En globaliserad värld

Detta andra resultatkapitel kommer försöka besvara och analysera min första frågeställning -

Hur verkar respondenternas framtidsplaner påverkas av omgivningen? Som Jensen och

Tollefsen (2012) beskriver lever vi i en allt mer globaliserad värld där ingenting längre är för långt bort. Så på vilket sätt kan globaliseringen ha påverkat mina respondenters livsvillkor, framtidsdrömmar och planer? Genomgående under intervjuerna beskriver mina respondenter någon slags önskan om att flytta till en annan ort, ett annat land eller få en möjlighet att resa. Det verkar vara mer regel än undantag att dessa unga kvinnor ska ta tillvara på världen och se så mycket av den som möjligt under deras livstid. Det verkar inte längre vara främmande att arbeta eller studera i ett helt annat land, långt bort från nära och kära och hemmets trygghet. Respondenterna verkar även känna påtryckningar från omgivningen att ta sig iväg från hemorten för att upptäcka andra delar av världen.

”Vad får du för reaktioner av nära och kära och vänner när du säger att du vill bo kvar?

- Ja, de flesta äldre i min släkt de, om man tänker liksom mormor och morfar och sånt, de vill ju att jag ska ut och upptäcka världen så, alltså de har ju sagt ja men varför stanna kvar i den här skithålan. Medan de yngre, alltså de i min ålder, de tycker liksom att man kan ut och resa och sånt absolut, men man vill gärna alltså ha den här tryggheten som man har här med familj och alltihopa.” (IP 5).

Citatet ovan visar att det även för en person som vill bo kvar i Dalarna inte är främmande att resa och upptäcka världen. Det handlar inte längre om ett ”antingen eller” – antingen flyttar du utomlands och skaffar ett liv där eller så bor du kvar i din hemort – utan världen står öppen för dig oavsett var du väljer att bosätta dig. Det verkar inte heller vara endast arbete eller utbildning som lockar respondenterna att flytta till nya platser, utan andra kulturer och levnadssätt verkar spela minst lika stor roll.

”Är det av några speciella anledningar du skulle vilja flytta utomlands?

- Alltså jag tror bara testa liksom… liksom annat land, det är andra kulturer och allt sånt. Så det är väl det som känns spännande. /…/ Jag har alltid varit fascinerad av Nya Zeeland men det är ju så himla långt… det är ju ett så stort steg liksom. Så jag tänkte att man kanske borde testa något i Europa först och sedan liksom ta sig vidare.” (IP 3)

Plötsligt är inte ett annat land i Europa särskilt långt bort, utan det är först när vi närmar oss andra sidan jordklotet som det börjar anses vara långt bort från hemorten. Det verkar dock inte vara något som avskräcker IP 3 från att drömma, och hon verkar vara besluten om att en dag genomföra en sådan flytt. Som respondenten anger är det inte bara arbete eller utbildning

28 som är vad som lockar henne att flytta, utan spänningen i att prova på att leva i en annan kultur väger tungt.

Jag analyserar att globaliseringen blir en viktig faktor att ta i beaktande när vi analyserar varför dessa unga kvinnor jag intervjuat väljer att flytta från Dalarna – eller varför de skulle kunna tänka sig att flytta från Dalarna. Vi måste se till att den närmsta omgivningen inte längre är det enda ungdomarna har att förhålla sig till, och att vi genom sociala medier lockas av bilder och texter från andra världsdelar. Som Jensen och Tollefsen (2012) skriver har individen idag större möjligheter att forma sitt liv, i och med att globaliseringen förändrar vårt samhälle och ger individen nya möjligheter att se sig om och utvecklas. Detta medför att vi också måste omdefiniera exempelvis familj, personlig identitet eller könsnormer (Jensen & Tollefsen, 2012). Appadurai (1996) beskriver hur globaliseringen har medfört att vi inte längre är bundna till nationer, regioner eller världsdelar, utan att globaliseringen av

massmedia gör att vi kan finna vad vi söker var som helst på jorden. Appadurai (1996) menar dock att globaliseringen i sig inte är ny, men att massmedian bidragit till att vi fått en helt annan instabilitet och ett annat flöde i vår moderna värld.

Jag tolkar att globaliseringen kan ha en viktig roll till varför dessa unga kvinnor söker sig bort från sin hemort för boende, arbete och studier på andra orter eller i andra länder. Eftersom världen idag blir allt mindre ser vi även lättare vilka möjligheter som ligger oss tillhanda på andra platser i världen, varför jag anser att det inte blir motiverat att stanna kvar i sin hemort. En hemort där det mesta är känt, upptäckt och din framtid ganska självklar ställs mot en hel värld av nya upptäckter och spännande utmaningar.

”Tycker du att det är en viktig del av din framtid att flytta? /…/

- Ja ja gud ja. Jag tror inte att man mår så bra av att bo på samma ställe i hela sitt liv. Jag tror att man utvecklas som människa genom att testa nytt liksom. /…/ Man borde testa på olika grejer så man vet vad som passar en själv.” (IP 1).

