Jag har i mina informanters text sökt efter olika teman som är återkommande och därmed känns relevanta. Det är intervjuerna som ligger till grund för den tematiska analysen. De teman jag funnit är Användning, Presentation, Begränsning och Reflektion. Dessa kommer jag att diskutera och låta informanterna uttala sig om. Dessa teman är relevanta att ta upp för att förstå informanternas värld och uppfattningar. Informanterna får här befo lka texten och tala.
5.3.1 Tema: Användning
Under detta tema kommer jag att diskutera och exemplifiera informanternas användning av Facebook. Vad de använder det till, hur de använder det, syftet med deras användning och likande.
Merparten av informanterna anger kontakt och kommunikation som sitt främsta
användningsområde och syfte med Facebookanvändningen. De säger sig använda Facebook till att; ”ha kontakt med vänner”295, ”komma ihåg alla”296, ”bygga vidare på nya relationer”297
, ”socialisera”298, ”lätt att bestämma träff”299
och andra liknande anledningar ges. Detta är speciellt tydligt hos ”Den neutrala användaren”. En informant skriver ”jag hittade så många vänner så jag tittar varje dag för att hålla koll på dem”300
och det återkommer. En annan person skriver något liknande om sin användning av Facebook för att ”hitta gamla kompisar,
295 Nr 10, Sofie. 296 Nr 4, Caro line. 297 Nr 5, Lydia . 298 Nr 13, Jonna. 299 Nr 28, Pe rnilla . 300 Nr 16, Lucas.
40
kolla vad de gör nu för tiden”301
. Den sociala biten är uppenbart viktig. Men det verkar även viktigt att hålla sig ”uppdaterad på vänners och släktingars liv”302
. Denna aspekt av socialisering återfinns speciellt hos ”Den medvetna användaren”, men även hos ”Den
oengagerade användaren” som i många fall gick med för att det är roligt att kunna ”se gamla kompisar och höra vad de gör”303
. Många skriver dock att de inte skaffar nya kontakter på Facebook (det sker möjligen, men i mitt material urskiljs motsatsen), istället underhåller man de relationer man har. ”Skaffar inte kontakter på FB, men det underlättar (ibland) kontakten med de jag redan har.”304
skriver en person medan en annan skriver ”Jag använder det nog främst som ett komplement till det umgänge man har.”305
Det är något som återkommer hos flertalet och det känns väldigt talande, särskilt hos ”Den medvetna användaren”.
Andra syften som anges är bland andra; ”att kunna se vilka bilder mina kära vänner lade ut på mig (och därmed kunna säga ifrån)”306, ”se på bilder”307, ”massa flört”308, ”fördriva dötid”309 , ”sprida ut kärlek”310, ”spionera”311
och liknande. Hos ”Den mångsidiga användaren” kan vi se en extra hög frekvens av sådana olika syften. Det ha ndlar alltså ofta om bilder, att lägga ut egna samt se andras. Det gäller även flirtande via nätet samt Facebook som ett tidsfördriv. Samtliga av dessa användningsområden har även de en social aspekt. En person ville som vi såg få tillgång till bilderna på sig själv för att kunna ha kontroll, kontroll över på vilket sätt hon presenteras och exponeras på Internet generellt och Facebook specifikt. Att ha olika syften med sin användning kan även ses som en intersektionell aspekt, man är
gränsöverskridande i det att man kombinerar olika områden för att skapa en sida som passar en själv. En person skriver om sitt syfte; ”ha kul?”312, jag får därmed känslan av, inte bara från denna person utan från flera, att Facebook fungerar som underhållning. Underhållning kan vara olika för olika människor, men det är helt klart ett av syftena, man skulle inte använda Facebook ens som tidsfördriv om man inte ansåg det underhållande, då skulle man spendera tiden med något annat istället. Att använda Facebook som underhållning är speciellt tydligt hos ”Den mångsidiga användaren”.
