Mitt tredje steg i analysen blir att välja ut fem informanter som jag närmare analyserar. Jag har valt just dessa fem då de alla är tydliga representanter fö r en användartyp, alla
användartyper representeras av en person förutom ”Den medvetna användaren” som
381 Nr 6, Anton. 382 Nr 8, Oliv ia. 383 Nr 9, Eva. 384 Nr 10, Sofie. 385
Morley & Chen, Stuart Hall: Critical Discourses in Cultural Studies, s. 141.
386 Nr 18, Petra. 387 Nr 19, Nata lie . 388 Nr 20, Lena. 389 Nr 23, Sandra. 390 Nr 11, Andrea. 391 Nr 13, Jonna. 392 Nr 29, Malin.
47
representeras av två personer, då det är så pass många fler informanter som hör till den användarkategorin. Dessa fem informanter är väldigt specifika för sin användartyp och de blev uppenbara val efter en läsning av mitt material. Jag analyserar dessa fem närmare genom en analys av både intervju samt genom observation av informanternas profilsidor. Citat och exempel illustrerar och exemplifierar. Dessa informanter analyseras närmare vad gäller presentationstyp. I fråga om hur de väljer att presentera sig själva och därmed konstruera och uttrycka sin identitet.
5.4.1 Nr 27, Miranda.
Mirandra representerar ”Den medvetna användaren”. På Mirandas sida hittar vi inte alltför många applikationer, Top Friends, Nicknames och Cancerfonden är några av dem. Hon har bara en wall, originalet The Wall. Walls utgör ett sätt att öppet kommunicera med andra, man låter andra skriva meddelanden till dig på din wall och du kan skriva på andras. Hennes sida ger ett relativt enhetligt intryck, sidan konnoterar en person som tycker om sina vänner samt att resa. De flesta tillval hon gjort handlar om att socialisera och umgås med vänner samt resor. Det blir även uppenbart i hennes fotoalbum, som har rubriker relaterade till de ämnena. Genom de applikationer Miranda har valt skriver hon att profilsidan ”någorlunda avspeglar min personlighet.” Miranda presenterar sig själv genom de objekt hon uppvisar och valt, det yttre presenterar hennes inre som Gauntlett påpekat393. Samtidigt så hänvisar Miranda till att hennes ”profilsida är relativt begränsad”, men det är ett medvetet val. Med begränsad menas här en begränsning av antal applikationer, hon vill hålla sidan ganska ren. Det är ett medvetet val från henne att framställa sig själv på detta sätt. Intersektionellt samverkar de två
dimensionerna vänner och resa för att skapa och sammanlänkas till Mirandas identitet394. Det är en tydlig artikulation enligt Halls definition av det, Mirandas identitet uttrycks här tydligt och sammanfogningen av enheter skapar detta tydliga uttryck hos henne.395
Det finns många bilder på Miranda, över 50 stycken som är länkade till hennes sida. Hennes presentationsbild är en bild där man ser henne i halvkropp från midjan och uppåt. I
bakgrunden syns en trång gata och höga byggnader med slitna fasader, det konnoterar en storstadsmiljö. Hennes bild konnoterar att hon är världsvan och berest, vilket förstärks med applikationen Cities I’ve Visited, som visar en världskarta och de ställen Miranda besökt. Att hon väljer att ha så många bilder visar även att det kroppsliga är en del av jaget, det yttre återspeglar det inre som Butler kallar det396. Det kroppsliga är idag en konstruktion av vår självidentitet, en del av den självberättelse Giddens diskuterar397. Genom tillägg av album fungerar det även som en fortskridande självpresentation. Mirandas presentation är medveten och sammanhängande. Hon har gjort presentationen förståelig, för sig själv och för andra. Den är både fortlöpande och kontextuell.
5.4.2 Nr 3, Abraham.
Abraham företräder även han ”Den medvetne användaren”. Abraham har en begränsad profilsida utan många applikationer, som han själv säger om sin profilsida; ”ganska enkel och
393
Gauntlett, Creative Explorations: New approaches to identities a nd audiences, s. 140.
