ytterst få som beskrivit skoltidningar på nätet från en punkt är den danske forskaren Jeppe Bundsgaard som kom m avhandling
IT idag kan vara en naturlig kommunikationens och mottagare
Ett av hans projekt, som delvis presenteras i avhandlingen, kallar han för Dynamitbogen123 där ett nätverk av klasser i Danmark via en nätverksbaserad plattform skapar läroböcker för varandra i olika ämnen. Sajten dynamitbo-gen.dk kan liknas vid en webbtidning men har ingen regelbunden utgivning och är mer organiserad utifrån olika ämnen.
Bundsgaard har också studerat en klass, åk 6, som haft webbtidning på schemat.124 I detta exempel visar han att tidningen blir hela klassens ansvar där varje text läses av ett flertal andra kamrater innan publicering. Texterna publiceras i slutet av veckan och då kan föräldrar och kamrater läsa det färdiga resultatet.
Genom processen och publiceringen på nätet, menar Bundsgaard, ingår tex
ev mycket duktiga på. På så sätt skapas också mening och mo
kolan en central fråga. sgaard126 arbetar med tre olika motivationsfaktorer.
De a mål om
att uppnå prestationer och kompetenser. Han bygger till stor del sin
beskriv-ning rtin Fords teorier. Martin
Ford f Minnesota och är skaparen av det han
själv ulerar i en formel –
M vation = Goals x Emotions x Personal Agency Beliefs.127 Ford menar ten i en autentisk kommunikation, och texten blir då allas ansvar. Genom den respons som läraren ger på texterna i arbetsgrupperna, lär sig också gruppens deltagare hur man ger respons och får på köpet en hel del språkliga metoder och begrepp, något som läraren i det exempel han beskriver, uppfat-tade att eleverna bl
tiv till att arbeta vidare med texterna; inte minst motiverat av att målet just är publicering.
De problem som Bundsgaard identifierade var bland annat att elevernas första utkast till artiklar i regel blev mycket korta ”… för jag skall ju ändå skriva om det …” och att responsen eleverna emellan, i anslutning till publi-ceringen, inte blev tillräckligt bra i lärarens ögon.
Motivation
Jämför man behaviorism, kognitivism och det som Säljö kallar det sociokul-turella perspektivet125 finner man också stor skillnad i synen på vad som motiverar barnet att utvecklas. I föreliggande studie är också motivationen till barns och ungas produktion av texter på nätet och i s
Jeppe Bund
• Individualpsykologiska motivationsfaktorer • Mellanmänskliga faktorer
• Livsberättelsen som motivationsfaktor
individualpsykologiska faktorerna handlar om individens egn
av de individualpsykologiska faktorerna på Ma är professor vid University o
kallar Motivational Systems Theory som han form
oti
enligt Bundsgaard, att formeln inte skall ses som en formell formel men som en symbolisk och mycket kort presentation av teorin. Han har valt
multiplika-tionstecken mellan de olika faktorerna som symbol för att dessa förstärker varandra.
Om man ser på motivationen utifrån mellanmänskliga faktorer betonar man mötet mellan människor, tillit, och medkänsla. Vi gör saker inte enbart för att uppfylla våra egna behov utan också, av barmhärtighet, för det gemen-sammas bästa etc.
Det tredje sättet att se på motivation som Bundsgaard definierar det, är utifrån livsberättelsen. Vårt liv blir till en berättelse och en biografi. Vi by
t att se på motivationen ställer Bundsgaard upp fem prin-cip
och kunna lation till andra livsberättelser.
Text- oc
När me att alla
inbland om sjä
pen komme diskutera två av
and olikartade tolkning.
textus, väv-nad,129 översätts numera i mer vetenskapliga sammanhang med betydelseväv. De flesta som idag diskuterar kommunikation, exempelvis i en skolsituation, inser att de flesta texter som används i våra läroböcker och i massmedier, är gger hela tiden på berättelsen dag för dag och i grunden finns en strävan att skapa berättelsen om oss själva som moraliska människor och som form finns de berättarstilar som vi har med oss från sagor, sägner, romaner och filmer.
