Årlig rapport om
forskningsverksamhet i Region Gävleborg
2020
Den årliga rapporten om forskning i Region Gävleborg ger en bild av våra forskningsverksamheter år 2020.
För att vara en region som främjar regionens utveckling, och främja en hälso- och sjukvård som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet arbetar vi efter evidens och systematiskt framtagen kunskap.
Forskning och utveckling är därför en naturlig del, det bidrar till kunskap och utveckling. Region Gävleborg har en verksamhet som ger möjlighet för ett urval av anställda att bedriva forskning inom tjänst eller bedriva forskarstudier.
Personer i bokslutet har knutits till Region Gävleborg baserat på vad de har uppgivit för anställningsuppgifter under aktuellt år i sin CV i publikationsdatabas systemet Researchweb. Personerna har i Reserachweb samtyckt till att uppgifterna publiceras.
Projektbeskrivningar har knutits till Region Gävleborg baserat på antingen var de i projektbeskrivningen angetts utföras, eller om någon av projektledare, handledare, eller medarbetare angett i sitt CV att de haft anställning i Region Gävleborg.
Publikationer i bokslutet hämtas ur Researchweb publikationsdatabas om en anställd i Region Gävleborg angett sig själv som författare genom att lägga in publikationen i sitt CV och där angett vem i författarlistan man är.
Innehållsförteckning
Året som gått ... 6
Organisering av forskning i Region Gävleborg ... 6
Centrum för forskning och utveckling ... 6
Verksamhetens uppdrag ... 6
Verksamhetens övergripande målsättning... 7
Sjukvårdsregionala forskningsrådet i Mellansverige ... 7
Avtal med Uppsala universitet ... 7
Avtal med Högskolan i Gävle ... 7
Forskarskola under uppstart med Högskolan i Gävle ... 8
Policy för forskning och utveckling ... 8
Forskningsmottagning ... 8
Politiskt måldokument ... 8
Översikt över forskande medarbetare Region Gävleborg ... 9
Översiktstabell Region Gävleborg ... 10
Översikt över publikationer och konferenser ... 11
Vetenskaplig produktion ... 13
Översikt över projekt per versamhetsområde ... 14
Verksamhetshändelser... 15
Doktorandseminarium ... 15
Informationsspridning ... 15
Journalclub ... 15
Kurser i forskningsmetodik ... 15
Forskningsråd ... 15
FoU-råd för forskning inom hälso- och sjukvård och tandvård ... 15
FoU-råd för forskning som främjar Regional utveckling ... 16
Prioriteringsråd för forskning ... 16
Vetenskaplig handledning, rådgivning och resurser ... 16
Disputationer 2020 ... 16
Redovisning av forskningsaktiva medarbetare i Region Gävleborg, vetenskaplig produktion och sammanfattning av projekt, per verksamhetsområde ... 17
Anestesi (5) ... 17
Ambulans (1) ... 19
Barn- och ungdomssjukvård (2) ... 19
Bild och funktionsmedicin (4) ... 20
Folktandvården Gävleborg (10) ... 23
Förvaltning Forskning och Samhällsmedicin (12) ... 31
Habilitering och Barnpsykiatri (4) ... 39
Internmedicin (11) ... 43
Kardiologi (3) ... 53
Kirurgi (9) ... 57
Kulturutveckling (1) ... 65
Laboratoriemedicin (5) ... 67
Läkemedelsenheten (1) ... 70
Onkologi (10) ... 72
Ortopedi (3) ... 81
Paramedicin (3) ... 85
Patientsäkerhet och Vårdkvalitet (1) ... 87
Primärvård (5) ... 88
Regionstab (2) ... 92
Specialmedicin (11) ... 92
Utvecklingsenhet HoS (2) ... 97
Ögonsjukvård (1) ... 99
Öron Näsa Hals (2) ... 100
Övriga (4) ... 103
Året som gått
Året har präglats av Coronapandemin. Det har inneburit att restriktioner för kliniska studier har införts under 2020 samt att verksamheter har behövt omprioritera resurser. För forskning har det inneburit att många forskningsprojekt har pausats eller omplanerats, för andra har det inneburit mer tid för foskning. Under året har några projekt kring Covid påbörjats.