394
Fornäs, ”Röster som gjorde skillnad. Korsande identifikationer i folkhe mmets populärkultur”, Kvinnovetenskaplig Tidsk rift, 2-3.05, s. 57.
395
Morley & Chen, Stuart Hall: Critical Discourses in Cultural Studies, s. 141.
396
Butle r, Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion, s. 211-212.
48
tråkig p.g.a. att jag har så få applikationer.”. Abraham har få applikationer då han känner att han vill värna om sin integritet. ”Desto fler applikationer man har desto mer känns det som man offrar av sin integritet.”
Abrahams applikationer konnoterar att han är bil- och motorintresserad. De applikationer som visas på Abrahams sida är PetrolHead, där man får se den bil Abraham nu har (man kan ”köpa” nya bilar med hjälp av poäng man får genom att tävla och vinna mot andra) samt One Track där det är samma princip fast med motorcyklar. Man kan även se vilka Groups
Abraham är med i. De rör även de motorsport samt media. Profilsidan Abraham visar upp konnoterar därmed ett stort motorintresse, kanske även manlighet och det spelar på myten om mannen som den motorintresserade, macho mannen. Även om, som Butler skriver, att
betecknas som man inte är komplett nog398.
De applikationer han valt känner han ändå rättvist presenterar honom som person, ”Jag är både bilintresserad och student, och det har jag valt att visa genom att [… ] använda
applikationerna” skriver Abraham, med andra ord vet han själv vad hans profilsida konnoterar i fråga om bilintresse. Detta är en tydlig presentation genom objekt med andra ord. Gauntlett har utvecklat den modellen och den framkommer väldigt tydligt hos Abraham. Både genom hans uttalanden och profilsida. Då han själv säger att han valt dessa applikationer för att de representerar vem han är. Han artikulerar, uttrycker och sammansätter399, sig själv genom objekten, i detta fall applikationerna. Det blir även ett intersektionellt identitetsuttryck då han förenar olika aspekter400, i detta fall att han är ”både bilintresserad och student” och dessa aspekter utgör hans presentation, hans självberättelse, hans framställning av sitt jag.
Abraham har inga bilder kopplade till sin profilsida, förutom en presentationsbild som visar en närbild på honom. Det gör att den kroppsliga aspekten försvinner. Abraham väljer att inte visa den mer kroppsliga och materiella delen av jaget. Enligt Butler är kroppen ett tecken utan betydelse401 och då är det inte konstigt att kroppen väljs bort vid en presentation av jaget, samtidigt kan vi genom vårt yttre reflektera vårt inre402 skriver Butler vidare. Vi förlorar därmed en aspekt av Abraham genom avsaknaden av bilder. Giddens och Butler har liknande tankar kring det kroppsliga. Giddens anser inte kroppen längre vara given403, utan något vi själva kan konstruera och den är kopplad till vår berättelse404. Det är därmed en stor del av Abraham som saknas i hans presentation av jaget, samtidigt är det hans avsikt. Han visar vem han är, i viss mån; ”den människan är jag, eller åtminstone de delar av mig själv som jag tycker är okej att visa”.
Det är en medveten konstruktion av jaget som Abraham ägnar sig åt, enligt Giddens termer. Berättelsen om Abraham är kontinuerlig, sammanhängande och förståelig. Objekten visar en tydlig enhet, det är ganska lätt att göra sig en bild över vem Abraham är. Hans självidentitet är enhetlig och hans berättelse koncis.
398
Butle r, Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion , s. 52.
399
Morley & Chen, Stuart Hall: Critical Discourses in Cultural Studies, s. 141.
400
Ly kke , ” Nya perspektiv på intersektionalitet. Proble m och mö jligheter”, Kvinnovetenskaplig Tidsk rift, 2-3.05, s. 8.
401
Butle r, Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion , s. 134-135.
402
Ibid, s. 211-212.
403
Gauntlett, Media, Gender and Identity; An introduction , s. 104.
49 5.4.3 Nr 4, Caroline.
