Några av de problem som ofta framförs när elevers publicering på nätet förs på tal, kan denna studie avfärda eller reducera.
• Att göra webbtidningar eller radioprogram på nätet kräver inga kraft-fulla datorer
• Det behövs inga snabba uppkopplingar mot Internet för att göra webbtidningar, till och med modemuppkoppling räcker, och för radio eller tevesändningar räcker det med en ADSL-uppkoppling för skolan och en centralt placerad server i kommunen som har bredbandsupp-koppling
• Om man använder ett publiceringsverktyg för webbtidningar är tek-niken med publiceringen extremt enkel
• Personuppgiftslagen238
gäller inte för journalistiska publikationer på Internet och en skolwebbtidning är alltid en journalistisk produkt och innehållet i webbradioprogram eller webbteveprogram är förmodligen också nästan alltid journalistiskt. För brevlistor, radio- och tevesänd-ningar är utgivningsbevis gratis239
Problemkatalogen …
På samma sätt som den ovan visade katalogen över fördelar med publicistiskt arbetssätt, kan man också summera de problem som studien pekar på. Å
andra sidan är ibland ett identifierat problem, också i viss mån vägen till lösningen på detsamma.
• Ekonomi: Många skolor brottas med dålig ekonomi där en licens-kostnad för ett publiceringsverktyg på 3000:- kan vara omöjlig att bära. Alternativa publiceringsverktyg eller alternativa avtal skulle kunna underlätta för många. Datorerna i klassrummen är ofta föråld-rade men det finns gott om begagnade datorer som både kan fås gratis eller köpas in för en billig penning. Organisation för uppdatering, un-derhåll etc saknas dock i många fall. Inga leverantörer av ny utrust-ning vill ha in konkurrens från begagnatmarknaden
• Skolkultur: Många har pekat på att skolan saknar en publicistisk kul-tur. Några menar att det påminner om en jantelag: ”Det är väl inte så märkligt det vi gör så vi behöver skriva om det på nätet…”
• Brist på medieproduktionskunskap: Många lärare saknar egen vana i exempelvis fotografering, journalistiskt skrivande, ljud- eller video-berättande och tror sig inte om att kunna använda dessa former för att uttrycka sig i undervisningen
• Datorer svårt: Många lärare tror även att det är mycket svårt att publi-cera på Internet, att det är tekniskt krångligt och att man måste kunna en massa koder etc. Likaså tror många att det är tekniskt svårt att re-digera ljud och video. Problemet är således här att stärka lärarnas självförtroende och att skapa möjligheter att visa och demonstrera tekniken
• Teknisk support: Den tekniska supporten på skolorna är mycket vik-tig. Supporten kan vara bristfällig i många fall och personalen inte in-tresserad av de frågor som lärarna för fram. Inte sällan är det dator-personal som i praktiken styr tillgången till nätet (stänger av Lunar-storm, tillgången till meddelandesystem och radiolyssning) med for-muleringar om bandbredd etc.
• Upphovsrätt: De som ansvarar för publicering på Internet bör ha goda kunskaper om upphovsrätt, både för att kunna publicera skyddat ma-terial genom avtal och för att kunna avstå när avtalen saknas eller är tveksamma
• Skolornas bildbyrå: En av de största tillgångarna för en dagstidning är kanske dess bildarkiv och tillgången till aktuella bilder från bildbyrå-er. Den här tillgången saknar skolorna
• Ifpi: Det är idag helt omöjligt för en skola att sända radio på Internet om man samtidigt vill sända musik. Upphovsrättsorganisationerna, Stim/NCB och framför allt IFPI, har för höga avgifter. Det finns hel-ler ingen musikbyrå som kan tillhandahålla musik för sändningar över Internet, som kan gå runt dessa upphovsrättsorganisationers av-tal.
• Personuppgiftslagen: Även om PuL inte gäller för webbtidningar (journalistiska produkter) kan annan typ av publicering på Internet inom skolans värld beröras av den lagen. Det kan möjligen också gäl-la vid publicering av radioteater eller filmer som producerats inom skolan och publiceras på nätet
• Inte meriterande: Skolor är ofta dåliga på att uppmuntra entusiasterna • Gammal skollag och läroplan: De nuvarande läroplanerna och skolla-gen skrevs före datorernas intåg i klassrummen. Inskolla-gen tänkte exem-pelvis på att det under överskådlig tid kommer att vara en stor fördel att kunna skriva på ett tangentbord med alla fingrarna.
• Brist på förebilder: Få lärare känner till möjligheterna med publice-ring på Internet och det finns heller ingen portal eller något sökverk-tyg för exempelvis skoltidningar
• Nationellt utvecklingsarbete: I Finland och Norge tycks utvecklingen av exempelvis skoltidningar gått längre, möjligen på grund av att den centrala skolmyndigheten kunnat erbjuda ett publiceringsverktyg
Spridningen
Med utgångspunkt från teoriavsnittets resonemang om hur nya idéer sprids är det givetvis omöjligt att säga var i spridningsförloppet vi nu befinner oss. Däremot kan man dock säga att publicering på nätet, som fenomen, har en potential inom skolan med tanke på att det inte är så många som haft möjlig-het att reflektera över de möjligmöjlig-heter som Internet erbjuder på detta område.
Flera lärare som intervjuats i undersökningen pekar på vikten av stödet från skolledningen för att ett positivt utvecklingsarbete med exempelvis en skoltidning skall komma igång. Tävlingsanda och positiv konkurrens kan också vara stimulerande. IT-tekniker har också visat sig ha stor betydelse för om projekt skall komma igång.
Rädslan
I den statistiska undersökningen framgick tydligt att både många av de skolor som studenterna praktiserat på och en majoritet av studenterna själva ansåg att publicering av bilder på barn och deras namn skulle kunna innebära en fara. Framför allt är det risken för vad pedofiler kan göra som tycks oroa.
Det finns också en oro för konflikter som skulle kunna uppstå i samband med publicering; konflikter med överordnade och med föräldrar.