Organisering av forskning i Region Gävleborg
Region Gävleborg har en regionövergripande förvaltning för forskning och samhällsmedicin. Inom
förvaltningen finns tre avdelningar och ett kansli för forskning i sjukvårdsregion Mellansverige Dessa utgör en centrumbildning för Kunskapsstyrning. Avdelningarna är Centrum för forskning och utveckling,
Samhällsmedicin och FoU Välfärd. Förvaltningen har sin placering underställd Regionstyrelsen. Sedan 2001 finns ett avtalsbaserat samarbete med Uppsala universitet. Samarbetet går under namnet Centrum för Klinisk Forskning (CKF). Region Gävleborg har även ett samarbetsavtal med Högskolan i Gävle.
Centrum för forskning och utveckling
Centrum för forskning och utveckling är en avdelning inom förvaltningen som har till uppdrag att stödja forskningsverksamhet i hela regionen.
Organisationsskiss Region Gävleborg
Verksamhetens uppdrag
Centrum för forskning och utveckling ska stödja och stimulera till forskning och utveckling inom regionens samtliga förvaltningar. Centrum för forskning och utveckling ska bidra till att en ökad forskning- och utvecklingskompetens uppnås och används för att förbättra kvaliteten i regionens olika verksamheter.
Centrum för forskning och utveckling ska i samverkan med olika aktörer bland annat Uppsala universitet och Högskolan i Gävle bidra till den regionala utvecklingen.
Verksamhetens övergripande målsättning
stödja och stimulera till forskning och utveckling inom Region Gävleborg genom att rikta sig till olika målgrupper t.ex. beslutsfattare samt medarbetare inom och utom organisationen.
bidra till att ökad FoU-kompetens uppnås och används för att förbättra kvaliteten i Region Gävleborgs olika verksamheter
i samverkan med Uppsala universitet och Högskolan i Gävle bidra till den regionala utvecklingen.
Sjukvårdsregionala forskningsrådet i Mellansverige
Region Gävleborg är sedan 2013 värd för det Sjukvårdsregionala forskningsrådet i Mellansverige (tidigare RFR) och ansvar för dess kansli. Region Gävleborgs regiondirektör är styrelseordförande och FoU-direktör i Gävleborg är föreståndare för Regionala forskningsrådet. Sjukvårdsregionala forskningsrådet har separat verksamhetsberättelse.
Avtal med Uppsala universitet
I maj år 2001 träffades ett samarbetsavtal mellan Uppsala universitet och Landstinget Gävleborg, sedermera Region Gävleborg. Avtalet innebar att universitetet inrättade verksamhet som bedrivs inom Centrum för Klinisk Forskning - Gävleborg (CKF- Gävleborg) förlagt till Region Gävleborgs FoU-förvaltning. Mer information finns här.
Avtalet syftar till ett fördjupat och långsiktigt samarbete mellan vetenskapsområdet för medicin och farmaci inom Uppsala universitet och Region Gävleborg. Det avser att utöka och stärka den kliniska forskningen och utvecklingen inom medicin, farmaci, vårdvetenskap samt hälso- och sjukvårdsforskning. Det ger universitetet en breddad bas och regionen tillgång till universitetets resurser i fråga om kurser och vetenskaplig kompetens.
Centrum för klinisk forskning – Gävleborgs plats i Uppsala universitets organisation
Avtal med Högskolan i Gävle
Ett samverkansavtal finns med Högskolan i Gävle. Under året har flera aktiviteter skett tillsammans med Högskolan i Gävle. Representanter från Högskolan i Gävle finns med i Region Gävleborgs FoU-råd för regional utveckling. Parterna verkar för gemensamma doktorander och diverse utbildningsinsatser har gjorts i samarbete med Högskolan i Gävle.
Uppsala universitet
Rektor
Vetenskapsområdet humaniora & samhällsvetenskap
Vetenskapsområdet Medicin och Farmaci
Vice rektor, Dekanus
Vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap
Centrum för Klinisk Forskning
• Västerås
• Gävleborg
• Dalarna
• D-län
9 Medicinska institutioner 3 Farmaceutiska institutioner
Uppsala universitet
Rektor
Vetenskapsområdet humaniora & samhällsvetenskap
Vetenskapsområdet Medicin och Farmaci
Vice rektor, Dekanus
Vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap
Centrum för Klinisk Forskning
• Västerås
• Gävleborg
• Dalarna
• D-län
9 Medicinska institutioner 3 Farmaceutiska institutioner
Forskarskola under uppstart med Högskolan i Gävle
Under 2020 har arbete med att planera en gemensam forskarskola pågått. En processledare från Region Gävleborg har verkart under året. Medel har sökts och erhållits för planering och uppstart av forskarskolan.
Temat för forskarskolan är hållbart och hälsofrämjande arbetsliv.
