• No results found

af Klint, T. (2011, September 21). Doktorand, KTH. (L. Dahlström, Interviewer)

Andersson, D. (2009, December 9). Lösningar: Energisystem. Retrieved September 19, 2011, from Energisystem.se: http://www.energisystem.se/documents/projektexempeltrapphus.pdf Berndtsson, L. (2005). Individuell mätning av värme och varmvatten i lägenheter. Stockholm:

Boverket.

Björk, C., Kallstenius, P., & Reppen, L. (2002). Så byggdes husen 1880- 2000. Stockholm:

Forskningsrådet formas.

Boverket. (2009, November). Allmänna råd om ändring av byggnad. Retrieved Augusti 25, 2011, from Boverket:

http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2007/allmanna_rad_om_andring_a v_byggnad_BAR.pdf

Boverket. (2011). BBR18: 9Energihushållning. Stockholm: BBR.

Boverket. (2007). Indata för energiberäkningar i kontor och småhus. Kalskrona: Boverket.

Dimander, A. (2011, September 2). Underhållsingenjör (L. Dahlström, Interviewer) Energikontoret Skåne. (2000). Lönsamma sätt att spara energi - En lathund. DESS.

Energikontoret sydost. (2008). Vägledning för återvinning av värme från avloppsvatten. Växsjö:

WasteWaterHeat.

Energimyndigheten. (2010, Oktober 26). Energi i Sverige: Energikunskap.se. Retrieved Oktober 17, 2011, from Energikunskap.se: http://energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Energi-i-Sverige/

Energimyndigheten. (2010, Mars 9). Energimyndigheten. Retrieved Augusti 29, 2011, from Beräkna LCC: http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-inkop/Livscykelkostnad/Berakna-LCC/

Energimyndigheten. (2010, Februari 02). Tester. Retrieved December 13, 2011, from Energimyndigheten:

http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Franluftsflaktar-for-hus-med-omkring-85m-boyta/

Energisystem. (2009, December 16). Projektexempel trapphus. Retrieved September 23, 2011, from Energisystem- Klimatsmarta energisparlösningar: http://ledina.se/led.html

Europeiska komissionen. (2009). Valiga frågor. Retrieved from Energisnåla lampor:

http://ec.europa.eu/energy/lumen/faq/index_sv.htm

Fastighetsägarna Stockholm AB. (2011, September). Har ni en gammal dyrgrip i tvättstugan?

Stockholm, Stockholms län, Sverige.

Forslund, J. (2011). Praktisk energieffektivsering för fastighetsskötare. Uppsala: Energikontoret i Mälardalen.

Bygga hus. (2010, Januari 8). Hjälp med fjärrvärme!. Retrieved November 4, 2011, from Fjärrvärme & Gas: http://www.byggahus.se/forum/fjarrvarme-gas/134911-hjalp-med-fjarrvarme.html

Hjortling, C. (2011, Oktober 18). Energirådgivare, Vattenfall. (L. Dahlström, Interviewer)

Karlsson, A. (2011, November 10). Miljöspecialist, Vattenfall Värme. (L. Dahlström, Interviewer) Leif Arvidsson AB. (2010). Tätningslist. Retrieved November 30, 2011, from

http://webshop.leifarvidsson.se/SE/Catalog/tatningslist/

Lundmark, P. (2006). Beräkning av U- värde för hus. Piteå: SICOMP.

Lärk, K. (2009). HSB Uppdraget 1. Retrieved Oktober 25, 2011, from HSB:

http://www.hsb.se/polopoly_fs/1.29100!HSB%20reportage.pdf

McKinsey Global institute. (2008). The carbon productuvuty challenge: Curbing climate change anf sustaining economic growth. Juni.

Nils Holgersson- gruppen. (2010). Fastigheten Nilsholgerssons underbara resa genom Sverige- en avgiftsstudie 2010. Stockholm: EKAN gruppen.

Nordwind AB. (2008). Värmeisolering av fönster: Renovglas. Retrieved November 17, 20101, from Nordwind AB:

http://nordwind.se/index.php?option=com_content&view=article&id=4&Itemid=37 Näringsdepartementet. (2008). Ett energieffektivare Sverige. Stockholm: Statens offentliga utredare, SOU 2008:25.