”Den mångsidiga användaren” står Caroline för. Caroline har väldigt mycket applikationer. Hennes sida blir därmed lite svåröversiktlig och denotationen ger ett lite plottrigt intryck. I och med det stora antalet applikationer Caroline har kan jag inte nämna alla, men ett par som är representativa för Carolines sida är Which Harry Potter Character Are You? och FunWall. Att jag väljer dessa är p.g.a. att Carolines profilsida präglas av olika test som visa r vem eller hur man är, många rör vilken TV-karaktär man påminner mest om eller hur bra man är som älskare, kyssare och dylikt. Samt präglas sidan av olika walls. Själv skriver Caroline att ”Jag har valt de som är roliga och som jag använder. Jag har valt bort de som handlar om att rösta på varandra och betygsätta varandra.”. Hennes sida konnoterar en mångfald och öppenhet i och med att hon har så pass många applikationer. Men samtidigt skulle jag villa säga att syntagmet som är hennes profilsida konnoterar en flicka på väg att bli kvinna, mycket flickigt med ändå mycket sex, det finns en barnslighet och en vuxenhet i sidan. Myten om den ungdomliga passagen, om att växa upp och utforska sig själv. Genom alla de olika walls hon har visar hon även upp sina vänner. Det konnoterar att hon är en populär och utåtriktad person. Det ger associationer till den charmiga och tillmötesgående kvinnan.
Via Carolines profilsida kan man se bilder av henne, det finns drygt 70 stycken. Vi har alltså stor tillgång till den kroppsliga aspekten av jaget. Hon låter kroppen bli en del av hennes berättelse om sig själv, den får hänga samman med hennes självpresentation och
konstruktion405.
Denna profilsida är en artikulation då Caroline sammanfogar olika delar i skapandet av sin profilsida406, däremot ger hon inget tydligt uttryck av vem hon är. Det är intersektionellt då det finns väldigt många aspekter som blandas in, det är helt klart en samverkan och mångfald av olika dimensioner i skapandet av en presentation407. Hon har valt många enheter till sitt syntagm. Det är givetvis även en presentation genom objekt, genom de applikationer hon valt. Men inte alls speciellt tydligt då det finns en sådan kvantitet. Samtidigt så finns det
gemensamma nämnare, och Gauntlett påpekar att människor gärna vill uppvisa en enhetlig självidentitet, för sig själva och för andra408. Oavsett om detta görs medveten, eller som i detta fall, mer omedvetet. Vi vill gärna veta vad vi har gemensamt med andra och vad som skiljer oss åt fortsätter Gauntlett.409 Många av Carolines applikationer ger möjlighet till just
jämförelser med olika vänner men också med samtliga Facebookanvändare som har en särskild applikation. Hon reflekterar inte själv över vad presentationen egentligen uppvisar utan skriver om presentationen; ”Den säger inget om min personlighet egentligen, mest bara om det ytliga, hur jag ser ut och så.”. Det har hon rätt i då hon har mycket bilder, även på hennes walls har vänner skickat bilder på dem tillsammans. Men samtidigt, även om det är omedveten, så visar hon upp sig själv genom de val hon gjort.
Hos Caroline blir jaget både språkligt och teatraliskt som Butler tar upp410, genom att hon förstås språkligt av de som läser på hennes walls, men teatraliskt genom det sätt hon
framträder på. På hennes sida finns flera olika framträdandet av Carolines jag, därför uppfattar
405
Giddens, Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna epok en, s. 123-124.
406
Morley & Chen, Stuart Hall: Critical Discourses in Cultural Studies, s. 115.
407
Fornäs, ”Röster som gjorde skillnad. Korsande identifikationer i folkhe mmets populärkultur”, Kvinnovetenskaplig Tidsk rift, 2-3.05, s. 57.
408
Gauntlett, Creative Explorations: New approaches to identities and audiences, s. 141.
409
Ibid, s. 142.
50
jag henne som flerdimensionerad och som en öppen och nyfiken person, den konnotationen ger antalet applikationer hon valt.
