Intersektionalitet betyder ungefär skärningspunkt, den punkt där linjer korsas.
Intersektionalitet fokuserar på skärningspunkten mellan olika maktordningar i samhället, maktordningar baserade på kön, sexualitet, ras, klass osv. Intersektionalitet är därmed ett tvärvetenskapligt begrepp som pekar på hur olika element berör varandra.273
Intersektionalitetsperspektivet har sitt ursprung i kritik av den ”vita” feminismen.274 Idag används och appliceras perspektivet på mycket mer än feminism. Intersektionalitet är viktigt då det är ett perspektiv som ifrågasätter, det granskar kritiskt det sanna.275 Intersektionalitet är ett perspektiv snarare än en teori.276
267 Gauntlett, Creative Explorations: New approaches to identities and audi ences, s. 139.
268 Ibid, s. 140. 269 Ibid, s. 141. 270 Ibid, s. 142. 271 Ibid, s. 141. 272 Ibid, s. 141. 273
Borgström, ”Från redakt ionen – Om o rd, olikheter och ojä mlikhet”, Kvinnovetenskaplig Tidsk rift, 2-3.05, s. 4-5.
274
de los Reyes & Mulinari, Intersek tionalitet: Kritisk a reflektioner över (o)jämlik hetens landsk ap, s. 15.
275
Ibid, s. 14.
276Fornäs, ”Röster som gjorde skillnad. Korsande identifikationer i fo lkhemmets populärkultur”, Kvinnovetenskaplig Tidsk rift, 2-3.05, s. 66.
33 4.5.1 Nina Lykkes belysning av perspektivet intersektionalitet
Nina Lykke har skrivit artikeln Intersektionalitet – ett användbart begrepp för
genusforskningen som publicerades i Kvinnovetenskaplig Tidskrift år 2003. Lykke är en professor som brinner för genusstudier och feministisk teori. Hennes artikel
uppmärksammades och år 2005 tillägnas ett stort nummer av Kvinnovetenskaplig Tidskrift intersektionalitet och numret är döpt efter begreppet. Nina Lykke inleder det senare numret där hon definierar intersektionalitet som mångfald och samverkan.
4.5.2 Intersektionalitetens dynamik och vision
Intersektionalitetsbegreppet handlar om förståelse av olika dimensioner och hur dessa är dynamiskt förbundna med varandra.277 Intersektionalitet är en ny förståelse för förändringen, och dynamiken i den. Intersektionalitet kan användas för att integrera och inkludera, det handlar till stor del om mångfald. Det finns en inbyggd politisk vision i
intersektionalitetsbegreppet. Visionen om ett samhälle där kulturell komplexitet hanteras brett, demokratiskt, produktivt, öppet och deltagande.278
4.5.3 Intersektionell analys
Syftet med en intersektionell analys är att förstå hur olika kategorier konstruerar varandra. Det kan vara något som pågår när avgränsade enheter krockar med varandra eller när
icke-avgränsade enheter tränger in i varandra, samspelar och växelverkar.279 Det handlar om processer som transformerar och konstruerar. Paulina de los Reyes och Diana Mulinari har skrivit boken Intersektionalitet: Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap där de vill belysa begreppet intersektionalitet och de utforskar nya sätt att tänka intersektionellt. Där skriver de att en intersektionell analys handlar om sammanlänkning. Man kan se olika strukturer men även lyfta fram följder av dem.280
4.5.4 Intersektionalitet och identitet
Hur människor identifierar sig och omförhandlar sin ställning är intersektionellt, det är en process där man relaterar till flera kategorier, såsom klass, kön, genus, etnicitet m.m. De tidigare institutionella ramarna för identitetsbildningen håller på att försvinna.
Identitetsförhandlingen är idag mer ömsesidig och rörlig än den varit tidigare, den
förändringen ger större utrymme åt självreflexion.281 Johan Fornäs skriver även han i numret om Intersektionalitet. Han skriver att intersektionalitet särskilt kan användas för att förstå samspelet i identitetsordningar. Det är tvärvetenskapligt och ser till hur olika perspektiv samverkar i identitetsskapandet.282 Fornäs skriver även att alla identitetsordningar är
intersektionellt grundade.283 Intersektionalitet är ett flerdimensionellt perspektiv.284 Det gör det möjligt att se till identitetens flera dimensioner.
277 Ly kke , ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”, Kvinnovetensk aplig Tidsk rift, 1.03, s. 48.
278
Ibid, s. 52.
279 Ly kke, ”Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter”, Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 2-3.05, s. 8.
280
de los Reyes & Mulinari, Intersek tionalitet: Kritisk a reflektioner över (o)jämlik hetens landsk ap, s. 9.
281
Ly kke , ” Nya perspektiv på intersektionalitet. Proble m och mö jligheter”, Kvinnovetenskaplig Tidsk rift, 2-3.05, s. 14.
282 Fornäs, ”Röster som gjorde skillnad. Korsande identifikationer i folkhemmets populärkultur”, Kvinnovetenskaplig Tidsk rift, 2-3.05, s. 57.
