I denna avslutande del av min uppsats kommer jag att resonera och diskutera kring uppsatsens resultat samt ge mina egna reflektioner kring arbetet. Jag kommer även att reflektera kring intressanta tillvägagångssätt för fortsatt forskning inom ämnet och om huruvida min undersökning har genererat i intressanta resultat.
Mitt arbete med denna studie och examensuppsats har vidgat och fördjupat mina egna kunskaper kring vilka faktorer som kan påverka unga kvinnors livsval när det kommer till livsvillkor, framtid, utbildning, boende och arbete. Det har dock inte bara fördjupat mina kunskaper om andra unga kvinnor och vad som påverkar deras livsval, utan det har även bidragit till att jag själv fått nya perspektiv på mina egna livsval. Att själv ha gjort en liknande resa – flytta från Dalarna till Karlstad under två års tid för att sedan flytta tillbaka – och sedan göra en studie om fenomenet har inneburit att jag kritiskt kunnat granska mig själv och mina livsval, samtidigt som jag erhållit en fördjupad kunskap om de utmaningar vårt samhälle kan stå inför.
Denna studie har skett i samarbete med Region Dalarna. Genom min praktik på nämnda instans under hösten 2016 fick jag erbjudande om att skriva min examensuppsats i samarbete med dem. Jag arbetade fram ett antal olika områden jag fann intressanta och som även kunde passa som ett examensarbete, som jag senare presenterade för två medarbetare på Region Dalarna. Tillsammans diskuterade vi kring vad de skulle vara intresserade av att ta del av men även om de kunde bidra med bakgrundsfakta eller statistik.
Förutom förslag på ämnesinriktning samt artiklar och statistik att använda som bakgrund för min studie har arbetet skett självständigt. Jag har på egen hand tagit fram syfte och
frågeställningar, valt respondenter och genomfört intervjuer. Bearbetning av resultat samt analys och slutsatser har även det skett genom självständigt arbete. Jag har sett både för- och nackdelar med mitt samarbete med Region Dalarna. Trots att arbetet skett självständigt och utgått från den formalia som följer med ett examensarbete har ändå mitt val av ämne samt till viss del val av teorier påverkats av den information jag fick ta del av från Region Dalarna. Troligtvis hade jag inte från början valt detta ämne att studera vidare kring om inte jag fått chans att ta del av de statistiska rapporterna (se 2.1. samt 2.2.) eller teorier kring
genuskontrakt (se 3.1.) om inte jag hade haft mitt samarbete med Region Dalarna. På så vis kan arbetet till viss del ha påverkats av mitt samarbete med Region Dalarna, men jag ser att
34 det är viktigt att ytterligare påpeka att arbetet med denna studie skett självständigt där jag själv utformat studien och dess inriktning. Samarbetet med Region Dalarna upplever jag mer ha fungerat som en guidning för mig själv i intressanta samhällsfenomen där ytterligare forskning var av intresse, med bakgrund i en önskan om att skriva en användbar
examensuppsats.
6.1.
Resultat och resultatdiskussion
Jag kan inte undgå att se att det finns mycket intressanta mönster i de resultat jag presenterar. Kanske kan dessa mönster och tankesätt appliceras på en större population än de fem
respondenter denna uppsats baseras på. Bland annat uttrycker mina respondenter liknande tankar kring trygghet och sin koppling till Dalarna som verkar vara mycket viktig för dem allihopa. I min uppsats kan jag endast presentera resultat baserat på mina respondenters utsagor och utifrån de frågeställningar jag tagit fram. I detta avslutande diskussionskapitel kommer jag att försöka lyfta fram och diskutera kring mönster jag funnit i min empiri, och snuddar vid tanken att vissa av dessa mönster kan vara applicerbara även på andra
populationer.