5.4.4 Nr 25, Anja.
Representant för ”Den oengagerade användaren” är Anja. Anja har relativt många applikationer på sin profilsida. Här finns alltifrån WereWolves, Picture Personality,
Cancerfonden, olika walls m.m. Anja säger själv att hennes profilsida är ”ett hopplock av det jag råkat okejat. Finns ingen plan eller tanke med den.”. Det är tydligt då denna profilsida visar upp väldigt många olika aspekter och sidor hos henne. Den konnoterar alltifrån
lekfullhet, allvar, eftertanke, familjaritet, en atletisk person, skojig och mycket mer. Bilden av Anja är väldigt splittrad, det är svårt att göra sig ett riktigt intryck av människan bakom denna profilsida.
Denna presentation ger alltså ingen enhetlig bild av Anja, vilket alla människor ändå strävar efter. Det framkommer hos Gauntlett, att vi vill skapa en förståelig självbiografi411, Giddens hävdar samma sak, att självidentiteten upprätthålls genom den förståeliga berättelsen vi hela tiden konstruerar412. Här har Butler en intressant åsikt, hon skriver att det inte går att
konstruera ett sammanhängande subjekt413. Utifrån det blir Anjas presentation mer förståelig. Då vi, som Butler skriver, bara är speglingar av den kultur vi är en del av414 blir hela
identitetsprocessen verkningslös och därmed är det enkelt att förstå avsaknaden av en tydlig kärna i Anjas presentation. Den är ett hopplock som är just bara det. Anja skriver dock själv att presentationen ”stämmer ganska väl med mig”, jag tyder det utifrån det som nu skrivits att Anja är en mångfasetterad person med många intressen och egenskaper, en person som inte kan placeras i ett fack eller sägas vara på ett visst sätt, hon saknar den tydliga kärnan. Samtidigt är Facebookkulturen en annan än den Anja lever i dagligen, hon skriver själv att ”Jag har inte så mycket tid att lägga på datorn.” och ur det perspektivet blir hennes
presentation bara en spegling av den kulturen, Facebook- eller Internetkulturen. En kultur och ett sammanhang som bara är en del av hennes värld. Det blir även en inter sektionell
profilsida, i den mån att den är väldigt gränsöverskridande och rör sig över flera olika dimensioner och fält. Intersektionalitet handlar om mångfald,415 och mångfald återfinns verkligen i denna presentation. Hon har flera olika artikuleringar av sig själv, och det saknas en tydlig artikulering av vem detta är.
Det finns få bilder på Anja, presentationsbilden som syns samt ett par till finns länkade till hennes sida. Det kroppsliga blir därmed en del av jaget, men en väldigt liten del. Men, på Anjas sida visas en bild av henne i helkropp, vilket är ganska ovanligt då det mest är ansiktsbilder som syns på Facebook. Hon är heller inte ensam på sin bild utan vi ser även hennes familj, vilket genom objektet bilden utgör gör att vi förstår att de är en viktig del av vem Anja är. Hon infogar dem i sin självberättelse som Giddens skulle uttryckt det416. Anjas presentation är som vi nu förstått främst kontextuell men även intersektionell och
artikuleringen av Anja oklar.
411
Gauntlett, Creative Explorations: New approaches to identities and audiences, s. 141.
412
Giddens, Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna epok en , s. 101-102.
413
Butle r, Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion , s. 81-83.
414
Ibid, s. 81-83.
415
Ly kke , ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”, Kvinnovetensk aplig Tidsk rift, 1.03, s. 52.
51 5.4.5 Nr 29, Malin.
Malin gestaltar ”Den neutrala användaren”. Profilsidan Malin visar upp har en del
applikationer, men inte överdrivet mycket. Det som tar störst plats på hennes sida är The Wall. Hon har en, originalet, och där skriver hon med vänner. Hon har även olika test samt Top Friends och My Questions applikationerna bland andra. Hon skriver ”Jag har inte ansträngt mig för att presentera mig på ett visst sätt”. Många av de mer lättsamma applikationer hon har konnoterar det lekfulla medan det hon skriver på applikationer som My Questions och det faktum att hon har applikationen Ta ditt klimatansvar! och liknande visar även på en mer seriös sida av henne. Malins profilsida konnoterar både allvar och lek, hon ställer mer vuxna frågor än vad man kanske förväntar sig av denna person genom att se hennes test och profil i övrigt. Det konnoterar en allvarlig kvinna med glimten i ögat.
