Syftet med studien var att undersöka svenska som andraspråklärares explicita grammatikkunskaper. Resultaten från studien kommer att jämföras med en studie av Håkansson (2008) där samma enkät använts på förstaspråkstalare av svenska som inte är språklärare (se 3.3). Tidigare forskning gällande språklärares attityder till explicit grammatikundervisning kommer att diskuteras i relation till hur ofta språklärarna i den här studien uppgav att de undervisar grammatik.
7.1 Resultatdiskussion
En del av syftet med studien var att jämföra tidigare studiers resultat gällande lärares attityd till grammatikundervisning med hur frekvent lärarna i den här studien uppgav att de använder sig av grammatik i sin undervisning. En majoritet av lärarna som deltog i den här studien uppgav att grammatik var en del av undervisningen dagligen eller nästan varje dag. En del av informanterna skrev att de inte explicit undervisade inom grammatik varje lektion men att det gjordes i samband med att det behövdes flytande under lektionerna. Det kan tolkas som att de är positiva till grammatikundervisning då det är ett återkommande moment under lektionerna vilket även informanterna i studierna av Bell (2016), Burgess & Etherington (2001) samt Polat (2001) var.
Forskningssammanställningen av Borg (2003) visade att de verksamma språklärarna generellt sett var mer negativa mot explicit grammatikundervisning, till skillnad från lärarstudenterna. De verksamma lärarna anpassade undervisningen efter de individuella behoven i klassrummet vilket skulle kunna förklara enkätsvaren från den här studien då de som undervisar inom grammatik dagligen kanske även de gör det löpande under lektionen beroende på situation och elev. Lärarna i den här studien uppvisar höga explicita kunskaper inom de efterfrågande områdena till skillnad från resultaten i studien av Bell (2016) där språklärarna uppgav att de kände sig osäkra i undervisningssammanhang inom vissa områden. Då flera av studenterna i studien av Håkansson (2008) uppgav att grammatik var ”ett nödvändigt ont” kan det därför vara viktigt att lärarna inte bidrar till denna känsla när eleverna ska lära sig språkliga strukturer i språket.
Generellt sätt har deltagarna i Håkanssons studie en bra uppfattning gällande ordklasser men satsdelsfunktioner verkar vara mer okända begrepp, (se 3.3). En tydlig skillnad mellan lärarna och studenterna var förklaringen av negationens placering där få
23 studenter i Håkanssons studie visade explicit kunskap. Det var dock 46% av lärarna i den här studien som uttryckte explicita kunskaper om negationens placering och att den varierar beroende på satstypen. Håkanssons informanter gav väldigt varierade svar på frågan om ordföljdsregler och endast ett fåtal utgår från verbets placering vilket flera av lärarna gör. Lärarna nämner även subjekt och objekt samt vilken placering de har i relation till varandra.
Resultaten från frågan om de och dem förklarar alla de olika pronomenen på liknande sätt där de beskrivs som subjektsform och dem som objektsform. Det finns endast ett exempel där de har fått en annan placering i satsen än i fundamentet vilket enligt Håkansson och Norrby (2003) är en vanlig användning av de. Placeringen av dem var i den här studien klart vanligast efter det finita verbet vilket även var återkommande hos informanterna i studien av Håkansson och Norrby. Generellt sett har lärarna i den här studien explicit kunskap gällande användningen av de olika pronomenen vilket väcker intresset gällande att vidare undersöka lärares explicita kunskap i relation till elevernas implicita kunskap inom området.
I en jämförelse med studenterna i Håkanssons (2008) studie kan frågeställningen besvaras med att lärarna i den här studien har mer explicita kunskaper än andra studenter.
Språklärarutbildningarna innehåller minst en grammatikkurs vilket innebär att det här svaret var förväntat. Det hade dock kunnat visa andra resultat om en större andel språklärare deltagit i studien då det låga antalet här inte kan generaliseras. Då deltagarna i den här studien har besvarat alla frågor samt att en stor majoritet är jämförbara med SAG (Teleman, Hellberg & Andersson, 1999) visar det att lärarna har höga explicita kunskaper.
Det skiljer en del mellan de individuella svaren på de explicita frågorna men alla deltagare har skrivit exempel som visar att de har implicita språkkunskaper inom svenska språket.
