PER JOHANSSON & EBBA LISBERG JENSEN
HUMANEKOLOGISKA AVDELNINGEN, LUNDS UNIVERSITET
Kärnavfallsfrågan väcker frågor om tidsdjup och rumsliga avstånd som i många stycken ligger utanför enskilda människors erfaren- hetsmässiga referensramar. Detta är förmodligen ett skäl till att diskussionen om slutförvaring av kärnavfall är svår att föra i rent tekniska termer. Den vidrör obönhörligen stora existentiella frågor om världens beständighet och mänsklighetens överlevnad, långt bortom de individuella livsprojekt som till vardags sysselsätter våra tankar och känslor. Därför grundar den sig förmodligen också på de oftast underförstådda komponenter i vår världsbild, som bygger på kulturella symbolsystem och metafysiska grund- antaganden. Det är dessa outtalade föreställningar som projektet vill studera.
En grundläggande iakttagelse är att kärnavfallsförvaringen äger rum i en historisk eller geologisk tidsskala, medan de motiv och bevekelsegrunder som figurerar i de politiska förhandlingarna härrör från ett mycket kortare tidsperspektiv. Därför är det intres- sant att studera hur olika aktörer (experter, politiker, lokalbefolk- ning med flera) ser på denna skillnad i tidsskalor. Även rumsdimen- sionen är svåröverblickbar i relation till våra vardagliga referens- ramar. I den mån kärnavfallsprojektet upplevs som ett hot eller som en möjlighetsskapande faktor, över hur långa avstånd sträcker sig dessa upplevelser, horisontellt såväl som vertikalt, i förhållande till ens egen plats? Hur påverkar planerad slutförvaring upplevelsen av hembygden, i dag och med tanke på kommande generationer? Hur påverkas identifikationen med en viss plats och hur formuleras bilden av hembygden? Vilka aktörer deltar i diskussionerna och vilka perspektiv väcker aktörerna till liv i sina argument?
Syftet med projektet Identitet och trygghet i tid och rum – kultur-
teoretiska perspektiv på kärnavfallsfrågans existentiella dimensioner är
alltså att bringa ökad klarhet i dessa frågeställningar, i förhållande till de platsundersökningar som nu bedrivs av Svensk kärnbränsle-
hantering AB (SKB) i Oskarshamns respektive Östhammars kom- mun. Ur ett humanekologiskt perspektiv är det ett par teman som särskilt står i fokus. Ett handlar om modernitet, det vill säga reso- nemang om hur ett modernt samhälle fungerar och hur individ- erna förhåller sig till kollektivet och till den ekonomiska utveck- lingen. Ett annat tema är naturumgänge, som handlar om hur samhälle och individ förhåller sig till och använder naturen för fortlevnad och utveckling. Därtill kommer tillit, det vill säga i vilken mån och på vilka sätt de olika aktörerna, vad gäller både tids- och rumsaspekter, känner sig trygga med information och tekniska lösningar.
För att komma åt de underliggande tankestrukturer eller ”tanke- figurer” (Asplund 1985)1vi här har att göra med, använder vi oss
av en rad olika källor. Tryckt informationsmaterial, tidningsartiklar, debattinlägg, vetenskapliga artiklar och rapporter samt kommunala protokoll utgör exempel på skrivet material, där vetenskapsmän och -kvinnor, journalister, SKB:s egna informatörer samt debattörer av olika åsiktsinriktningar bidrar till bilden av slutförvaret i relation till ovanstående frågeställningar. Lika viktiga är de ingående inter- vjuer med kommuninvånare, tjänstemän, politiskt aktiva och exper- ter av olika slag, inklusive anställda på SKB, som genomförs under arbetet med projektet. Under våren 2005 gjordes 18 intervjuer med informanter från Östhammar och 18 intervjuer med informanter från Oskarshamn. Informanterna har intervjuats med löfte om ano- nymitet. Anledningen till detta är att det inte i första hand är de intervjuades ”officiella” synpunkter, i vilka de representerar myndig- heter eller politiska organisationer och som finns tillgängliga i tryck, som intresserar oss, utan informanternas personliga perspektiv.
Materialet är potentiellt mycket rikhaltigt. För att göra det han- terligt har vi gjort vissa prioriteringar. Först och främst är inter- vjuerna huvudsakligen koncentrerade till aktuella aktörer och intressenter i de nu berörda platsundersökningskommunerna. Detta kompletteras dock, i synnerhet när det gäller tidsrelaterade frågor, med ett fokus på vad man skulle kunna kalla ”icke orts- bundna” experter, vilka är tekniskt, vetenskapligt eller på annat sätt direkt involverade i slutförvarsprojektet. En viktig ambition i projektet är att på olika sätt relatera officiell information (t ex från SKB), intervjuer och analytiska hållpunkter till varandra på olika sätt, just i syfte att komma djupare in i förekommande tänkesätt. Teoretiskt är projektet naturligtvis begränsat till infallsvinklar som vi finner kastar ljus över de faktiska utgångspunkter (avseende tids- och rumsaspekter) som råder just i slutförvarsprojektet. Vi har således ingen ambition att presentera en mera allmän diskussion kring begreppen tid och rum.
89 1En tankefigur, i Asplunds mening, är något som ligger under det uttryckliga
Vår metodik är renodlat kvalitativ och analytisk.2Vi är inte
primärt intresserade av statistiskt säkerställda data eller represen- tativitet, utan av hur tankar och känslor formuleras i text och tal samt av en analys av innebörden i de funna uttryckssätten.3Vi vill
komma under ytan på fenomenen, det som synes vara, och försöka ringa in antaganden, djupt rotade föreställningar och reaktioner, vilka är antingen mer eller mindre gemensamma för olika aktörer, eller också djupt skiljaktiga.
I detta kapitel redovisar vi några exempel på vad som fram- kommit hittills i undersökningen. Grundval för redovisningen är det gångna årets textstudier och hittills genomförda intervjuer i Östhammar och Oskarshamn. Såväl resultat som reflexioner är än så länge endast preliminära och det följande kan ses som en beskrivning av de frågor som materialet genererat snarare än som ”färdiga” svar. Då utrymmet inte tillåter en systematisk genom- gång hänvisas den specialintresserade till kommande akademiska arbeten i ämnet.