_______________________________________________________________
6.1 Vad betyder ljud och hörsel för djur?
Ljud och hörsel är viktiga för djur, och särskilt för många vattenlevande djur. I oceanernas djup härskar ständigt mörker, och hörseln har större betydelse för de djur som lever i djupen än vad synen har. Det finns arter av blinda groddjur, kräldjur, fiskar och däggdjur, men ännu har man inte funnit något ryggradsdjur som saknar hörsel. Djuren är beroende av sin hörsel för att kunna kommunicera, försvara revir, skrämma fiender, hålla samman gruppen, navigera eller söka föda. Ljudmiljön är annorlunda eftersom ljudöverföringen går mycket snabbare genom vatten, ungefär fem gånger så fort som i luft, och ljudet når mycket längre. I havet finns förutom djurens ljud många andra, såsom regnets smattrande mot ytan, brytande vågor, undervattensvulkaner och även ljudföroreningar från mänskliga aktiviteter som fartyg, ekolod eller oljeborrningsaktiviteter. Vattenvärlden är dessutom fylld med en mängd eko-effekter.
6.2 Öronens utseende och funktion hos däggdjur
Hos många däggdjur fungerar ytterörat som en ljuduppfångande hudflik. Särskilt tydlig är denna funktion hos däggdjur med välutvecklade öron såsom hästar, älgar, rådjur, harar, kaniner och vargar. När ytteröronen dessutom är rörliga underlättar det för djuret att bestämma varifrån ljudet kommer. Särskilt bland fladdermössen finns arter med mycket speciella veckbildningar som bidrar till effektiv ljudmottagning.
Ytteröronen har även andra biologiska och sociala funktioner. Hundar och katter visar sin sinnesstämning med hjälp av öronen, och de använder dem även för att signalera social ställning gentemot sina artfränder. Elefanternas stora synliga öron har också en social funktion när de fälls ut som hotfull gest, men de har även en viktig temperaturreglerande funktion eftersom den stora ytan kan avge överskottsvärme när det är varmt.
Valar, delfiner och tumlare som tillbringar hela sitt liv i vatten uppfattar ljud på andra sätt än däggdjur som lever på land. Principen är densamma, dvs. att ljudvibrationer överförs till sinnesceller i innerörat, men vägen dit är annorlunda. De saknar ytteröron, men de har en hörselgång som man inte tror fungerar eftersom den är fylld med vax och inte heller har någon kontakt med trumhinnan. Hur kommer då ljudvibrationen till mellanörat? Jo, benet i deras underkäke står i kontakt med mellanörat och den vägen kan vibrationer från vattnet ledas vidare till mellanörat och innerörat.
6.3 Vad hör djur?
De flesta däggdjur (inklusive människan) uppfattar ljud med frekvenser inom området 20 – 20 000 Hz. Elefanter kan uppfatta ljud ner till 16 Hz, medan fladdermöss kan uppfatta frekvenser ända upp till 200 000 Hz! Vissa arter av valar och delfiner producerar och uppfattar ljud inom ett mycket brett frekvensområde, från under 10 Hz och upp till över 200 000 Hz. Hundar kan höra ljud med frekvenser upp till 45 000 Hz. Många gnagare kommunicerar också med ultraljud, ofta med frekvenser kring 45 000 Hz. Ibland förekommer det en sammanblandning mellan begreppen tonhöjd (frekvens) och ljudstyrka (volym) när man talar om att djur hör bra.
Fladdermöss utnyttjar ultraljud (över 20 000 Hz) för sin navigering genom att de skickar ut ljud som reflekteras mot föremål i omgivningen, och med hjälp av det reflekterade ljudet, eko-ljudet, kan de snabbt bedöma hur de skall flyga. De använder även denna teknik när de söker efter föda. Med hjälp av de höga frekvenserna kan de leta upp mycket små byten, t.ex. flygande insekter. Valar ger ifrån sig knäppningar och andra kortvariga ljud, och med hjälp av de ekon som kommer tillbaka kan de upptäcka byten och navigera i djupen. Delfiner kan på liknande sätt använda ljud för att upptäcka och identifiera ett föremål av en golfbolls storlek på ett avstånd av 100 meter. Dessa djurs hörselsinnen fungerar alltså ungefär som ekolodet på en båt.
Elefanter och valar kommunicerar med hjälp av infraljud (under 20 Hz) på långa avstånd. Valar kommunicerar på detta sätt främst för att söka efter en partner men även för att hålla samman gruppen. De lägre frekvenserna använder valarna när de är nära varandra för att upprätthålla det sociala samspelet mellan mor och avkomma, för att visa sin aggression eller helt enkelt för att identifiera varandra. Under senare år har forskare upptäckt att valarnas kommunikation störs av allt det buller som orsakas av mänskliga aktiviteter på och i vattnet, och främst av alla de fartyg som trafikerar haven. Störst är problemet på norra halvklotet, av den enkla anledningen att fler aktiviteter sker där. Tänk om valarna inte hittar varandra eller inte hör vad den andre ”säger”!
Valar och delfiner är särskilt kända för att använda ljud, men även många fiskar och ryggradslösa djur som räkor och humrar använder sig av ljud för sin överlevnad. Fiskar kan uppfatta ljudvibrationer via den s.k. sidolinjen, som finns synlig utefter fiskens sidor. De har även ett organ som fungerar ungefär som däggdjurens inneröra och med hjälp av detta kan de uppfatta vibrationer i vattnet. Ytteröron, hörselgång och mellanöra saknas helt och hållet. Man vet att vissa sillar kan uppfatta ljud ända upp till 180 000 Hz, och havskatten kan uppfatta ljud över 3 000 Hz.
På våren kväker grodorna sin parningssång. Den vanliga grodan låter nästan som en knattrande, mindre motorcykel och åkergrodans läte kan liknas vid skällande hundar. De kan uppfatta kväkanden via den trumhinna som är synlig strax bakom
ögonen. Ett annat vårtecken är myllret av melodier från alla hormonstinna fågelhannar. Varje art har sin speciella sång, och hannen sjunger för att markera revir, dvs. skrämma bort alla andra hannar av samma art. Men naturligtvis också för att locka till sig en hona, och då gäller det att sjunga bäst av alla hannar i trakten! Fåglarna har även en mängd andra läten för att kommunicera sinsemellan. Det kan vara varningsläten vid en hotande fara eller ungarnas tjatter efter föda. Hur fungerar livet om man är fågel och döv?
Även insekter har hörselorgan i form av en trumhinna och därunder sinnesceller som kan registrera vibrationer. ”Öronen” sitter på insekternas kropp eller i benen som hos gräshoppor.
6.4 Lyssna på ljud
Det finns band och CD-inspelningar av ljud från olika djur såsom fåglar, grodor, paddor, däggdjur m.fl. Inspelningar av andra av naturen skapade ljud såsom havsbrus och ”sjungande våris” finns också. Det finns även ett antal resurser på Internet. Några exempel:
• Du kan lyssna på undervattensljud via ljudgalleriet
www.dosits.org/gallery/intro.htm [Tillgänglig: 2008-01-15]. • Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik har en
webbplats som innehåller ljudinspelningar av några vanliga fåglar, vanlig groda, åkergroda och padda.
www.bioresurs.uu.se/myller/
Klicka på länken ”multimediagalleri” [Tillgänglig: 2008-01-15] • Ljudinspelningar från kon, ankan, grisen och andra djur finner
du på Musiknet, som drivs av Stiftelsen Musiknet. www.musiknet.se/mla/sve/ [Tillgänglig: 2008-01-15].
_____________________________________________________________________