Näringsdepartementet. (2011). Sveriges andra nationella handlingsplan för energieffektivisering.

Stockholm: Regeringen.

Olsson, D. (2003, April). Publikationer: Tappvarmvatten i flerbostadshus. Retrieved September 1, 2011, from Effektiv: http://www.effektiv.org/pdf_filer/Tappvarmvatten.pdf

Olsson, D. (2003). Tappvatten i flerbostadshus. Borås: Effektiv.

Olsson, U. E. (2007). Kalkylering för produkter och investeringar. Polen: Studentlitteratur.

Persson, M- L. (2011, December 5). Energi- och klimatrådgivare. (L. Dahlström, Interviewer) Petersson, S. (2011, Oktober 6). Riksbyggen. (L. Dahlström, Interviewer)

Pilkington. (2009). Glasfakta 2009. Retrieved 12 13, 2011, from Pilkington:

http://www.pilkington.com/assetmanager_ws/fileserver.aspx?cmd=get_file&file_id=487&digest

=JHGFP/+JM/HEvg8T3/3u9g==&ct=pdf

REPAB. (2010). Underhållskostnader. Mölndal:Litorapid Media AB.

Riksbyggen Göteborg. (2011). Åtgärder som kan tillämpas för att minska energiförbrukningen i en fastighet. Göteborg: Riksbyggen.

Sandberg, E., Persson, A., & Bångens, L. (2001). Energideklarering av bostadsbyggnader- Metoder för besiktning och beräkning. Stockholm: ATON.

Strusoft. (2011). VIP- Energy: Owerview. Retrived 10 02 2011, from Strusoft:

http://www.strusoft.com/index.php/sv/produkter/vip-energy Systemair. (2009). Fläktar med EC- motorer. Skinnskatteberg.

Uppsala vatten. (2010). Underlag för kostnadsberäkning av vattenanvändning i flerbostadshus.

Uppsala.

Widerström, G. (2010, Mars 9). Beräkna LCC. Retrieved 10 6, 2010, from Energimyndigheten:

http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-inkop/Livscykelkostnad/Berakna-LCC/

VVS Företagen. (2009). Renoveringshandboken för hus byggda 1950-75. Stockholm: Formination AB.

Åhlman, M. (2011, Juni 3). Uppsala kommun. Retrieved from

http://www.uppsala.se/Kommunpolitik/Press/Pressmeddelanden/Uppsala-universitet-ny-deltagare-i-klimatprotokollet/

Bilaga 1 – Tilläggssida för framtagna åtgärdskartor Allmänna åtgärder - Typhus 1950

Åtgärdskartan visar besparingar i både kWh och kr för olika åtgärder i ett flerbostadshus. Positiva staplar betyder att åtgärden medför en kostnadsbesparing och negativa staplar medför en

kostnadsökning.

Åtgärderna är beräknade oberoende av varandra. Då t.ex. både individuell mätning av

vattenförbrukning och byte av vattenarmatur genomförs kan inte reduceringen garanteras som summan av åtgärderna visade i åtgärdskartan.

Detta ingår (inkl. arbetskostnad):

Belysning

 Åtgärdens livslängd beräknas till 50 år (50 000 timmar)

Beräknad genomsnittlig besparing per år 5300kr/

4MWh

Tätningslister

Grundinvestering 30kr/m. 12000kr för typhuset.

 Byte av gamla lister på fönster

 Byte av gamla lister på balkongdörrar Beräknad genomsnittlig besparing per år 4400kr/6,8 MWh

Injustering av temperatur i allmänna utrymmen

Grundinvestering 38kr per termostat.

 Injustering av temperatur i trapphus och källarutrymmen från 20C till 18C

 Åtgärdens livslängd beräknas till år 10 år Beräknad genomsnittlig besparing per år 380kr/

3,4MWh

Tilläggsisolering av vind

Grundinvestering 320kr/m2. 1,1milj kr för typhuset.

 Tilläggsisolering av 200 mm lösull

 Åtgärdens livslängd beräknas till 30år Beräknad genomsnittlig besparing per år 9300kr/14MWh

Individuell mätning av vattenförbrukning

Grundinvestering 1700kr/ mätare (en per lgh), 2000kr/datalogg (en per hus). 22400kr för typhuset.