Respondenten ovan verkar uttrycka en åsikt om att man ska ut och upptäcka den värld som ligger så nära tillhands. Jag tror att det är viktigt att inte glömma det globala perspektivet vid en liknande analys, då dagens ungdomar har växt upp med helt andra förutsättningar än tidigare generationer vad gäller möjligheter att röra på sig, upptäcka och resa. Detta tolkar jag kan vara en av anledningarna till att flera av mina respondenter påtalar att de flesta

påtryckningarna kommer från äldre, vilket ett citat längre upp illustrerar. En rimlig analys är att den globaliserade världen även påverkar ungdomarna att känna sig tvingade att resa eller flytta. I takt med att allt fler provar på livet på andra orter eller andra länder, reser och

29 upptäcker världen skapas rimligen också en press på andra ungdomar att man måste eller ska göra liknande saker med sitt liv. Som Appadurai (1996) skriver är globaliseringen inget nytt fenomen, utan migration har skett under lång tid i historien. Därför tolkar jag att fenomenet där ungdomar vill resa och flytta till andra länder i sig inte är ett fullkomligt nytt fenomen unikt för denna generation, men att ungdomar idag har helt andra möjligheter samt att världen är öppen för detta på ett helt annat sätt. Den globaliserade massmedian tillsammans med en öppenhet för migration gör att ungdomar idag ser möjligheter och lockas iväg på ett annat sätt än jag tolkar att tidigare generationer gjort.

”Har du upplevt /…/ att det finns någon slags åsikt om att du ska flytta därifrån och uppleva

någonting annat eller hur upplever du att andra runtomkring dig ser på den frågan? - Ja de flesta säger ju att fy fan vad skönt det ska vara att sluta så man kan flytta härifrån sen eller… det är många som… om man säger att jamen jag skulle kunna tänka mig att bo kvar, de blir alldeles… vissa blir alldeles chockade. För att, jag vet inte, många liksom kör på med det här att fan vad skönt det skulle vara att flytta härifrån och slippa den här skiten.” (IP 2).

Respondenten uttrycker i ovan angivna citat hur denne påverkas att lämna sin hemort för att leva på en annan ort. Flera av respondenterna påtalar liknande saker där de blir ifrågasatta varför de stannar kvar på sin hemort samt varför de flyttar tillbaka. Genomgående vid intervjuerna kan jag tolka att samtliga respondenter någon gång har upplevt att det på deras hemorter i Dalarna finns någon slags åsikt om att de inte ska bli kvar på orten resten av livet, utan att de bör flytta och upptäcka nya platser. Viljan att stanna blir istället mer eller mindre bemött med chock och förvåning.

Som jag tar upp i teorikapitlet finns det något som kallas lokala genuskontrakt som talar om vad som anses kvinnligt och manligt och vilka förväntningar det finns på män och kvinnor på olika platser. Eftersom dessa kontrakt kan skilja sig åt bör de förstås och ses som just lokala, men även möjliga att bryta och göra motstånd mot (Hedfeldt, Trumberg & Forsberg, 2011). En analys till varför mina respondenter väljer att lämna Dalarna kan vara för att söka sig till orter med andra former av genuskontrakt där de känner sig mer passande. Rimligen skiljer sig genuskontrakt mellan exempelvis mindre bruksorter och större storstäder. Jag tolkar att storstäder i regel har ett mer modernt genuskontrakt med andra åsikter om vad som är kvinnligt och manligt, i jämförelse med en bruksort där det rimligen kan vara ett mer

traditionellt genuskontrakt. Detta kan ses som en del av den individualiseringsprocess som jag behandlar i mitt teorikapitel. När vi strävar efter att uppfylla oss själva genom bland annat arbete och utbildning, finna vårt ”jag” och leva ett meningsfullt liv (Beck, 2012) söker vi oss rimligen till platser där vi upplever att vi kan utföra detta. En ort med ett alltför traditionellt

30 genuskontrakt skulle då kunna ses som begränsande och ej optimal vilket gör att

individualiseringen driver unga kvinnor födda i orter med dessa genuskontrakt bort från sina hemorter till större orter med modernare genuskontrakt.

”Vad ser du för fördelar med att flytta till en annan ort än den du var uppväxt i?

- Ja alltså… utbudet liksom. Jämfört med att bo i en småstad där man känner alla, det är inavel och samma gamla tant som jobbar på Ica Nära liksom, som hon gjort i hela sin uppväxt. Nej men det är som sagt utbudet och framförallt när man är musikintresserad liksom, scenen för musik i Dalarna är ju inte lika stor som den är i storstäder.” (IP 1).

Som IP 1 uttrycker finns en önskan om att ge sig av till städer med ett annat utbud och andra möjligheter för att utöva sitt intresse, vilket också kan tolkas som en önskan att befinna sig i en stad med andra, modernare genuskontrakt. Att söka sig från en bruksort där du känner de flesta och där ett yrke blir en identitet och ett livslångt uppdrag till en större stad där

möjligheterna är andra och där du är friare kan ses som ett motstånd mot de genuskontrakt som finns i Dalarna. Alla människor förhåller sig till genuskontrakten, bland annat genom att flytta till en plats med andra genuskontrakt (Hedfeldt, Trumberg & Forsberg, 2011). Jag upplever att detta är något som berörd respondent har gjort. Hon uttrycker heller ingen önskan om att bosätta sig permanent i Dalarna igen, men vill inte förlora sin koppling till Dalarna då länet fortfarande är viktigt för henne. Detta kan ses som en effekt av att hon flyttat till en ort med andra genuskontrakt där hon själv upplevt sig passa bättre och därför inte vill återvända till Dalarna. Min analys blir att det är av stor vikt att de unga kvinnorna i Dalarna får chansen att påverka och förhandla de befintliga genuskontrakten för att kunna medverka till att skapa en attraktiv region för unga kvinnor.