I mitt första resultatkapitel Ett individualiserat samhälle använde jag mig av socialisation och individualisering för att analysera min andra frågeställning -Vilka faktorer verkar påverka respondenterna att söka sig till högre utbildning och arbete på annan ort? Mina resultat pekar mot att de unga kvinnorna jag intervjuat samtliga uppfattar sig ha kontroll över sina liv och att de inte påverkas i sina beslut. Samtliga anger dock att de har personer i sin närhet vars åsikter de lyssnar på. Jag kopplade detta till socialisation samt individualisering där jag analyserade att vi genom individualiseringen ständigt jagar efter att förverkliga oss själva, vilket ofta sker genom studier och arbete. Det verkar skapa en process där individen egentligen inte strävar efter att förverkliga sitt eget jag, utan efter att uppfylla de värderingar och normer de erhållit genom socialisationen och individualiseringen. Sker en liknande socialisering och
individualisering även på andra platser i landet kan det vara rimligt att tro att liknande resultat kan uppnås vid andra studier av liknande populationer. Vidare förde jag resonemang kring och kopplade min empiri till begreppet genussystem. Jag fann i mina intervjuresultat tecken på att det kan ha skapats en form av norm där respondenterna uttrycker att unga kvinnor i högre grad förväntas flytta för utbildning och arbete eller resa för att utveckla sig själva. Jag ser att detta kan leda till en ökad stress men också press på respondenterna och att det skapar en norm och ett genussystem som innehåller specifika förväntningar på dem. Som det
35 presenterades i rubrik 2.2 verkar det enligt de statistiska undersökningarna (Region Dalarna, 2015 samt MUCF, 2015) vara en större andel unga kvinnor som känner sig stressade och mår dåligt. Unga kvinnor verkar mer även mer villiga att flytta för studier och arbete (Region Dalarna, 2015). Dessa mönster verkar med andra ord inte vara enbart begränsade till Dalarna och min valda population, utan tendenserna verkar finnas även i resten av länet och landet. Under mina intervjuer fick jag flera gånger berättat för mig att många påtryckningar kring arbete, studier och flytt kommer från äldre generationer, vilka kan bidra till att stärka genussystemen och i och med det också skapa en slags socialiseringsprocess där
respondenterna som unga kvinnor lär sig att de förväntas vilja studera och söka sig bort från sin hemort. Med dessa resultat kan vi se att mina respondenter inte är så opåverkade och lämnade till sin egen fria vilja som de själva kanske upplever. De förhåller sig till en mängd olika normer, värderingar och påtryckningar från omgivning och samhälle som sedan barnsben har berättat för dem vad de förväntas vilja, uppnå och skapa med sitt liv. En nära tanke är att dessa mönster kan återfinnas även i andra populationer och att detta inte är ett fenomen begränsat till de fem respondenter jag använt i min uppsats.
Med bakgrund i min empiri valde jag att använda Jensen och Tollefsen (2012) och Appadurai (1996) begrepp globalisering. Detta var inte tanken från början, men efter att ha genomfört en kodning av empirin upplevde jag att kopplingarna till globalisering var intressanta och ville därför inte utelämna dessa ur min studie. Jag samlade detta under temat En globaliserad värld och resonerade där kring vilka effekter globalisering har på respondenternas framtidsplaner. Min första forskningsfråga handlade om just detta fenomen –Hur verkar respondenternas framtidsplaner påverkas av omgivningen? Min analys blir att den globaliserade världen spelar en stor roll för vilka framtidsplaner respondenterna har. När världen plötsligt blivit så nära är det inte längre en konstig tanke att resa eller flytta för att upptäcka så mycket som möjligt av den värld vi lever i. Detta skapar i sin tur normer kring resande och bosättande på olika orter, där jag analyserar att det allt mer handlar om att du ska vilja flytta, resa och upptäcka. Den statistiska rapporten jag presenterat under rubrik 2 verkar visa på liknande mönster i hela Sverige, där unga kvinnor i allt högre grad är villiga att flytta både inom landet och utomlands för studier och arbete (MUCF, 2015). Det är därför inte helt orimligt att tro att resultaten kan vara användbara även för att studera en större population. Vidare analyserar jag att de lokala genuskontrakt som finns på platsen kan ha betydelse för varför respondenterna väljer att flytta från Dalarna och söka sig till andra orter. En rimlig analys blir att mina respondenter söker sig till andra orter med mer moderna genuskontrakt än Dalarna. Genom
36 individualiseringsprocessens påtryckningar om att förverkliga sig själv söker unga kvinnor sig rimligtvis till platser där de kan åstadkomma det de förväntas åstadkomma, vilket kanske inte alltid är en hemort med ett mer traditionellt genuskontrakt. Effekten kan tolkas bli att unga kvinnor istället rör sig bort från Dalarna för att finna sin plats på andra orter i Sverige eller världen med mer moderna genuskontrakt där de upplever att de kan uppfylla sig själva och skapa den framtid de söker. Detta verkar stämma överens med diagrammet (SCB, 2016) som presenteras i 2.2, som visar att kvinnor födda i Dalarna i högre grad verkar flytta från Dalarna. Resultatet verkar peka mot att respondenterna kan påverkas av det traditionella
genuskontraktet i sina beslut kring att flytta eller stanna kvar. En intressant tanke blir då – hur ser det ut för orter som har mer moderna genuskontrakt? Brottas även dessa orter med
liknande problematik, eller är det till dessa orter alla unga väljer att flytta? Detta är ingenting jag genom min uppsats kan se eller tänka kring, då mitt material inte på något sätt kan hinta om detta. Det är dock en intressant tanke inför vidare forskning. Kanske kan andra orter med traditionella genuskontrakt brottas med samma problematik som Dalarna, där ungdomar flyttar för att uppfylla sina framtidsdrömmar på annan ort.