 Installation av mätare för individuell mätning av vattenförbrukning

 Åtgärdens livslängd beräknas till 20 år Beräknad genomsnittlig besparing per år 3000kr/2,7 MWh

Injustering av värmesystem

Grundinvestering 38kr/ termostat. 1800 kr för typhuset.

 Injustering av radiatorer i samtliga lägenheter

 Åtgärdens livslängd beräknas till 10år Beräknad genomsnittlig besparing per år 3800kr/

5,7 MWh

Byte av maskiner i tvättstuga

Grundinvestering TM 6000kr/st, TT 4000kr/st TR 7000kr/st . 29000kr för typhuset.

 Byte av två tvättmaskiner(TM) till energieffektivare alternativ.

 Byte av en torktumlare (TT)

 Byte av tork i befintligt torkrum (TR)

 Åtgärdens livslängd beräknas till 15 år Beräknad genomsnittlig besparing per år 5500kr/4,2MWh

Vattenarmatur

Grundinvestering 2000kr/ blandare. 72000kr för typhuset.

 Byte av befintlig armatur till snålspolande i samtliga lägenheter

 Åtgärdens livslängd beräknas till 12 år Beräknad genomsnittlig besparing per år 5000kr/

4300kWh

Renovering med energieffektivt alternativ – Typhus 1950

Åtgärdskartan visar besparingar i både kWh och kr för olika åtgärder i ett flerbostadshus. Positiva staplar betyder att åtgärden medför en kostnadsbesparing och negativia staplar en kostnadsökning.

Staplar i åtgärdskartan är beräknade så att den visade energibesparingen tar hänsyn till övriga visade åtgärder. Stapeln visar skillnaden mellan standard och energi effektiv renovering.

Tilläggsisolering och renovering av fasad

Grundinvestering 2700kr/m2. 1,8Mkr för typhuset.

 Tilläggsisolering med 200 mm mineralull

 Renovering av fasad

 Åtgärdens livslängd beräknas till 50 år Beräknad genomsnittlig besparing per år 27000kr/41MWh

Byte av fönster

Grundinvestering 7121kr/ fönster. 1,1 kr för typhuset.

 Byte av hela fönsterkonstruktionen inklusive ram.

 Byte till 3- glas fönster med lågemissionsskickt och argonfyllning.

 Åtgärdens livslängd beräknas till 30 år Beräknad genomsnittlig besparing per år 23000kr/

13MWh

Insättning av extraruta

Grundinvestering 3000kr/m2. 460000kr för typhuset.

 Montering av extra glasruta på befintligt fönster.

 Åtgärdens livslängd beräknas till 20 år Beräknad genomsnittlig besparing per år 12600kr/

19MWh

Byte till energieffektiva dörrar

Grundinvestering 10400kr/ dörr. 151 000kr för typhuset.

 Byte av portar och balkongdörrar

 Åtgärdens livslängd beräknas till 30år Beräknad genomsnittlig besparing 2800kr/ 4,2MWh

Byte till FTX

Byte från S- system till centralt FTX aggregat.

Grundinvestering 35000kr/lgh. 420 000kr för typhuset.

Rördragning, injustering av aggregatet

 Byte av filter 2 gånger per år

 OKV besiktning vart 5 år

 Rensning av kanaler var 15 år

 In justering av ventilationssystemet var 15 år

 Åtgärdens livslängd beräknas till 50 år Beräknad genomsnittlig besparing per år 11000kr/

16,5 MWh per år

Allmänna åtgärder - Typhus 1960

Åtgärdskartan visar besparingar i både kWh och kr för olika åtgärder i ett flerbostadshus.

Positiva staplar betyder att åtgärden medför en kostnadsbesparing och negativa staplar en kostnadsökning.

Åtgärderna är beräknade oberoende av varandra. Då t.ex. både individuell mätning av vattenförbrukning och byte av vattenarmatur genomförs kan inte reduceringen garanteras som summan av åtgärderna visade i kartan. Detta ingår (inkl. arbetskostnad):

Belysning

Grundinvestering 1200kr/lamparmatur. 9560kr för typhuset.

 Byte till LED- lampor i trapphus, entré, källare och tvättstuga

 Byte av armaturer

 Åtgärdens livslängd beräknas till 50 år (50 000timmar)

Beräknad besparing per år: 3200kr/ 4,8MWh

Injustering av värmesystem i lgh

Grundinvestering 38kr/termostat. 1800kr för typhuset.