Policy för forskning och utveckling
En policy för forskning och utveckling i Region Gävleborg finns. Region Gävleborgs policy för forskning och utveckling ska ligga till grund för hur forsknings- och utvecklingsarbete bör drivas inom Region Gävleborg och ses som ett stöd till divisioner/förvaltningar och medarbetare i deras fortsatta FoU-arbete. Under 2020 har policyn uppdaterats.
Forskning och utveckling - Policy
Forskningsmottagning
Det finns en forskningsmottagning inom Centrum för forskning och utvecklings verksamhet, förlagd till Gävle sjukhus. Forskningsmottagningen är till för alla som bedriver klinisk forskning i Region Gävleborg och
tillhandahåller stödfunktioner i form av forskningssjuksköterskor för att underlätta klinisk forskning på olika sätt, t ex genom att man där kan ta emot forskningspersoner (patienter) som ingår i olika forskningsprojekt, göra mätningar, dela ut frågeformulär med mera.
Politiskt måldokument
Dokumentet beskriver på en övergripande nivå de politiska målsättningarna. Det framgår i måldokumentet att forskning är en naturlig del i den ordinarie verksamheten och att stöd ges till FoU verksamhet i Region Gävleborg. Vidare att forskning bidrar till utveckling genom egen FoU-verksamhet och genom samarbeten med externa partners. Uppföljning av målen görs med hjälp av indikatorn: vetenskaplig produktion dvs antal publicerade artiklar och avhandlingar.
Översikt över forskande medarbetare Region Gävleborg
Verksamhet
Forskare Doktorander Övriga
Summa Män/
Kvinnor
Läkare Sjuk-
sköterska Annan Män/
Kvinnor
Läkare Sjuk-
sköterska Annan Män /Kvinnor
Läkare Sjuk-
sköterska Annan
Akut 0/0 0 0 0 0/0 0 0 0 0/1 0 0 0 0
Ambulans 0/1 1 0 0 0/0 0 0 0 0/0 0 0 0 1
Anestesi 0/1 1 0 0 2/1 3 0 0 1/0 1 0 0 5
Barn-ungdomssjukv 0/0 0 0 0 1/1 2 0 0 0/0 0 0 0 2
Bild- funktionsmed. 1/1 1 0 1 2/0 1 0 1 0/0 0 0 0 4
Familjehälsa 0/0 0 0 0 0/0 0 0 0 0/0 0 0 0
Folktandvården 4/1 0 0 5 0/2 0 0 2 0/3 0 0 3 10
Forskning-
Samhällsmedicin 5/5 0 2 8 1/1 0 0 2 0/0 0 0 0 12
Habilitering-
barnpsyk. 1/1 1 0 1 0/2 2 0 0 0/0 0 0 0 4
Internmedicin 5/1 6 0 3/0 3 0 0 1/1 2 0 0 11
Kardiologi 2/0 2 0 0 0/0 0 0 0 0/0 0 0 0 2
Kirurgi 2/0 2 0 0 6/1 7 0 0 0/0 0 0 0 9
Kulturutveckling 0/0 0 0 0 0/1 0 0 1 0/0 0 0 0 1
Kvinnosjukvård 0/2 2 0 0 0/0 0 0 0 1/1 0 1 0 3
Laboratoriemedicin 1/2 2 0 1 0/2 2 0 0 0/0 0 0 0 5
Läkemedelsenheten 0/0 0 0 0 0/1 0 0 1 0/0 0 0 0 1
Onkologi 3/0 3 0 0 1/2 2 1 0 1/3 2 2 0 10
Ortopedi 1/0 1 0 0 2/0 2 0 0 0/0 0 0 0 3
Paramedicin 1/0 0 0 1 0/2 0 0 2 0/0 0 0 0 3
Patientsäkerhet och
Vårdkvalitet 1/0 0 1 0 0/0 0 0 0 0/0 0 0 0 1
Primärvård 1/2 2 0 1 0/2 1 0 1 0/0 0 0 0 5
Regionstab 0/2 0 1 1 0/0 0 0 0 0/0 0 0 0 2
Specialmedicin 4/2 5 0 1 1/1 1 0 1 1/2 2 0 1 11
Utvecklingsenhet 0/1 0 1 0 1/0 0 1 0 0/0 0 0 0 2
Vuxenpsykiatri 0/0 0 0 0 0/0 0 0 0 1/1 0 0 2 2
Ögonsjukvård 0/1 1 0 0 0/0 0 0 0 0/0 0 0 0 1
Öron Näsa Hals 0/1 1 0 0 0/0 0 0 0 0/0 0 0 1 1