En person kallar Facebook för ”en digital lekstuga för vuxna”313
då det blir ett slags forum för kommunikation, samtal och kontakt. En annan säger sig använda Facebook för att just ”leka runt lite”314
, så jag skulle vilja påstå att detta är en ganska bra beskrivning. En kvinna anger en mer ovanlig anledning till sitt medlemskap, ”Vill hålla mig ajour med innesaker på nätet inför att mina barn kommer att vara där.”315. Samma person anger senare som syfte ”att hålla kontakt med vissa personer”, det gör att hennes syfte och användning känns lite tvetydig. Hon vill ändå kommunicera och socialisera, som de flesta andra. ”Jag har inget direkt syfte med
301 Nr 17, Mikae la. 302 Nr 18, Petra. 303 Nr 12, Ulla. 304 Nr 21, Ella . 305 Nr 22, Ka lle. 306 Nr 2, Cec ilia. 307 Nr 15, Kic ki. 308 Nr 6, Anton. 309 Nr 7, Pia. 310 Nr 26, Ka rina. 311 Nr 11, Andrea. 312 Nr 14, Toni. 313 Nr 9, Eva. 314 Nr 29, Malin. 315 Nr 25, Anja.
41
min användning. Det är lite ett sätt att vara social”316
skriver en informant, det är däri syftet ligger för de flesta, det krävs inget djupare. Facebook är ett socialt forum där människor socialiserar, det är syfte nog.
5.3.2 Tema: Presentation
Här diskuteras informanternas sätt att presentera sig själva. Hur de väljer att utforma sin profil och vad de anser att den säger om dem. Här kommer en diskussion om applikationer och olika tillval att föras. Samt diskuteras hur man kan tolka profiler och därigeno m presentationer, inte bara sin egen utan även andras.
Jag tänkte börja med att beröra applikationerna på Facebook och hur urvalet till dessa sker. När man väljer applikationer väljer man, med ett semiotiskt språk, ur paradigm. Det finns en uppsättning applikationer man kan välja att tillsätta sin presentation eller ej. Resultaten av de urval av applikationer man gör till sin profilsida gör att profilsidan blir ett syntagm.
Profilsidan, syntagmet, får betydelse genom de olika applikationernas, paradigmens, förhållande till varandra. Därför är urvalet av applikationer viktigt då det ger en betydande kombination som säger något om vilka vi är. Det är en av de faktorer som visar vem du är på Facebook då det utgör din profilsida, det andra ser av dig. En informant använder
applikationerna ”för att visa vad jag är intresserad av”317
, och det är just så de används, generellt. Samma person skriver att ”Jag har tagit bort vissa applikationer för att det inte verkar vara jag!”318
. Därmed väljer man genom valet av applikationer hur man vill avspeglas på sätt och vis. Man artikulerar sig själv i den meningen att man uttrycker vem man är genom sina val. Det sker både medvetet och omedveten, beroende på användarnas kunskapsnivå och erfarenhet av Facebook skulle jag vilja påstå. Rörande just applikationer och bristande kunskap skriver en annan informant ”Har ingen aning om varför jag har dem. Jag mest accepterar det som dyker upp.”319
, den okunskapen, om jag får kalla det så, återspeglas hos fler användare, speciellt hos ”Den oengagerade användaren”, men inte bara. En annan person skriver ”saker jag har gått med i fast jag knappt fattar nåt”320, ”Jag vet inte exakt vilka jag har valt bort eller vilka som finns att välja mellan.”321
skriver en tredje och fortsätter med ”ärligt vet jag inte riktigt hur jag har valt eller valt bort dessa?”322
. Med andra ord finns det en hel del som inte riktigt vet hur de skapar sin profilsida genom selektionen av applikationer, ”Den medvetna användaren” samt ”Den mångsidiga användaren” är de kategorierna som är duktigast på applikationer och vet hur de gjort sin selektio n och vanligen kan de även
motivera varför. En person ansåg att applikationerna kunde bli väl barnsliga; ”Kanske inte en och en, men tillsammans!”323
. Det visar också att kombinationen av applikationer har betydelse, att de inte bara tolkas och mottas enskilt en och en utan även som en helhet tillsammans, som ett syntagm.
Man väljer applikationer för att något är ”ett trevligt tillval”324, ”saker som visar vad jag gillar”325
eller så har man lagt till något för att ”Det SÅG bra ut helt enkelt.”326. Man väljer
316 Nr 27, Miranda. 317 Nr 1, Lotta. 318 Nr 1, Lotta. 319 Nr 2, Cec ilia. 320 Nr 7, Pia. 321 Nr 8, Oliv ia. 322 Nr 8, Oliv ia. 323 Nr 20, Lena. 324 Nr 9, Eva.
