Undersökningar för hur stor minskning debiteringen av varmvatten kan leda till har
genomförts av bland annat Energimyndigheten och Boverket där resultaten varierar mellan 15-35 % (Olsson D. , Publikationer: Tappvarmvatten i flerbostadshus, 2003) . För denna studie antas en minskning av varmvattenanvändningen antas till 20 % och en teknisk livslängd på 20 år.
Vattenförbrukning innan införande av individuell mätning av varmvatten ses i Tabell 13.
Beräknat energibehov före och efter införande av individuell mätning visas i Tabell 16.
Kostnadsberäkningar för minskad vattenanvändning följer Uppsala vattens riktlinjer, se Tabell 17.
TABELL 16. ENERGIANVÄNDNING VID INFÖRANDE AV INDIVIDUELL MÄTNING AV VARMVATTEN SETT PER ÅR
Energianvändning vid införande av individuell mätning av varmvatten
Typhus 50 Typhus 60 & 80
Energibehov för uppvärmning av varmvatten innan mätning
13 MWh 10 MWh
Förväntad reducering vid individuell mätning 20 % 20 %
Förväntat energibehov vid mätning 10,3 MWh 8 MWh
Besparing 2,7 MWh 2 MWh
30
TABELL 17. KOSTNADSBERÄKNING FÖR INDIVIDUELL MÄTNING AV VARMVATTEN (BERNDTSSON, 2005)
Kostnader för individuell mätning Kostnad Antal
Vattenmätare 1500 kr/ lgh 12
Datalogg och display 2000 kr/typhus 1
Avläsning av data, per år 200 kr/ lgh 12
Grundinvestering för typhusen 22400kr
5.2.5 TÄTNING AV FÖNSTER- OCH DÖRRLISTER
Äldre fönster och dörrar vars tätningslister har torkat och inte längre håller tätt kan
kompletteras med ny tätningslist. Ett byte påverkar den rådande inomhusmiljön då åtgärden ger ett reducerat drag från dörrar och fönster som vid listbyte lättare kan hålla tätt.
Genomförande av åtgärd
Gamla lister kring fönster och balkongdörrar avlägsnas och ersätts med nya. Varje fönster granskas för att kompletteras med lämplig tjocklek på listen. Åtgärdens besparing kan variera beroende på fastighetens skick. För denna beräkning används ett nyckeltal för att uppskatta energireduceringen. Nyckeltalet är framtaget i ett energiberäkningsprogram gjort av
energirådgivaren Gerog Saros. Nyckeltalet är välkänt och används av flertalet energirådgivare vid denna typ av uppskattningar (Hjortling, 2011). För samtliga typhus antas en minskning grundat på en minskning av 1000 kWh per år för 150 m2 boyta. Åtgärdens livslängd beräknas till 10 år. I Tabell 18 visas använt kostnadsunderlag.
Åtgärden ger samma energireducering i samtliga typhus på 6,8 MWh.
TABELL 18. KOSTNAD FÖR TÄTNINGSLISTER TILL FÖNSTER OCH DÖRRAR (LEIF ARVIDSSON AB, 2010)
Tätning av lister kring fönster och dörrar
Typhus 50 & 60 Typhus 80
Tätningslist, inkl montering 12 000 kr 12 900 kr
31