Mitt tredje resultattema handlade om Att stanna kvar och ämnar besvara min tredje frågeställning - Vad kan få respondenterna att vilja stanna i Dalarna? Under samtliga
intervjuer ställdes frågan om huruvida respondenten upplevde det vara viktigt att behålla sin koppling till Dalarna även om de flyttar från länet. Samtliga respondenter angav att de upplevde att det på ett eller annat sätt var viktigt för dem, och flera av dem berättade även att de tror att de kommer att återvända till Dalarna om de någon gång flyttar härifrån.
Gemensamt var att det var familjen, vännerna och tryggheten som är de största faktorerna som håller dem kvar eller som gör att de inte vill förlora sin koppling till Dalarna. Vidare verkar Dalarna vara en stor del av respondenternas identitet. Jag analyserade att respondenterna i Dalarna socialiseras till att värdera sitt län och dess kultur högt, varför de också har svårt att helt lämna Dalarna och söka en annan form av identitetsgrund. Det kan därför antas vara mycket viktigt att arbeta med dessa faktorer för att behålla eller locka unga kvinnor att flytta tillbaka till Dalarna. Arbete- och utbildningsutbudet i länet menar respondenterna inte vara de viktigaste faktorerna för att de ska vilja stanna i Dalarna, utan tryggheten, familjen och vännerna samt att Dalarna blivit en del av deras person verkar väga tyngre. Viljan att återvända hem måste dock stärkas av att det finns något att återvända till. Jag analyserar att respondenterna troligtvis inte återvänder om inte de känner att de kan få en liknande, god arbetssituation i Dalarna som de eventuellt hade på en annan ort, varför en attraktiv
37 arbetsmarknad och goda möjligheter till utbildning blir viktigt för att motivera de unga
kvinnorna att återvända och bilda familj i Dalarna. Som Stenbacka, Grubbström och Forsberg (2014) lyfter fram i sin studie som presenteras i 2.2 läggs ibland för lite resurser på de
ungdomar som väljer att bo kvar i sitt hemlän, vilket inte får glömmas bort. I ett arbete med att locka ungdomar tillbaka till Dalarna bör inte de ungdomar som från början valt att stanna glömmas bort. Som Svensson (2006) skriver i sin avhandling som presenteras i 2.2 glöms ungdomar bort i samhällsutvecklingen och involveras inte de olika samhällsskikten, vilket medför att de inte får en chans att utveckla länet till ett län där de själva vill bo. Jag använde även begreppet genuskontrakt för att fördjupa min analys kring trygghet, där jag fann att en del av respondenternas trygghet och koppling till Dalarna kan bero på att de känner sig trygga med det genuskontrakt de växt upp med och att de vet vad som förväntas av dem när de befinner sig på sin hemort. Att flytta till en ort med ett annat genuskontrakt kan därför innebära otrygghet, som i sin tur kan öka känslan av trygghet kopplat till Dalarna. Jag har svårt att tro att detta fenomen skulle vara begränsat till endast mina fem respondenter. Dessa mönster går troligtvis att finna även i andra populationer, och kanske även på orter med liknande genuskontrakt som Dalarna.
6.2.
Fortsatt forskning
Förhoppningen är att min studie kan ge en intressant bakgrund som kan ligga till grund för ytterligare forskning inom ämnet. Det är ett ämne som är aktuellt och mycket viktigt för många orter och regioner i Sverige idag, där tendenserna allt mer pekar mot att ungdomar flytta från Sveriges mindre orter till storstäderna i jakt på utbildning, arbete och en bättre framtid. Jag upplever att det behövs vidare studier kring vad som saknas i de orter som förlorar allt fler ungdomar. På vilket sätt ska vi göra för att få dessa ungdomar att stanna kvar eller flytta tillbaka? I ett samhälle som blir allt mer globaliserat och där världen blir mindre och mindre kanske det inte går att få ungdomarna att stanna från första början. Kanske måste vi istället undersöka vad som kan motivera ungdomarna att komma tillbaka, stabilisera sig och bilda familj där de en gång växte upp.
Som jag tidigare i min studie nämnt skulle vidare forskning kunna beröra mitt forskningsfält med ett bredare perspektiv. I min studie behandlar jag endast kvinnor i ett relativt begränsat åldersspann, och endast i Dalarnas södra delar. Ytterligare forskning skulle förslagsvis kunna beröra en bredare åldersgrupp för att fånga upp de ungdomar som avslutat högre studier på exempelvis universitet eller högskola för att få deras perspektiv på flytt, arbete och framtid.
38 Det hade även kunnat vara av intresse att genomföra studier med manliga respondenter för att kunna jämföra resultat och på så vis erhålla en bredare syn på problematiken. Vidare tror jag att liknande forskning skulle kunna bedrivas även på andra orter i Sverige, inte bara mindre orter med utflyttningsproblematik utan även på större orter där problemet blir det omvända. Jag tror att det kan vara av stort intresse att även forska kring vilka faktorer som lockar ungdomar till de städer med hög inflyttning.
39