42
bort applikationer som ”inte verkar fylla någon funktion”327 eller som en informant uttrycker det ”andra applikationer uppfyller inte mitt syfte med användandet av Facebook”328
.
En person beskriver urvalet såhär; ”När den första Facebookförälskelsen lagt sig blir man lite mer kräsen.”329
. Det uppenbart att man väljer efter eget intresse, några påpekar också att det är ganska lätt att ändra applikationer om man ångrar sig då man ”tröttnar på alla applikationer ganska fort”330
. En person skriver ”Ju mer avancerat det blir, desto mer ointresserad blir jag.”331
skriver en av personerna som finns under kategorin ”Den oengagerade användaren”. När det kommer till vad presentationen säger om människan bakom den samt hur väl
presentationen stämmer in med vem man är råder det väld igt delade meningar. Alltifrån ”The story of my life”332
till ”Absolut inte”333 är vad informanterna har att säga om sina
presentationer och hur väl den stämmer överens med den person de anser sig vara. Den delade allmänna meningen är dock att profilsidorna stämmer relativt bra överens med vilka de är i verkligheten. De allra flesta känner att en sann bild avspeglas, i alla fall till viss del. ”Utifrån vad man väljer att lägga upp på sin sida och vad man väljer att skriva om sig själv så kan det spegla vilken personlighet man har.”334 Man är även tämligen eniga om att man inte kan visa allt, hela sin personlighet och identitet, på en profilsida på Facebook, det finns det varken möjlighet eller lust till. ”Det här är ju ett fönster som inte säger något om mina tankar och känslor.”335
skriver en person, en annan följer i ungefär samma spår med ”de som känner mig vet att jag har mycket mer som person än så!”336
. Samma åsikter framkommer hos flera vad gäller presentationen, ”Den säger inget om min personlighet egentligen, mest bara om det ytliga, hur jag ser ut och så.”337, hos en annan finner vi tanken än en gång; ”men det visar ju inte vem jag är”338
personen fortsätter med att ”man kan bara se hur jag ser ut, och jag är ju inte bara ett utseende…”339
. Alltså finns det åsikter om att Facebook bara visar den yttre aspekten av människan, inte det inre. Den tanken återfinns hos alla olika användartyper. De gör själva en tolkning av yta och djup, om denotationen och konnotationen som deras presentationer kan ge hos en betraktare. Man är även överens om att presentationerna på profilsidorna kan vara talande, men inte helt och fullt. Som en kvinna skriver; ”presentationen kan säga ganska mycket fast absolut inte särskilt uttömmande”340
, samma person fortsätter med ”det är jag på min profilsida, men i begränsat och komprimerat skick.”341
. En annan anser att presentationen av henne genom bilderna ”ger en allsidig bild”342
. Det hela handlar om hur mycket man väljer att presentera om sig själv, hur mycket information och bilder man vill dela, och detta är ”Den medvetna användaren” synnerligen skicklig på. När man på ett
325 Nr 14, Toni. 326 Nr 11, Andrea. 327 Nr 8, Oliv ia. 328 Nr 18, Petra. 329 Nr 29, Malin. 330 Nr 6, Anton. 331 Nr 15, Kic ki. 332 Nr 22, Ka lle. 333 Nr 12, Ulla. 334 Nr 19, Nata lie . 335 Nr 12, Ulla. 336 Nr 17, Mikae la. 337 Nr 4, Caro line. 338 Nr 8, Oliv ia. 339 Nr 8, Oliv ia. 340 Nr 18, Petra. 341 Nr 18, Petra. 342 Nr 19, Nata lie .