Övriga 1/1 2 0 0 0/0 0 0 0 0/2 1 1 0 4
Totalt 31/24 30 5 20 20/19 26 2 11 6/14 10 4 6 115
Översiktstabell Region Gävleborg
Antal Män Kvinnor
Antal forskarstuderande 39 20 19
Antal disputationer - tre senaste åren 11 6 5
Antal forskarutbildade medarbetare 55 31 24
Antal docenter 11 10 1
Antal adjungerad. professorer 3 2 1
Antal publikationer - tre senaste åren 340
Antal medarbetare i styrgrupp - nationellt kvalitetetsregister 4 3 1
Avsatta egna medel för forskning, kr 22 800 000
ALF forskningsmedel, kr 0
Kostnad för forskningsstödjande kompetens, kr 8 900 000
Översikt över publikationer och konferenser
Verksamhet Artiklar* Bokkapitel Avhandlingar Konferenser Totalt
Akut 0 0 0 0 0
Ambulans 0 0 0 0 0
Anestesi 0 0 0 0 0
Barn- och ungdomssjukvård 1 0 0 0 1
Bild och funktionsmedicin 2 0 0 0 2
Familjehälsa 0 0 0 0 0
Folktandvården Gävleborg 5 0 0 0 5
Förvaltning Forskning och
Samhällsmedicin 11 0 0 2 13
Habilitering och Barnpsykiatri 2 0 0 0 2
Internmedicin 19 1 0 0 20
Kardiologi 31 1 1 6 39
Kirurgi 8 0 2 0 10
Kultur och kompetensnämnd 0 0 0 0 0
Kulturutveckling 0 0 0 0 0
Kvinnosjukvård 5 0 0 0 5
Laboratoriemedicin 3 0 0 0 3
Ledning och verksamhetsstöd 0 0 0 0 0
Läkemedelsenheten 1 0 0 0 1
Onkologi 2 0 0 0 2
Ortopedi 7 0 0 0 7
Paramedicin 3 0 0 0 3
Patientsäkerhet och Vårdkvalitet 0 0 0 0 0
Primärvård Gävle 12 0 0 0 12
Primärvård Södra Hälsingland 0 0 0 0 0
Primärvård Västra Gästrikland 0 0 0 0 0
Regionstab 1 0 0 0 1
Specialmedicin 0 0 0 2 2
Utvecklingsenhet HoS 2 0 0 0 2
Vuxenpsykiatri 0 0 0 0 0
Ögonsjukvård 0 0 0 1 1
Öron Näsa Hals 1 1 0 11 13
Övriga 1 0 0 0 1
Totalt 117 3 3 22 145
Artiklar i denna tabell avser såväl vetenskapliga refereegransakde som populärvetenskapliga artiklar.
Artiklar som förekommer hos fler än en medarbetare i Region Gävleborg har endast räknats en gång i totalen
Vetenskaplig produktion
Den vetenskapliga produktionen 2001 – 2020. Avser referee-granskade artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter som har rapporterats av medarbetare inom Region Gävleborg i databasen Researchweb.
0 20 40 60 80 100 120
Antal artiklar av forskningsaktiva i Region
Gävleborg 2001-2020
Översikt över projekt per versamhetsområde
Verksamhet Hälso- och
sjukvård/tandvård Kliniska
läkemedelsprövningar Regional
utveckling Totalt
Anestesi 5 0 0 5
Bild och funktionsmedicin 6 0 0 6
Folktandvården Gävleborg 11 1 0 12
Forskning och
Samhällsmedicin 22 0 7 29
Habilitering Barnpsykiatri 5 0 1 6
Internmedicin 21 6 0 27
Kardiologi 5 0 0 5
Kirurgi 11 0 0 11
Kulturutveckling 0 0 1 1
Laboratoriemedicin 5 0 0 5
Läkemedelsenheten 1 0 0 1
Onkologi 23 15 0 38
Ortopedi 6 0 0 6
Paramedicin 4 0 0 4
Patientsäkerhet och
Vårdkvalitet 4 0 0 4
Primärvård 4 0 0 4
Specialmedicin 8 0 0 8
Utvecklingsenhet HoS 3 0 0 3
Vuxenpsykiatri 0 0 0 0
Ögonsjukvård 2 0 0 2
Öron Näsa Hals 2 0 0 2
Övriga 6 0 0 6
Totalt 154 22 9 185
*Projekt som förekommer på fler enheter räknas endast en gång i totalen.