34 4.5.5 Intersektionalitet, ett sammandrag
Intersektionalitet är inte en teori utan ett perspektiv som många var it med att formulera och utveckla. Det handlar om att se över gränser och förstå hur olika dimensioner samverkar. Det handlar om interaktion och är viktigt i identitetsskapandet där människor hela tiden låter flera dimensioner samspela i skapandet och presentationen av s ig själva. Intersektionalitet kan kopplas både till Giddens och till Butler. Intersektionalitet handlar även det om
sammanlänkning och kan därmed kopplas till Giddens fortgående självpresentation, men intersektionalitet är gränsöverskridande och kontextuellt och landar därmed även i Butlers diskussion. Intersektionalitet är ett användbart perspektiv för min analys för att finna samspelet.
4.6 Sammanfattning
I detta kapitel har jag gått igenom olika perspektiv som är viktiga för mig och min
undersökning, de har alla betydelsefulla saker att säga om identitet och konstruktionen av jaget. De kommer att vara en bra grund inför min analys. Jag har diskuterat Giddens teorier om självberättelsen och den aktiva konstruktionen av jaget. Det är viktigt då Facebook erbjuder en aktiv konstruktion och presentation av sitt jag. Butler har gett en bra grund för att förstå hur människor presenterar sig själva utifrån kontexten och hon framhäver att vi saknar ett fast jag. Det är också ganska speciellt för dagens värld och för Internet, hur vi kan välja att skapa oss olika på olika arenor. Artikulationsbegreppet som Stuart Hall utvecklat är även det tydligt på just Facebook, hur människor uttrycker och sammanfogar sitt jag, det är en bra grund för att se och förstå profilsidorna. Gauntletts objektsmodell handlar även den om sammanfogning, men också om hur man genom uppvisande av objekt väljer att presentera sig själv. En modell som är applicerbar på presentationssidor. Till sist avhandlade jag
intersektionalitet, som handlar om gränsöverskridande och samverkan. O m hur flera
dimensioner samverkar för att skapa något, bland annat identitet. Jag vill även understryka att detta är teorier eller modeller som verkar på olika plan. Vissa teorier förändrar hela
världsbilder medan andra fungerar som mer handfasta modeller. Det är jag medveten om och det gör att mina valda perspektiv kompletterar och fyller ut varandra väldigt bra. De är alla olika men har mycket gemensamt och syntesen de tillsammans bildar visar att de fungerar väldigt bra ihop för att analysera konstruktionen av identitet.
Alla valda och nu genomgångna teoretiska perspektiv kommer jag nu att vidare diskutera och applicera på olika företeelser i analysen. De ger alla ypperliga ingångar till reflektion och analys av identitetsskapande på Facebook. Det är även det jag tänker övergå till nu, en
presentation av mitt material samt min analys av det. Teorin gav en bra grund, som jag nu ska bygga vidare på och återkoppla till.
284 Fornäs, ”Röster som gjorde skillnad. Korsande identifikationer i folkhemmets populärkultur”,
35
5. Identitetsskapande på Facebook
I min analys ska jag nu se hur människor väljer att presentera sig själva. Somliga teoretiker anser att människors personlighet ligger i beteendet, sättet att uttrycka sig på eller i
handlingen. På Internet blir de därmed fria att vara sig själva. Vi ser inte alla de fack som en människa annars placeras i utan vi ser de egenskaper han eller hon väljer att framhäva, det som är möjligt att se om den här personen, på nätet. Det är då istället utanför Internet man måste föreställa sig, där man måste följa sociala konventioner och andras krav.285 Det är en intressant aspekt och jag ska nu närma mig hur människor framställer sig själva på Internet, på ett specifikt community, Facebook.
Efter min insamlingsmetod, där jag skickade ut en förfrågan i ett meddelande till samtliga av mina vänner på Facebook där även de uppmanades att skicka det vidare, fick jag en del intresseanmälningar, jag fick till och med börja att tacka nej. Till de som anmält intresse skickade jag sedan ut min intervjuguide, de frågor jag ville ha svar på. Efter att jag skickat ut frågorna samt en påminnelse till några så har jag nu 29 svar på mina intervjufrågor. Jag har nu 29 informanter i min undersökning, 24 kvinnor och 5 män. En lite ojämn fördelning, men det känns godtagbart, speciellt då uppgifter kommit om att ca 2/3 av Facebooks totala användare faktiskt är kvinnor286. Nu är det förvisso runt 5/6 av mina informanter som är kvinnor, vilket är drygt dubbelt så mycket. Men detta känns inte som ett stort problem i min undersökning då det är människan som står i centrum, inte könet. Jag fokuserar på identitetskonstruktionen över lag, inte hos män respektive kvinnor. Det är ett problem, men kommer inte att göra mina resultat missvisande. Just för att jag undersöker identitetskonstruktio nen och presentationen och inte gör en jämförelse mellan könen.
Den första fasen i en analys kan vara att identifiera olika teman och kategorier. Under olika analyskategorier är det sedan lämpligt att analysera olika dimensioner av möjligheter. Man söker vidd. Det är en variant av analysprocess i koncentrerad form, enligt Mia Lövheim.287 Jag kommer att göra på ett liknande sätt. Det första jag gjort i min analys är att identifiera användartyper, alltså identifierat olika kategorier av användare. Sedan har jag urskiljt olika teman och de olika dimensionerna i temana har utforskats och analyserats. Slutligen har jag gjort en djupanalys av utvalda informanter för att komma dem ännu närmare. Men det första jag gör är att presentera mina informanter.