Doktorand
Läkarexamen
Johan arbetar på Internmedicin och började arbeta här 2005 samt har publicerat 1 artiklar i år och 5 st de senaste tre åren. Johan har 3 pågående projekt och är medarbetare i 3 st projekt.
Projekttitel:
A randomized phase II study comparing atezolizumab after concurrent chemo-radiotherapy with chemo-radiotherapy alone in limited disease small-cell lung cancer
Immunterapi är det senaste terapialternativet inom medicinsk onkologisk behandling och har de senaste åren införts som rutin inom ett flertal olika cancersjukdomar, inte minst lungcancer. I
dagsläget används immunterapi vid icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som ensam behandling eller i anslutning till kombinationsbehandling med cytostatika och strålbehandling. Kombinationsbehandling med cytostatika och immunterapi är även det på väg in i rutinsjukvård. För vissa patienter och i vissa situationer leder detta till markant förlängd överlevnad. När det gäller småcellig lungcancer (SCLC) har det inte skett några stora framsteg i behandlingen de senaste åren. Hittills gjorda studier med
immunterapi har ej givit signifikanta effekter. ACHILES är en studie initierad av onkologiska kliniker runt om i Norden och syftar till att utvärdera immunterapi givet efter kombinerad strålbehandling och cytostatikaterapi vid begränsad sjukdom (limited disease, LD) SCLC.
Studier av biomarkörer vid icke-småcellig lungcancer (NSCLC) för behandlingsresultat och överlevnad i en oselekterad patientpopulation
Projektet är en prospektiv studie som syftar till en fördjupad analys av lungcancerpatienters tumörbiologi och vad det är som driver sjukdomen hos den enskilda patienten. Projektet drivs inom ramen för U-CAN och delar rutiner avseende provtagning, lagring i biobank och samtyckesregistrering.
I dagsläget får de flesta lungcancerpatienter med spridd sjukdom cellgifter där valet av cellgift styrs av vilken undergrupp av tumör man har. För vissa av dessa undergrupper kan man dock analysera särskilda genetiska förändringar och om dessa finns i den enskilda patientens tumör kan man i stället ge en individualiserad behandling med bättre resultat. I dagsläget används sådana analyser i rutin endast i en av undergrupperna (adenocarcinom) och för två av de vanligare förändringarna (EGFR och ALK) där vi i dag har godkänd behandling. Det finns dock dels fler undergrupper men även mångfaldigt fler kända genförändringar i lungcancertumörer. I projektet kommer de inkluderade
patienternas vävnadsprover att analyseras med ny teknik där man kan använda det material som i dag tas i rutinutredningarna för att analysera 18 gener i stället för dagens 2. Vi kommer även att inkludera alla patienter som har icke-småcellig lungcancer i stället för att bara göra genetisk analys på de som har adenocarcinom. Detta kommer att kunna göras utan att utsätta patienterna för ytterligare
vävnadsprovtagning och utan tidsförluster i utredningen då ny teknik innebär mer effektiv användning av tumörvävnad vid analys. Det skall också göras analyser på blodprover tagna vid diagnos samt uppföljning för att leta efter fritt cirkulerande tumörceller och jämföra dessa med resultatet från
vävnadsanalys. I det första skedet kommer studien att ge svar på hur den genetiska uppsättningen ser ut för lungcancerpatienter i Sverige, detta varierar nämligen geografiskt i olika populationer. Värdet av detta skulle vara att man vid behov av prioritering i klinisk vardag kan välja att analysera de vanligast förekommande mutationerna om man måste begränsa sig i antalet analyser. Den här typen av analyser har tidigare krävt stora mängder vävnad och av detta skäl så är inte mutationsförekomsten extensivt studerat. Mängden vävnad som behövs har gjort så att man endast kunnat studera det fåtal patienter som faktiskt har opererats. Majoriteten av lungcancerpatienterna har spridd sjukdom och kommer aldrig på tal för operation. Då tillräcklig mängd vävnad saknats för att göra analyserna på denna grupp så vet vi inte om tumörbiologin skiljer sig åt mellan de som har spridd sjukdom och de som har en så pass begränsad sjukdom att de går att operera. Tanken är också att retrospektivt titta på utfallet av den behandling som patienterna fått för att se om skillnader i tumörgenetik påverkar effekten av olika cellgifter. Inom ramen för projektet kommer alla patienter att få behandling enligt befintliga vårdprogram och i studien ingår det inget som förändrar denna behandling. Längre fram kan man förvänta sig att det kommer riktade behandlingar mot fler av de undersökta genvarianterna vilket då skulle kunna komma de inkluderade patienterna till godo, antingen inom ramen för nya kliniska studier eller som en del av rutinbehandling efter att läkemedlen godkänts och implementerats i vårdprogram.