 Injustering av radiatorer i samtliga lägenheter

 Åtgärdens livslängd beräknas till 10år Beräknad besparing per år: 3200kr/7,6 MWh

Injustering av temperatur i allmänna utrymmen

Grundinvestering 2000kr.

 Injustering av temperatur i trapphus och källarutrymmen från 20C till 18C

 Åtgärdens livslängd beräknas till år 10 år Beräkning besparing per år: 2500kr/4,5 MWh

Tätningslister

Grundinvestering 30kr/m. 12000kr för typhuset.

 Byte av gamla lister på fönster

 Byte av gamla lister på balkongdörrar Beräknad besparing per år: 4100kr/6,8 MWh

Byte av maskiner i tvättstuga

Grundinvestering TM 6000kr/st, TT 4000kr/st TR 7000kr/st . 29000kr för typhuset.

 Byte av två tvättmaskiner(TM) till energieffektivare alternativ.

 Byte av en torktumlare (TT)

 Byte av tork i befintligt torkrum (TR)

 Åtgärdens livslängd beräknas till 15 år Beräknad besparing per år: 540kr/2,4MWh

Byte av frånluftsfläkt

Byte av befintlig frånluftsfläkt. Grundinvestering 40000kr/ fläkt. 80000kr för typhuset.

 Injustering av aggregat

 Åtgärdens livslängd beräknas till 30år Beräknad besparing per år: 22200kr/3,8 MWh

Tilläggsisolering av vind

Grundinvestering 350kr/m2. 1,2milj kr för typhuset.

 Tilläggsisolering av 200 mm lösull

 Åtgärdens livslängd beräknas till 30år Beräknad besparing per år: 8000kr/12MWh

Individuell mätning av vattenförbrukning

Grundinvestering 1700kr/ mätare (en per lgh) 2000kr/ datalogg (en per hus). 22400kr för typhuset.

 Installation av mätare för individuell mätning av vattenförbrukning

 Åtgärdens livslängd beräknas till 20 år Beräknad besparing per år: 3100kr/2,7 MWh

Vattenarmatur

Grundinvestering 2000kr/ blandare. 72000kr för typhuset.

 Byte av befintlig armatur till snålspolande i samtliga lägenheter (ej i kök)

 Åtgärdens livslängd beräknas till 12 år Beräknad besparing per år: 2500kr/ 1MWh

Renovering med energieffektivt alternativ – Typhus 1960

Åtgärdskartan visar besparingar i både kWh och kr för olika åtgärder i ett flerbostadshus. Positiva staplar betyder att åtgärden medför en kostnadsbesparing och negativa staplar en kostnadsökning.

Staplar i åtgärdskartan är beräknade så att den visade energibesparingen tar hänsyn till övriga visade åtgärder. Stapeln visar skillnaden mellan standard och energi effektiv renovering.

Tilläggsisolering och renovering av fasad

Grundinvestering 2700kr/m2. 1,8Mkr för typhuset.

 Tilläggsisolering med 200 mm mineralull

 Renovering av fasad

 Åtgärdens livslängd beräknas till 50 år Beräknad genomsnittlig besparing per år 4000kr/

33,5MWh.

Byte av fönster

Grundinvestering 7121kr/ fönster. 1,1 Milj kr för typhuset.

 Byte av hela fönsterkonstruktionen inklusive ram.

 Byte till 3-glas med lågemissionsskickt och argonfyllning

 Åtgärdens livslängd beräknas till 30 år Beräknad genomsnittlig besparing 23000kr/ 15MWh

Insättning av extraruta

Grundinvestering 3000kr/m2. 460 000kr för typhuset.

 Montering av extra glasruta på befintligt fönster.

 Åtgärdens livslängd beräknas till 20 år Beräknad genomsnittlig besparing per år 12000kr/19MWh

Byte av dörrar

Grundinvestering 10400kr/ dörr. 151 000kr för typhuset.

 Byte av portar och balkongdörrar

 Åtgärdens livslängd beräknas till 30år Beräknad genomsnittlig besparing per år 3300kr/

5MWh.

Byte till FTX

Byte från F- system till centralt FTX aggregat.

