SKB hävdar att den bästa långsiktiga lösningen för det radioaktiva avfallet är att förvara det i berggrunden. I SKB:s forskningsprogram Fud-92 nämns fem alternativa utformningar av djupförvar: ”WP- Cave”, ”Djupa borrhål”, ”Långa borrhål”, ”Medellånga borrhål” och ”KBS-3”. I dagsläget förordas KBS-3-metoden som innebär att det använda bränslet inkapslas i kopparkapslar och deponeras på 500 meters djup i berggrunden. På förvarsnivån byggs ett antal centrala transporttunnlar med anknytning till cirka 250 meter långa parallella deponeringstunnlar. Avståndet mellan deponerings- tunnlarna är cirka 40 meter. I dessa tunnlar borras åtta meter djupa hål i vilka kopparkapslarna med använt kärnbränsle ställs. Före deponeringen kläds botten och sidorna med block av högkompak- terad bentonit, vilket betyder att kapseln helt och hållet innesluts av detta isolerande material. I takt med att hålen i deponeringstunneln upptas av avfallskapslar fylls tunneln igen med ett återfyllnings- material som bland annat innehåller bentonit.
Kostnader för djupförvaret
Djupförvaret utgör en del av det system som krävs för att ta hand om det radioaktiva avfallet i Sverige. I det befintliga systemet finns, förutom kärnkraftverken och vissa andra avfallsproducerande verksamheter, SFR (slutförvar för radioaktivt driftavfall) i Öst- hammar och Clab (centralt mellanlager för använt kärnbränsle) i Oskarshamn. De planerade kostnaderna för djupförvaret uppgår till cirka 14 miljarder kronor. Detta belopp kommer att fördelas över de år som verksamheten pågår med undersökningar, bygg- ande, drift och förslutningar. Enligt SKB:s planerade arbetsgång pågår driften till början av 2050-talet och därefter följer en period av förslutning av schakt och ramper samtidigt som ovan- jordsanläggningarna rivs. Verksamheten trappas successivt ned för att avslutas i början av 2060-talet.
Direkta effekter av djupförvaret
SKB räknar med att ha egen anställd personal vid djupförvaret under såväl byggnations- och drifts- som förslutningsfasen. I genomsnitt antas lönekostnaderna uppgå till cirka 60 miljoner kronor per år, vilket motsvarar ungefär 180 årsarbeten i drygt 50 år (beräknat på en månadslön om 20 000 kronor och 40 procent lönekostnadspåslag).7Förmodligen kommer de allra flesta av de
SKB-anställda att bo i kommunen, vilket betyder att merparten av lönerna blir ett lokalt inkomsttillskott. Erfarenheterna från Clab 2-investeringen visar att en stor andel av de anställda var skrivna i kommunen. Däremot var situationen annorlunda för de anlitade konsulterna, som i större utsträckning bodde någon
7Bruttolönen 20 000 kronor i månaden motsvarar medianlönen på svensk arbets- marknad (SCB, 2003).
annanstans i landet. Av de totala kostnaderna för SKB:s egen verksamhet i samband med investeringen uppgick kostnaderna för egen anställd personal till 12 procent, resterande kostnader gick att hänföra till konsultarvoden. Kostnaderna för lokalt anlitade konsulter uppgick till 26 procent av de totala kostnaderna för egen verksamhet. En viktig faktor för storleken på det lokala inkomsttillskottet i samband med djupförvarsinvesteringen är således hur fördelningen mellan anställda och konsulter kommer att bli och i vilken utsträckning lokala konsulter engageras.
De inledande åren mellan 2011 och 2017 kommer djupför- varets ovanjords- och underjordsanläggningar att byggas. Kost- naderna för respektive del uppskattas till 2,1 miljarder kronor och 2,5 miljarder kronor – totalt 4,6 miljarder kronor. Hur stor den lokala ekonomiska spridningseffekten kommer att bli är svårt att ange med någon större precision utan ingående analys av investeringens karakteristik och innehåll. De studier som presen- terats ovan ger emellertid en viss vägledning för en preliminär analys. Generellt har det visat sig att faktorer som teknologi- innehåll, ortsstorlek och näringslivsstruktur samt relationen mellan investering och det lokala näringslivet påverkar andelen lokal upphandling. Av speciellt intresse är Clab 2-investeringen som i vissa avseenden liknar det kommande djupförvarsbygget. Med utgångspunkt från dessa erfarenheter och information om djupförvarsinvesteringens olika delar visar en preliminär beräkning att den lokala spridningseffekten skulle kunna uppgå till drygt 30 procent i första upphandlingsledet. En anledning till att spridnings- effekten blir lägre än vid Clab 2-investeringen är att bergarbetena är mycket mer omfattande vid djupförvarsbygget och att dessa upphandlades från icke-lokala företag vid Clab 2-investeringen. Om vi dessutom försöker uppskatta effekterna av inkomstläckaget i alla följande upphandlingsled med samma metod som nämndes ovan kommer den genuint lokala effekten att bli knappt 20 procent.
Att kunna säga något om hur många direkta årsarbeten inves- teringen ger eller hur mycket större inkomsterna i kommunen kommer att bli svarar dock bara på en av många frågor om investeringens effekter. I ett vidare sammanhang samspelar in- vesteringen med det omkringliggande samhället på olika sätt. En del av de ökade inkomsterna kommer exempelvis att konsumeras i den lokala detaljhandeln, de kommer också att generera ökat underlag för offentlig service och välfärd. Sysselsättningen inom olika delarbetsmarknader påverkas genom att nya jobb skapas eller att framtiden för befintliga jobb tryggas. Rekryteringen av personal till nya jobb kommer att få kedjeeffekter på andra lokala delarbetsmarknader genom att människor byter jobb och lämnar vakanser som kanske tillsätts av en arbetslös person eller någon annan som i sin tur lämnar ett annat jobb. Ökad arbetskraftsefter- frågan kan också påverka flyttningsströmmar till och från kom- munen, vilket leder till att den lokala befolkningens demografiska
och socioekonomiska sammansättning förändras. För att kunna spåra en del av dessa vidare lokala effekter av en djupförvars- etablering byggs för närvarande en simuleringsmodell inom ramen för detta forskningsprojekt. I följande avsnitt presenteras modelleringens utgångspunkter och något om modellens preliminära utformning.