Studier av inflammationsmarkörer vid icke-småcellig lungcancer (NSCLC) för behandlingsresultat och överlevnad i en oselekterad patientpopulation
Projektet är en prospektiv studie som syftar till en fördjupad analys av lungcancerpatienters tumörbiologi och vad det är som driver sjukdomen hos den enskilda patienten. Projektet drivs inom
ramen för U-CAN och delar rutiner avseende provtagning, lagring i biobank och samtyckesregistrering.
I dagsläget får de flesta lungcancerpatienter med spridd sjukdom cellgifter där valet av cellgift styrs av vilken undergrupp av tumör man har. För vissa av dessa undergrupper kan man dock analysera särskilda genetiska förändringar och om dessa finns i den enskilda patientens tumör kan man i stället ge en individualiserad behandling med bättre resultat. I dagsläget används sådana analyser i rutin endast i en av undergrupperna (adenocarcinom) och för två av de vanligare förändringarna (EGFR och ALK) där vi i dag har godkänd behandling. Det finns dock dels fler undergrupper men även mångfaldigt fler kända genförändringar i lungcancertumörer. I projektet kommer de inkluderade
patienternas vävnadsprover att analyseras med ny teknik där man kan använda det material som i dag tas i rutinutredningarna för att analysera 18 gener i stället för dagens 2. Vi kommer även att inkludera alla patienter som har icke-småcellig lungcancer i stället för att bara göra genetisk analys på de som har adenocarcinom. Detta kommer att kunna göras utan att utsätta patienterna för ytterligare
vävnadsprovtagning och utan tidsförluster i utredningen då ny teknik innebär mer effektiv användning av tumörvävnad vid analys. Det skall också göras analyser på blodprover tagna vid diagnos samt uppföljning för att leta efter fritt cirkulerande tumörceller och jämföra dessa med resultatet från
vävnadsanalys. I det första skedet kommer studien att ge svar på hur den genetiska uppsättningen ser ut för lungcancerpatienter i Sverige, detta varierar nämligen geografiskt i olika populationer. Värdet av detta skulle vara att man vid behov av prioritering i klinisk vardag kan välja att analysera de vanligast förekommande mutationerna om man måste begränsa sig i antalet analyser. Den här typen av analyser har tidigare krävt stora mängder vävnad och av detta skäl så är inte mutationsförekomsten extensivt studerat. Mängden vävnad som behövs har gjort så att man endast kunnat studera det fåtal patienter som faktiskt har opererats. Majoriteten av lungcancerpatienterna har spridd sjukdom och kommer aldrig på tal för operation. Då tillräcklig mängd vävnad saknats för att göra analyserna på denna grupp så vet vi inte om tumörbiologin skiljer sig åt mellan de som har spridd sjukdom och de som har en så pass begränsad sjukdom att de går att operera. Tanken är också att retrospektivt titta på utfallet av den behandling som patienterna fått för att se om skillnader i tumörgenetik påverkar effekten av olika cellgifter. Inom ramen för projektet kommer alla patienter att få behandling enligt befintliga vårdprogram och i studien ingår det inget som förändrar denna behandling. Längre fram kan man förvänta sig att det kommer riktade behandlingar mot fler av de undersökta genvarianterna vilket då skulle kunna komma de inkluderade patienterna till godo, antingen inom ramen för nya kliniska studier eller som en del av rutinbehandling efter att läkemedlen godkänts och implementerats i vårdprogram. Rekrytering sker fortsatt med mycket hög täckningsgrad. Insamlat biobanksmaterial analyseras januari 2019 i Uppsala. Utöver det används databasmaterial för ytterligare
doktorandprojekt i Uppsala samt Örebro. Ytterligare biobanksuttag är planerade under våren 2019.
Publikationer under året:
Salomonsson Annette, Micke Patrick, Mattsson Johanna S M, La Fleur Linnea, Isaksson Johan, Jönsson Mats, et al. Comprehensive analysis of RNA binding motif protein 3 (RBM3) in non-small cell lung cancer. Cancer medicine 2020:9:5609-5619.
Handledningar:
Khaled Al-Hasan, 2017-2020, ST-läkare Internmedicin, Gävle Sjukhus
Havraz Mahma, 2016-2020, ST-läkare Internmedicin, Gävle Sjukhus
Harris Koufidis, 2015-pågående, ST-läkare Lungmedicin, Gävle Sjukhus
Gabriella Kihlström, 2017-pågående, ST-läkare Lungmedicin, Gävle Sjukhus
Leo Wennström, 2018-pågående, ST-läkare Lungmedicin, Gävle Sjukhus
Diler Arafat, 2019-pågående, ST-läkare Internmedicin, Gävle Sjukhus
Viktor Domert, 2019-pågående, ST-Läkare Onkologi, Gävle Sjukhus
Uppdrag och medlemskap:
Diagnosgrupp Lungcancer, 2016-pågående, UCAN, Ledamot
Processledare Lungcancer, 2020-pågående, RCC Uppsala/Örebro
Nationell koordinator ZEAL 1L, 2020-pågående, Glaxo-Smith-Klein