Modellen, som beskrivits i metoddelen, kallas för EPISTLE och bygger på att man undersöker ett fenomen, i detta fall skolors publicering på nätet, utifrån en rad tänkta infallsvinklar. Här återkommer de således och presenteras i akronymens ordning:
• E – Ekonomiska faktorer. Här återfinns frågeställningar om
ekonomiska möjligheter och hinder för utvecklingen.
• P – Psykologiska faktorer. Till denna kategori kopplas här i
presentationen vissa kunskapsmässiga faktorer.
• I – Institutionella och politiska faktorer. Skolans och
kom-munernas organisation. Här ligger också de förändringar som skett i synen på offentlighet och personlig integritet.
• S – Sociala faktorer. Presentation av de faktorer som
exem-pelvis kan innebära rädsla för Internet.
• T – Teknologiska faktorer. Sätter tekniken i sig hinder för
utvecklingen inom det här området? Här är också kunskaperna om själva tekniken viktig. Det mer byråkratiska ordet teknolo-giska i stället för tekniska faktorer har valts här för att just ur-skilja utrustning, infrastruktur och programvara och inte för-växla begreppet med mer metodiska frågeställningar.
• L – Lagar och förordningar. Personuppgiftslagen210, PuL, och tryckfrihetsförordningen är exempel på lagar som styr publicering på Internet.
• E – Miljöaspekter (Environmental).
Genomgången kommer av naturliga skäl att bli olika lång för de olika fakto-rerna. De sociala och psykologiska faktorerna har slagits samman och i denna del tas också de kunskapsmässiga och kulturella faktorerna upp.
Under varje faktor redovisas intervjupersonernas synpunkter först. Om inget annat anges så är personnamnen i framställningen namn på intervjuper-sonerna och här redovisas således perintervjuper-sonernas svar tillsammans med namn.
Namnen redovisas bland annat för att läsaren skall kunna koppla uppgifterna till exempelvis de intervjuades skoltidningar på nätet eller deras roll inom en förvaltning eller statligt verk. I några fall kompletteras även framställningen med uppgifter hämtade från teori- och faktakapitlen eller från den statistiska undersökningen ovan. Några av de intervjuades uppgifter har följts upp och kompletterar då framställningen med exempelvis information från nätet.
Ekonomiska faktorer
IT-satsningarna i skolan har varit kostsamma och mycket av kritiken mot IT i skolan har riktat in sig på kostnaderna i relation till nyttan. Dyra datorer, dyra pedagogiska program som inte kommit till användning, och en relativt kort livslängd på hårdvara och mjukvara, har gjort att många datorer står oanvän-da eller dåligt uppoanvän-daterade i klassrummen.
De flesta som intervjuats och som arbetar med skoltidningar, menar att det självklart vore önskvärt med fler datorer, men påpekar samtidigt att det för dem knappast är ett avgörande problem just nu. Själva faktumet att de håller på med publicering innebär ju i sig att de har tillgång till fungerande utrust-ning.
Krånglande datorer kostar mycket pengar i form av IT-tekniker, men å andra sidan krävs inte det senaste för att titta på webben eller att skriva text. Trageton, som omnämnts tidigare, menar exempelvis i boken Att skriva sig till läsning att det i de flesta fall räcker med datorer som man kan få gratis från företag runt skolan.211
Utrustning
Även om datorer således inte är någon akut bristvara så menar Niilo Alhova-ara att kameror och bandspelare är viktiga för ett redaktionellt arbetssätt. ”Här är vi välförsedda med den typen av utrustning och det gör att vi kan ha många bilder i tidningen och att det i stor utsträckning är eleverna som tagit dem. Bandspelarna är också viktiga när eleverna gör intervjuer.”
Tid
Christina Svensson Carlsson menar att tid för den som arbetar med publice-ring är en av de viktigaste faktorerna och därför är också kostnaderna för arbetstid det viktigaste ekonomiska problemet att lösa. Indirekt finns också det argumentet med hos Niilo Alhovara och John Daleke som båda menar att
om ingen speciell tid avsätts för den lärare som ansvarar för ett sådant här projekt så är det nästan omöjligt att få det att fungera.
Licenser
En kostnad som de flesta har som arbetar med skoltidningar har är licensavtal med ett tidningshotell. De flesta använder Textalk, ett verktyg för publicering och tidningshotell. Licensen kostar 3000:- per år och för en stor skola är kostnaden marginell. Niilo Alhovaara och John Daleke menar att licensen är mycket billig och att man får mycket för pengarna. Samtidigt förstår Alhova-raara att för små skolor är ekonomin ett stort bekymmer. Men för Britt Broselid I Mörbylånga (tidningen Köpingsskolan) kommer troligen kostna-den att göra att hon får gå samman med en annan skola, med en gemensam webbtidning, till hösten.
Webbhotell
Kostnaden för att placera webbsidor på en av kommunen ägd webbserver kan omöjligen vara stora; det handlar om administrationskostnader. Vissa kom-muner har egna publiceringsverktyg som medarbetarna kan använda. Att administrera en skoltidning med ett normalt verktyg för webbsidesproduktion (DreamWeaver, Composer, HTML-kit etc212) är inget någon i undersökning-en rekommundersökning-enderar, mundersökning-en möjligundersökning-en finns verktyg för exempelvis kommunundersökning-ens startsida som skulle kunna gå att använda.
Ett alternativ kan vara att köpa in sig på ett webbhotell och skaffa en egen domän.213 Ett flertal sk blogg-program finns att tillgå helt utan kostnad och ett sådant program läggs då på servern på webbhotellet.214 Den som publice-rar material kan då, beroende på hur blogg-verkyget ser ut, publicera texter och bilder. I regel finns också en del andra finesser kopplade till dessa verk-tyg som bilduppladdning, omröstningsverkverk-tyg, gästböcker etc. Kostnaden för ett webbhotell och en domän ligger i regel på under 500:- per år.215
Carina Näslund påpekar att det finns ett flertal blogg-hotell som skulle kunna passa utmärkt att använda för skoltidningar. Till en sådan hotellplats kan vanligen en egen domän kopplas. På webbplatsen http://blogg.se216 kan man exempelvis gratis testa att starta en blogg.
Utgivningsbevis
Det är bara Niilo Alhovaara som tar upp utgivningsbevis (2000:- se kap. Lagar, paragrafer och avtal), och för övrigt är hans tidning, Tunabladet.info, en av ytterst få skolsajter som över huvud taget ansökt om ett sådant utgiv-ningsbevis217.
Upphovsrättskostnader
Som framgick av upphovsrättsavsnittet i kapitlet Lagar paragrafer och avtal kan en skola komma att få upphovsrättskostnader eller vissa licenskostnader. Ingen av de intervjuade nämnde detta som ett problem idag. Däremot är ju just en avgift för en portal också till viss del en licenskostnad.