Utifrån dessa sät
er för hur undervisning skall gå till med tanke på att motivera elever till ökade prestationer.128 Undervisningen skall enligt Bundsgaard …
1. vara funktionell,
2. inte vara ”som om” – alltså ha en tydlig relation till andra ämnen och ligga på en nivå som är anpassad till elevens kompetens, 3. vara organiserad mot tydliga mål,
4. inkludera och acceptera personliga relationer, samt 5. ge eleven möjlighet att utveckla sin egen livsberättelse
iscensätta den i re
h mediebegreppet
dier och mediernas innehåll diskuteras utgår man vanligen från
ade är överens om betydelsen av begreppen. Uppstår en diskussion lva begreppen är det inte ovanligt att vitt skilda definitioner av
begrep-r i dagen. Däbegrep-rföbegrep-r kan det vabegrep-ra på sin plats att häbegrep-r de centrala begreppens definition och ibl
Text
Den vardagliga betydelsen av text är givetvis det vi också kallar skriven text, i böcker, tidningar, uppsatser eller på exempelvis webbsidor. Å andra sidan används också text i vardagliga termer i mer abstrakta sammanhang som exempelvis i begreppet undertext. Begreppet text, av latinets
en blandning mellan skriven eller talad text och bild. ”Media texts, are the
begreppet medier: ”sammanfattande benämning på det material som finns i folkbibliotek.”
av Nationalencyklopedin på detta sätt:132
programs, films, images, web sites (and so on) that are carried by these different forms of communications” (med hänvisning till medier) menar David Buckingham i boken Media Education130. Därför används också allt mer begreppet text i en vidgad betydelse, ofta förtydligat i begreppet det vidgade textbegreppet. I detta begrepp skulle förutom skriven text även stillbilder, rörliga bilder, tal och ljud och alla betydelsebärande kombinatio-ner av dessa kunna inbegripas.131 I föreliggande studie omfattar, då inget annat anges, begreppet text/texter även bilder, filmer, inspelningar etc. som används betydelsebärande vid exempelvis en publicering.
Mediebreppet
Fram till det sena 90-talet skildes vanligen på medier och massmedier genom att medier betecknade tekniker för att förmedla information och massmedier handlade om att använda någon av dessa tekniker för att förmedla informa-tion från en eller några få, till många. Exempel på det första var brev, telefon, OH-apparater, bandspelare, kameror etc.
Nationalencyklopedin har gjort en intressant tolkning av
Massmedier definieras
…Numera betraktas dagspress, veckopress, tidskrifter, ra-dio, TV, satellit- och kabelsystem som massmedier. Även böcker, videogram och fonogram brukar räknas dit. Där-emot är det mera omtvistat i vad mån telefon, telefax och vi-deotex är massmedier, eftersom dessa mera har karaktären av privata medier för begränsade grupper av människor än av offentligt tillgängliga medier. Den medieteknologiska ut-vecklingen har dock gjort det svårt att upprätthålla en klar gräns mellan massmedier och andra medier…
Nationalencyklopedin – uppslagsord: Massmedier
Huruvida teater, konserter, föreläsningar med diabilder etc. är att betrakta som medier är ytterligare en fråga.
Med Internet blir medie- och massmediebegreppet än mer problematiskt. Några menar att själva Internet är ett massmedium, medan andra vill begrän-sa visbegrän-sa yttringar på nätet, som liknar traditionella medier, till den kategorin. Men hur skall man förhålla sig till diskussionsgrupper på nätet som
exempel-vis Lun edier är
väl de f ra även
inom d kta som
massm net. Är
playahe com137
exempe ngar på
nätet ib
Dav aturen som skild från
medierna, vilket han själv inte gör eftersom de som han säger också förser
oss me 8
I föreliggande studie används också termen medier främst för att beteckna
film samt teveprogram på nätet. I övriga fal
man inte kan tala om mediekunskap när man
aktik och mediepeda-arStorm eller Föräldranätet?133 Att det skulle vara fråga om m lesta överens om, men graden av privata resonemang kan varie essa fora? Är skolors och kommuners webbsajter att betra edier? Hur skall man se på spridningen av musik på Inter
ad.com134, hamsterpaj.net135, snyggast.se136 eller snuttis. l på en egen typ av massmedier, på samma sätt som dagstidni land kan betraktas som enskilda och specifika medier? id Buckingham menar att man ibland ser litter
d en medierad version eller representation av världen.13
struktur och innehåll i traditionella massmedier, men också tidningar, radio-program, skrivna publikationer och
l förtydligas begreppet.
Begreppet mediekunskap tycks ändå undantagslöst betraktas som massme-diekunskap – se nedan.