Själv skriver Malin att ”När den första Facebookförälskelsen har lagt sig blir man lite mer kräsen.”. Hon menar att hon idag väljer noggrannare vilka applikationer hon har, i större utsträckning än vad hon tidigare gjorde. Hon tycker även själv att ”sidan ser lite rörig ut”. För Malin blir profilsidan mest ett hopplock av det hon gillar, men det är fortfarande en
presentation genom de objekt hon har, men en mer omedveten sådan. Sidan konnoterar, genom skrift där familj och vänner nämns men även genom applikationer en vuxen, familjär människa med barnasinnet kvar. Genom testen sker även en slags identitetsbekräftning där man jämför sig med andra.417
Den medvetna konstruktionen av självidentiteten som Giddens förespråkar är inte lika tydlig hos Malin. Hennes profilsida stämmer bättre in på Butlers tankar om att vi skapas genom handling och inte historia418, att det inte går att skapa kontinuitet. Konnotationen av Malin resulterar i en intersektionell artikulation, hon sammanfogar gränsöverskridande aspekter och återger myten om den lekfulla vuxna. En kvinna med en fot i varje värld, barn- respektive vuxenvärlden.
Malin har inga bilder på sin sida förutom presentationsbilden, hon skriver själv ”Sidan är inte så personlig eftersom det inte finns en massa bilder”. Samtidigt är den b ild vi får se en närbild på Malin och hennes barn, hon väljer ändå att ta in något väldigt personligt i sin
självpresentation, barnet blir därmed en stor del av den bild vi får av Malin. Det konnoterar även en oskyldighet, en renhet som bara barn kan återge. Hon väljer däremot att inte konstruera kroppen419 i just denna framställning av jaget. Malin uppvisar en
osammanhängande och intersektionell profilsida som visar identitetens mångtydighet.
5.5 Sammanfattning
I detta kapitel har jag presenterat mina informanter och mitt material. Jag har gått från yta till djup. Jag har med hjälp av mina metodverktyg kommit nära mina informanter och jag har låtit dem alla tala. I min analys har jag återknutit till mina teoretiska perspektiv och min ambition har varit att det tydligt framkommit. Jag har funnit olika gemensamma tendenser hos
informanterna och delat in dem efter användartyper. Jag har även funnit olika teman och fört en diskussion utifrån dessa. I detta kapitel finns kärnan i min uppsats, jag har gett exempel på hur identitet konstrueras och hur människor själva reflekterar över identitetskonstruktionen på Facebook. Jag har genom djupanalysen visat hur människor på Facebook använder de verktyg
417
Gauntlett, Creative Explorations: New approaches to identities and audiences, s. 142.
418
Butle r, Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion, s. 223.
52
som finns till hands för att presentera sig själva, alla mina perspektiv kan kopplas till
konstruktionen av identitet och de kompletterar varandra. Informanterna kan inte kopplas till ett teoretiskt perspektiv utan till flera om inte alla. Tillsammans ger perspektiven en talande bild, men inte isolerade från varandra. I nästa kapitel ges ett kort sammandrag av mina slutsatser för att förtydliga vad det är jag kommit fram till. Men även för att sammanfatta hur syftet med uppsatsen uppnåtts samt hur jag nu, efter min analys, kan besvara min
frågeställning. Där ges även förslag på hur man kan bygga vidare på de s lutsatser jag dragit efter min undersökning.
53
6. Slutsatser och diskussion
Idag har vi tillgång till en ny form av medierad kommunikation, Internet är en ny kanal för interaktion där rum och tid suddas ut. På Internet ges människor nya verktyg där är de fria att skapa sig själva. Facebook utgör ett bra exempel på medierad kommunikation idag, det är tidstypiskt. Idag blir medierad erfarenhet och internetbaserad interaktion en del av vår vardag. Jag ville förstå hur det påverkar vårt identitetsskapande och det tycker jag mig göra e fter en analys av hur mina informanter använder sig av och presenterar sig på Facebook. Genom Internetbaserade intervjuer med samtliga informanter och observationer av några utvalda informanter har jag sett olika tendenser. Bland annat har jag identifierat och kategoriserat