Nazari (2013) skriver att den explicita språkinlärningen är framgångsrik vid inlärning av språkliga strukturer vilket blir intressant i relation till studien av Källkvist och Petersson (2006). Den sistnämnda studien visade nämligen att endast 41 % av 14 åringarna och 31
% av 17 åringarna kunde ge en regel för tredje person singular -s, efter många års undervisning i engelska. Av den anledningen finns det fler olika aspekter som spelar in vid språkutveckling och inte enbart den explicita grammatikundervisningen och lärarnas explicita kunskaper.
Utifrån Vygotskys (1978) teori om kulturella redskap är det av stor vikt att lärarna som ska lära eleverna språket har tillräckliga kunskaper för att kunna göra detta. Det är
24 även en stor del av inlärningen att elever och lärare har en välfungerande kommunikation för att inlärningen ska vara framgångsrik (Dekeyser, 1997; Lantolf, Poehner & Thorne, 2015). Med det sagt är det inte enbart den explicita kunskapen hos läraren som är viktig för språkundervisning utan även det sociala samspelet i klassrummet mellan lärare och elev.
7.2 Metoddiskussion
Metoden som har använts har på flera sätt varit välfungerande då den enkät som använts har bidragit med information kring deltagarnas, framför allt explicita, grammatiska kunskaper inom de områden som undersökts. Med anledning till att informanterna har förklarat olika grammatiska regler och även gett exempel på hur det fungerar i meningar har det visat på ytterligare säkerhet då de skulle förklara strukturer. Det blir även en säkerhet att de skulle ge ett exempel, som visar den implicita kunskapen. Studien har baserats på en enkät där informanterna själva har kunnat välja om de vill delta samt när för att de ska ha bra förutsättningar för att kunna besvara enkäten så välformulerat som möjligt. Med anledning till att själva kunde välja att delta är de sannolikt intresserade an grammatik vilket kan ha bidragit till att resultaten visade på högre explicita kunskaper.
Deltagarna i studien av Håkansson (2008) genomförde enkäten som en del i en kurs.
Enkäten hade eventuellt fungerat bättre om den inte hade genomförts digitalt eftersom många skriver mer när de skriver på datorn. Många av svaren hade kunnat formulerats kortare men ändå visat samma explicita kunskaper vilket hade gjort det enklare att sammanställa resultaten.
Frågeformuleringarna gav stor spridning mellan svaren. Det gjorde att det i vissa fall var svårt att dela in svaren i olika kategorier samt mäta den explicita kunskapen då en del av ett svar kunde stämma överens med SAG men andra delar gjorde att svaret inte var likt. Hade frågorna varit mer slutna och till exempel efterfrågat mer riktad information hade svaren kanske inte varit lika utsvävande.
7.3 Slutsatser
Sammanfattningsvis har en klar majoritet av de språklärare som deltog i studien explicita grammatikkunskaper. Den explicita kunskapen hos deltagarna var högre än hos studenterna från Håkanssons (2008) studie. De olika attityder som finns gentemot grammatikundervisningens roll är varierande men övergripande positiv. De lärarna som
25 deltog i studien uppgav att de integrerar grammatiken i sin undervisning nästan varje dag vilket tolkas som att de är positiva till grammatikundervisningen.
7.4 Vidare forskning
Vidare forskning inom området skulle kunna vara en mer omfattande studie där olika undervisningsgrupper under en längre period får explicit respektive implicit grammatikundervisning med syftet att se vilken undervisningsform som är mest framgångsrik. Det kan även vara intressant att intervjua eleverna för att se vilken typ av undervisning de tycker gynnar språkutvecklingen mest. Det hade i de fallen varit intressant med någon form av kontrollgrupp samt att studien genomförs på olika skolor där lärarna examinerats vid lika lärosäten.
Det hade även varit intressant att vidare undersöka lärares explicita kunskaper i samt attityder till grammatikens roll i undervisningen i samma studie för att tydligare kunna se sambanden mellan kunskapsnivå och attityd. För att komplettera metoden i den här studien hade en enkät med frågor gällande kunskap varit lämplig med en intervju där frågor kring attityder samt den egna undervisningen ser ut.
Ytterligare ett förslag kan vara att göra en studie kring nyexaminerade lärares kunskapsnivå samt deras åsikter om utbildningen. Känner sig alla lärare redo att komma ut på arbetsmarknaden eller finns det kunskapsluckor som behöver fyllas för att lärarna ska få så bra försättningar som möjligt att ta sig an sitt nya yrke?
26