5.1 Val av undersökningsmetod
Studien är baserad på en surveyundersökning som analyserats kvantitativt. Denscombe (2018) skriver att det vanligaste vid en surveyundersökning är att ställa frågor till respondenter genom enkäter eller intervjuer. För att komma i kontakt med flera lärare på olika orter valdes därför en digital undersökning. Den här typen av undersökning används ofta för att få information om en specifik situation och är mindre vanligt när något ska studeras över tid. Det fungerar i sig bra för den här studien som undersökte lärarnas explicita kunskap vid ett tillfälle. Den kvalitativa forskningen fokuserar inte enbart på det som isolerat analyserats i ord och bild utan tar även hänsyn till sammanhang och social kontext (Denscombe, 2018). Den här studien har enbart analyserat enkätsvar utan att studera andra aspekter vilket hade kunnat ge en mer holistisk bild av de explicita kunskaperna.
5.2 Undersökningspersoner och undersökningsmaterial
Deltagarna i studien var verksamma lärare i svenska som andraspråk vilket var ett krav för att besvara enkäten som skickades ut. Deras svar jämfördes med en grupp som inte var språklärare från Håkansson (2008). Syftet med det var att undersöka om det var en skillnad mellan språklärare och icke språklärare. De som besvarade enkäten skulle ha erfarenhet från undervisningen och förhoppningsvis ha explicit kunskap om de arbetar med språkinlärning. Informanterna besvarade inga frågor gällande till exempel ålder eller kön då det inte var relevant för den här studien. För att komma i kontakt med eventuella deltagare kontaktades en del genom mejl och en länk till formuläret samt genom större plattformar där enkäten delades.
De enkätsvar som presenteras i den här studien har valts ut för att analysen ska ge så valida och reliabla resultat som möjligt samt kunna ge exempel som har stöd i forskningsfrågan. I den här studien har enkäterna analyserats kvantitativt och presenteras genom diagram, tabeller samt procentuellt.
5.3 Genomförande
Det första som gjordes var att hitta en enkät som tidigare var beprövad dels för att kunna se om det fungerat framgångsrikt, dels för att få ett tidigare resultat att kunna jämföra med. Enkäten är nästan identisk med Håkanssons (2008) i en studie för förstaspråkstalare
11 av svenska som behandlade explicita och implicita grammatikkunskaper. En fråga som skiljde var att informanterna skulle förklara skillnaden mellan de och dem samt ge exempel på hur de användes i en mening. Anledningen till det var att många har svårt att skilja på orden då ordet dom används i talspråk (Birkebo, 2016). I elevtexter används ofta de i texter i stället för att de och dem används i olika sammanhang. Det var därför av intresse att undersöka lärarnas explicita kunskaper. Enkäten (se Bilaga 1) var konstruerad på ett sådant sätt att informanterna först besvarade en fråga där deras explicita kunskaper efterfrågades vilket sedan följdes av en fråga där de skulle ge ett exempel på samma konstruktion. Syftet med det var att detta skulle representera den implicita delen och att det skulle bli en jämförelse mellan dessa svar.
Efter att enkätfrågorna hade formulerats skrevs de in i Google Formulär för att de skulle vara enkelt för de som deltog i studien att få tillgång till enkäten. Ytterligare en anledning var att det går att besvara enkäten utan att uppge vem man är för den som skapat formuläret vilket var en åtgärd för att anonymisera deltagarna. I Google Formulär går det även att skriva en instruktion där en beskrivning av studien presenterades. En länk för att få åtkomst till enkätformuläret skapades och skickades sedan till lärare inom svenska som andraspråk. Ett problem med insamlingen av data var att fler lärare förväntades delta i studien och det var svårt att i efterhand påverka detta då svaren var anonyma. Det gick därför inte att kontakta de som inte svarat för att be om deras bidrag samt att deltagandet var frivilligt och inget som de tillfrågade hade skyldighet att göra.
5.4 Bearbetning av material och analysmetod
Den insamlade datan har endast hanterats av mig och min uppsatshandledare.
Enkätsvaren har enbart funnits på Google Formulär där endast tidigare nämnda haft åtkomst. Enkätsvaren har analyserats utifrån respektive fråga där enskilda exempel har valts ut för att utveckla analysen av resultatet samt. De enskilda svaren har kategoriserats för en tydligare redovisning av resultaten för respektive fråga. Det har gjorts genom stapeldiagram samt procentuell jämförelse av en specifik kategori med den totala delen enkätsvar. Vid analys av ordföljden i svenska användes samma kategorier som Håkansson (2008). Då informanterna skrev på datorn när de gjorde enkäten blev en del svar långa och flera olika regler för ordföljd angavs. Svaren sammanfördes i kategorier (till exempel
”rak ordföljd”) som sammanfattades i tabell och även procentuellt. Den procentuella indelningen jämfördes med resultaten från Håkanssons (2008) studie.
12 Utgångspunkten för analysen var förklaringar och exempel från SAG (Teleman, Hellberg & Andersson, 1999) som har använts för att göra en jämförelse med vad lärarna skrev för att besvara de olika frågorna. Det var modellen för att analysera lärarnas explicita kunskap i de grammatiska frågor som ställdes.
5.5 Forskningsetiska aspekter
Deltagarna i studien har inte påverkats eller fått hjälp med att besvara frågorna.
Informanterna är vuxna lärare i varierande åldrar. Studien kommer inte att påverka informanterna före, under eller efter studiens genomförande. Med anledning till detta har deltagarna inte fyllt i en samtyckesblankett, då det inte går att spåra deras enkätsvar till en specifik person. Enkäten har genomförts digitalt och inga kontaktuppgifter till respektive deltagare samlades in. Deltagarna fick skriftlig information gällande studien i samband med att de fyllde i enkäten.
Materialet som samlats in bedöms inte som konfidentiellt då det inte finns någon tydlig koppling mellan enkätsvar och individ. Informationen som samlats in presenteras endast som gemensam data och visar inte enstaka svar. Deltagarna blev informerade om att de är anonyma i studien samt att deras enkäter kommer att förstöras efter studiens slut (Vetenskapsrådet, 2000).
5.6 Reliabilitet och validitet
Den här studien bedöms som småskalig med eftersom det är ett lågt antal deltagare i studien och bör därför inte generaliseras över alla lärare. Resultaten från studien kan dock bidra till att väcka intresse för vidare forskning inom området. Med anledning till att studien räknas som småskalig minskar risken för felkällor (Denscombe, 2018).
Enkäten skickades ut digitalt för att nå ut till fler deltagare. Det medförde en risk för felkällor eftersom deltagarna inte kunde övervakas vid genomförandet och hade därför kunnat fråga andra eller på andra sätt söka upp information för att kunna besvara frågorna.
En annan risk som detta medförde var att andra personer än lärare inom svenska som andraspråk kunde besvara enkäten. Det skulle i så fall påverka studiens reliabilitet. En fördel med den digitala insamlingen är att jag inte har kunnat påverka deltagarna då alla har genomfört enkäten utan forskningsledarens närvaro. En förhoppning med det är att informanterna kunde ta sig tiden att genomföra enkäten utan press från forskningsledaren eller andra deltagare. Trots denna eventuella felkälla så har resultaten varit väldigt lika och vad som förväntades utifrån hypotesen. Skulle enkäten genomföras av fler lärare
13 inom samma ämne skulle resultaten med stor sannolikhet ge ungefär samma resultat vilket stärker studiens validitet och reliabilitet.