Grundinvestering 35000kr/lgh. 420 000kr för typhuset.

Rördragning, injustering av aggregatet

 Byte av filter 2 gånger per år

 OKV besiktning vart 5 år

 Rensning av kanaler var 15 år

 In justering av ventilationssystemet var 15 år

 Åtgärdens livslängd beräknas till 50 år Beräknad genomsnittlig besparing 18000kr/27 MWh.

Allmänna åtgärder - Typhus 1980

Åtgärdskartan visar besparingar i både kWh och kr för olika åtgärder i ett flerbostadshus. Positiva staplar betyder att åtgärden medför en kostnadsbesparing och negativa staplar en kostnadsökning.

Åtgärderna är beräknade oberoende av varandra. Då t.ex. både individuell mätning av

vattenförbrukning och byte av vattenarmatur genomförs kan inte reduceringen garanteras som summan av åtgärderna visade i kartan. Detta ingår (inkl. arbetskostnad):

Värmeåtervinning i ventilation

Installation av värmeåtervinning och byte av befintliga fläktar. Grundinvestering 178 800kr

 Injustering av aggregat

 Byte av filter 2gånger per åt

 Åtgärdens livslängd beräknas till 30år Besparing per år: 18000kr/27MWh

Belysning

Grundinvestering 1200kr/lamparmatur. 14400kr för typhuset.

 Byte till LED- lampor i trapphus, entré, källare och tvättstuga

 Byte av armatur

 Åtgärdens livslängd beräknas till 50 år (50 000timmar)

Besparing per år 3200kr/ 4,8MWh

Injustering av temp. i allmänna utrymmen

Grundinvestering 38kr/termostat. 380kr för hela typhuset.

 Injustering av temperatur i trapphus och källarutrymmen från 20C till 18C

 Åtgärdens livslängd beräknas till år 10 år Besparing per år: 2500kr/4500kWh

Tätningslist

Grundinvestering 30kr/m. 12900kr för typhuset.

 Byte av gamla lister på fönster

 Byte av gamla lister på balkongdörrar Besparing per år: 4500kr/6,8MWh

Byte av maskiner i tvättstuga

Grundinvestering TM 6000kr/st, TT 4000kr/st TR 7000kr/st . 29000kr för typhuset.

 Byte av två tvättmaskiner(TM) till energieffektivare alternativ.

 Byte av en torktumlare (TT)

 Byte av tork i befintligt torkrum (TR)

 Åtgärdens livslängd beräknas till 15 år Besparing per år: 540kr/2,4MWh

Tilläggsisolering av vindsbjälklag

Grundinvestering 350kr/m2. 1,8milj kr för typhuset.

 Tilläggsisolering av 200 mm lösull

 Åtgärdens livslängd beräknas till 30år Besparing per år: 32000kr/48MWh

Injustering av värmesystem i lgh

Grundinvestering 38kr/ termostat. 1800kr för typhuset.

 Injustering av radiatorer i samtliga lägenheter

 Åtgärdens livslängd beräknas till 10år Besparing per år: 3500kr/5,3MWh

Individuell mätning av vattenförbrukning

Grundinvestering 1700kr/ mätare (en per lgh) 2000kr/ datalogg (en per hus) 22400kr för typhuset.

 Installation av mätare för individuell mätning av vattenförbrukning

 Installation av datalogg

 Åtgärdens livslängd beräknas till 20 år Besparing per år: 3100kr/27MWh

Byte av vattenarmatur

Grundinvestering 2000kr/ blandare. 72000kr för typhuset.

 Byte av befintlig armatur till snålspolande i samtliga lägenheter (ej i kök)

 Åtgärdens livslängd beräknas till 15 år Besparing per år: 2000kr/ 1MWh

Renovering med energieffektivt alternativ – Typhus 1980

Åtgärdskartan visar besparingar i både kWh och kr för olika åtgärder i ett flerbostadshus.

Negativa staplar betyder att åtgärden medför en kostnadsbesparing och positiva staplar en kostnadsökning.

Staplar i åtgärdskartan är beräknade så att den visade energibesparingen tar hänsyn till övriga visade åtgärder.

Tilläggsisolering och renovering av fasad

Grundinvestering 2700kr/m2. 1,6Mkr för typhuset.