43
medvetet sätt genom applikationerna gör denna presentation av sig själv så använder man sig av objekt. Som jag presenterat tidigare i Gauntletts objektsmodell, man presenterar sitt inre genom de yttre objekten.343 Det gör de användare som medvetet, eller omedvetet, gör ett urval. En person gör en intressant iakttagelse som även presenterades i inledningen av min uppsats; ”Självfallet så är den person som finns på Facebook jag, men jag har ju framhävt mina bättre sidor och kanske gömt de sämre.”344
Samma tanke återfinns hos en kvinna som skriver följande, ”Jag menar att man utelämnar eller förminskar en del information om när man mår dåligt”345
, vidare skriver kvinnan ”Det är som att man vill ge en image om att ha det bra för det mesta”346
. Det är säkert sant, men kanske oundvikligt på ett community som detta. Presentationen visar därför ”de delar av mig själv som jag tycker det är okej att visa”347 skriver någon. Därmed blir presentationen på Facebook en framställning som Butler skulle kalla det. Du uppträder på ett visst sätt utifrån kontexten, i detta fall ett community, Facebook. Det handlar alltså om performativitet, vi formar oss själva genom aktivt handlande. Butler ser jaget som ständigt föränderligt348 och det är ett community också, ständigt föränderligt. Att vi förändrar oss i fråga om vilken kontext vi befinner oss i återfinns även hos Giddens, vi
anpassar vår självbiografi utifrån våra åhörare och kontexter349, det är just det som
informanterna även framför. Även reflexiviteten som är utmärkande för dagens samhälle är tydlig i det informanterna påpekar, konstruerandet och tolkningen av presentationen är reflexiv.
Somliga tycker att det är svårt att se vem någon eller till och med vem man själv är på Facebook då ”det saknas ’luckor’ om mig själv”350
och ”jag ser en otydlig bild”351. En person skriver ”Förhoppningsvis är jag som person lite ’mer’ än min FBsida”352. ”Men den sidan som mina vänner får se i verkligheten finns också på FB.”353
skriver en annan människa. Därmed är man både densamma men kanske fylligare som sitt ”verkliga” jag. En person vill tro att presentationen representerar människan bakom den, men skriver ”Dock lämnas avsevärt stort utrymme för egna utsvävningar från betraktarens sida pga. den sparsmakade, konkreta, information denne ges.”354
. En intressant åsikt som finns latent hos flera.
5.3.3 Tema: Begränsning
I detta tema diskuteras hur användarna tänker, tycker och handla r när det gäller att begränsa insyn på Facebook och sin profilsida. Deras funderingar kring detta, och hur de eventuellt valt att begränsa sig och varför.
När det kommer till begränsning kan man dela upp informanterna i tre läger. De som begränsats sig, de som vill begränsa sig eller funderar över det men inte vet hur man går tillväga samt de som inte vill eller anser att de behöver begränsa sig. Det är vanligen ”Den medvetna användaren” som begränsat sig, ”Den oengagerade användaren” samt ”Den neutrala
343 Gauntlett, Creative Explorations: New approaches to identities and audiences, s. 139.
344 Nr 14, Toni. 345 Nr 23, Sandra. 346 Nr 23, Sandra. 347 Nr 3, Abraha m. 348
Butle r, Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion , s. 226.
349
Giddens, Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna epok en , s. 70-71.
350 Nr 16, Lucas. 351 Nr 18, Petra. 352 Nr 21, Ella . 353 Nr 5, Lydia . 354 Nr 27, Miranda.
44
användaren” som vill eller funderar på det och ”Den mångsid iga användaren” som inte anser det nödvändigt. Med begränsning avser jag olika inställningar eller tillägg man kan göra till sin profilsida. Man kan välja att bara de i samma nätverk kan se ens profil, bara de man är vän med, eller man kan till och med begränsa så att bara somliga av ens vänner kan se vissa saker, särskilda bilder t.ex. Det är några sätt man kan välja att begränsa sig på. Men med
begränsning avser jag även när man medvetet utelämnar viss information eller tar bort vissa bilder för att man inte önskar ha den insynen.
Angående hur man anpassar sin presentation för insyn skriver någon ”jag anpassar, eller snarare begränsar, den för att inte förlora för mycket av min integritet”355
och en annan anmärker att ”Ja, jag tar mycket hänsyn till detta faktum”356
, dessa uttalanden kommer från ”Den medvetna användaren”. Andra skriver ”Jag har inte funderat över det. Men man kanske borde det egentligen.”357
. ”Ja, det är klart jag undrar vilka som kollar på min sida.”358 skriver en informant, och fortsätter senare med ”Jag försöker inte censurera mig själv allt för
mycket.”359, denna person är av typen ”Den medvetna användaren” och har dock inga privacy- inställningar, än påpekas det, för det kan bli aktuellt i framtiden skriver hon. En individ noterar följande kring insynsfrågan; ”Tror nog att det påverkar mina val inför vad jag visar upp på min sida.”360. ”Jag vill inte att de jag inte känner ska titta på mina bilder eller nåt sånt.”361
skriver en person. Även om man inte gjort en inställning så finns, som nämnt tidigare, en eftertanke kring det. En person har ”på sätt och vis”362 begränsat sig, ”Jag lägger inte upp för personliga saker”363
, vilket faktiskt är en begränsning det med. Om vi ser till objektsmodellen, som handlar om att presentera sitt inre genom yttre objekt,364 så väljer man genom de yttre aspekterna att inte visa för mycket av sitt inre. Man begränsar sig därför, det är en anpassning efter kontexterna det med. Man anpassar alltså sin självberättelse, som Giddens skulle uttrycka det, efter den sociala kontexten,365 men vill inte att allt för mycket information om det egna jaget ska figurera på Internet. Andra tar det med ro och svarar negativt på frågan om de har begränsat insyn; ”nopp, vill de snoka så får de”366
, en annan svarar med ”Absolut inte, tänker inte riktigt själv på hur profilen ser ut, så jag tänkte inte riktigt att andra tänker på hur den ser ut…”367. Dessa användare är kategoriserade som ”Den mångsidiga användaren” samt ”Den neutrala användaren” och deras uttalanden är rätt talande för sina respektive kategorier. Om man hänvisar till att identitet alltid är en maskering som Butler skriver, att vi bara är speglingar av samhället368, så gör dessa människor rätt i att inte oroa sig, för det går i så fall ändå inte att skapa en identitet. O m det inte finns en fast och egentlig identitet så behöver de heller inte oroa sig för insyn i den egna identiteten.
355 Nr 3, Abraha m. 356 Nr 11, Andrea. 357 Nr 4, Caro line. 358 Nr 5, Lydia . 359 Nr 5, Lydia . 360 Nr 13, Jonna. 361 Nr 14, Toni. 362 Nr 19, Nata lie . 363 Nr 19, Nata lie . 364
Gauntlett, Creative Explorations: New approaches to identities and audiences, s. 140-141.
365
Giddens, Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna epok en , s. 70-71.
366
Nr 7, Pia.
367
Nr 8, Oliv ia.
45
Det finns en okunskap även kring detta med begränsning, vissa vet helt enkelt inte hur man gör sådana här inställningar, så enkelt är det. ”Har inga privacy- inställningar… Tror jag?”369, en annan svarar ”Vet inte”370
på frågan om begränsningar och en tredje skriver ”privacy-inställningar?”371. En person skriver ”Jag försöker att begränsa insyn i konversationer mellan mig och mina vänner, men jag är lite osäker på hur bra jag lyckas med det.”372, ”Jag kanske inte har lyckats blockera sidan helt, jag är inte så teknisk, men jag har försökt.”373
skriver ännu en person. Viljan finns ofta, men man vet inte riktigt hur man ska gå tillväga, speciellt tydligt hos ”Den oengagerade användaren”. Den sist nä mnda personen skriver även att ”jag är rätt ny på Facebook så jag har inte full koll på hur man går tillväga för att blockera insyn”374 samtidigt som personen anser att ”Facebooks grundinställning är lite väl fri för insyn”375
. Det är synd att det då inte är tydligare hur man begränsar sin profil. En annan informant begrundar insynen på detta sätt; ”Jag reflekterar nog mer över min osäkerhet/okunskap.”376
vilket bara det visar på att begränsningen är något relevant för användare av Facebook.
5.3.4 Tema: Reflektion
Denna rubrik rymmer informanternas reflektioner. Både kring Facebook över lag samt över den personliga användningen. Jag berör även hur pass mycket reflektion det finns. Både vad gäller användningen av sidan, hur man väljer att profilera sig samt hur man anser sig vara presenterad. Under detta tema ryms egentligen begrundanden kring alla punkter, rörande de