 Tilläggsisolering med 200 mm mineralull

 Renovering av fasad

 Åtgärdens livslängd beräknas till 50 år Beräknad genomsnittlig besparing per år 7500kr/11MWh.

Byte av dörrar

Grundinvestering 10400kr/ dörr. 128 000kr för typhuset.

 Byte av portar och balkongdörrar

 Åtgärdens livslängd beräknas till 30år Beräknad genomsnittlig besparing per år 2600kr/4MWh.

Byte av fönster

Grundinvestering 8300kr/ fönster. 1,5Mkr för typhuset.

 Byte av hela fönsterkonstruktionen inklusive ram till 3-glas fönster

 Byte till 3-glas med lågemissionskickt och argonfyllning.

 Åtgärdens livslängd beräknas till 30 år Beräknad genomsnittlig besparing

8500kr/12,8MWh.

Insättning av extraruta

Grundinvestering 3000kr/m2. 522 000kr för typhuset.

 Montering av extra glasruta på befintligt fönster.

 Åtgärdens livslängd beräknas till 20 år Beräknad genomsnittlig besparing 5300kr/ 8MWh.

Hur ska jag tolka åtgärdskartorna?

Åtgärdskartorna bygger på åtgärder som tillämpats på ett fiktivt flerbostadshus med 12 lägenheter och totalt 1023m2 bo area. Åtgärderna är teoretiskt beräknade för ett fiktivt hus.

Varje stapel i åtgärdskartan symboliserar en åtgärd. Bredden på stapel anger hur många MWh som kan sparas per år då åtgärden utförs jämfört med ursprungsförbrukningen.

Höjden på stapeln anger hur mycket åtgärden i genomsnitt kostar eller sparar per år under åtgärdens livslängd.

Åtgärdskarta – Åtgärder i samband med renovering

Om stapeln är negativ kommer åtgärden innebära att besparingen i icke använda MWh inte räcker för att täcka åtgärdens investeringskostnad. Om stapeln däremot är positiv ger åtgärden ett betalningsöverskott.

Varje åtgärd kräver en investeringskostnad, men den ger också ett betalningsöverskott i form av minskad uppvärmningskostnad, el eller minskad vattenanvändning. Om summan av alla betalningsöverskott över åtgärdens livstid är större än investeringskostnaden leder åtgärden till en kostnadsbesparing (positiv stapel).

Exempel

De befintliga fönstren i fastigheten börjar bli dåliga och det är dags för ett byta ut

fönsterkonstruktionen inklusive ram. Genom att byta till ett energieffektivare fönster blir besparingen i icke förlorad energi större, jämfört med de fönster som annars skulle

installerats. De energieffektiva fönstren ger, trots att de har ett högre inköpspris, ge en ökad besparing sett under fönstrens livstid.

Åtgärdskarta - Allmänna åtgärder

Om stapeln är negativ kommer åtgärden innebära att besparingen i icke använda kWh inte räcker för att täcka åtgärdens investeringskostnad. Om stapeln däremot är positiv ger åtgärden ett betalningsöverskott.

Varje åtgärd kräver en investeringskostnad, men den ger också ett betalningsöverskott till exempel i form av minskad uppvärmningskostnad, el eller minskad vattenanvändning. Om summan av alla betalningsöverskott över åtgärdens livstid är större än investeringskostnaden leder åtgärden till en kostnadsbesparing (positiv stapel).

Exempel

De boende i lägenheterna på tredje våningen klagar ofta på att det är kallt. Föreningen beslutar att vindsutrymmet ska tilläggsisoleras med lösull. Genom att isolera vindsutrymmet kommer luften i de översta lägenheterna inte att kylas av i samma utsträckning, eftersom

12

taket nu är bättre på att hålla en temperaturdifferens mellan vinden och lägenheten. Därefter justeras elementen i lägenheterna så att de får den värme som behövs utefter de nya

förutsättningarna. Detta ger att huset får ett minskat värmebehov och en minskad uppvärmningskostnad. I åtgärdskartan kan vi se att över åtgärdens livslängd kommer föreningen att spara pengar på att investera i att tilläggsisolera vindsutrymmet.

13

Bilaga 2 – Åtgärdskarta som visades för intervjuade

bostadsrättsföreningar

14

Bilaga 3 – Åtgärdskartor, förslag

15

16

Related documents