Verksamhetshändelser
Doktorandseminarium
Under 2020 anordnade CFUG två doktorandseminarier. Den 31/1 höll Lennart Fredriksson, fil. dr. och forskningshandledare vid CFUG, ett doktorandseminarium med rubriken ”Att skriva avhandlingskappa”. Den 24/4 höll Lina Hedman, fil. dr. i kulturgeografi och utredare vid Samhällsmedicin, Region Gävleborg, ett doktorandseminarium med rubriken ”Att arbeta med stora databaser”. På grund av coronapandemin hölls detta seminarium digitalt och under resten av året ställdes doktorandseminarierna in med anledning av pandemin.
Informationsspridning
Ett flertal informationsinsatser har gjorts under 2020, webb, nyhetsbrev.
Under 2020 gav Centrum för forskning och utveckling ut elektroniska nyhetsbrev med verksamhetshändelser och forskningsrelaterad information.
Journalclub
Den 11/12 2020 anordnade CFUG en journal club i samverkan med kirurgkliniken, Gävle sjukhus. Omkring 25 läkare deltog, både ST-läkare, specialister och överläkare. Några av deltagarna fanns på plats på
kirurgkliniken, men de flesta deltog digitalt via Skype. Två timmar togs i anspråk och under den tiden granskades två vetenskapliga artiklar med hjälp av en granskningsmall. Från CFUG:s sida deltog en forskningshandledare och vår statistiker.
Kurser i forskningsmetodik
Kursen ”Grundläggande forskningsmetodik – del 1” gavs en gång under året, på våren 2020. Kursen gavs som en uppdragsutbildning via Uppsala universitet och omfattade 3.5 högskolepoäng. Under kursen planerade och designade kursdeltagarna ett vetenskapligt arbete utifrån sina projektidéer med stöd av vetenskapliga handledare. Projektplanen ligger sedan till grund för genomförandet av ett individuellt skriftligt arbete enligt krav från Socialstyrelsen under delmålet ”medicinsk vetenskap” för ST-läkare.
Kursutvärderingarna visade att deltagarna tyckte kursen varit givande och ett stöd i att planera ett arbete där vetenskaplig metod används. På grund av coronapandemin övergick kursen halvvägs till distans-/digitalt format.
Forskningsråd
FoU-råd för forskning inom hälso- och sjukvård och tandvård
FoU-råd för hälso- och sjukvårdsforskning som bestod 2020 av följande ledamöter:
Katarina Wijk, ordförande, professor, Region Gävleborg Stefan Bergström, docent, Region Gävleborg
Tomas Weitoft, docent, Region Gävleborg Maria Palm, med.dr, Region Gävleborg
Birgitta Johansson, docent, Uppsala universitet Andreas Thor, professor , Uppsala universitet
FoU-råd för forskning som främjar Regional utveckling
FoU-råd för forskning som främjar Regional utveckling etablerades 2015. I FoU-rådet sitter representanter från Region Gävleborg, Högskolan i Gävle och från Hälsinglands utbildningsförbund.
Forskningsrådet för forskning som främjar Regional utveckling bestod under 2020 av av följande ledamöter:
Katarina Wijk, ordförande, professor, Region Gävleborg Jofen Kihlström, fil dr, FoU-välfärd, Region Gävleborg
Ann-Charlotte Svensson, fil dr, Hälsinglands utbildningsförbund Maria Engström, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Prioriteringsråd för forskning
Katarina Wijk, ordförande, professor, Region Gävleborg Jan-Olof Friman, tf. Regional utvecklingsdirektör Johan Kaarme, Hälso- och sjukvårdsdirektör Stefan Bergström, docent, Region Gävleborg Tomas Weitoft, docent, Region Gävleborg Ulrika Boström Gatti, HR-direktör
Vetenskaplig handledning, rådgivning och resurser
Förutom handledning, rådgivning och undervisning fanns en miljö som medför att enskilda medarbetare med forskningstid inom tjänst hade tillgång till arbetsplats samt dator med adekvata program för forskning och utveckling. Målet var att erbjuda en kreativ miljö samt tillgång till forskningsstöd och infrastruktur för de medarbetare som har avsatt tid till forskning, utbildning eller driver utvecklingsarbeten.
Disputationer 2020
Peter Magnusson
Implantable Cardioverter Defibrillator Treatment in Patients with Hypertrophic Cardiomyopathy
Samuel Ersryd
Abdominal compartment syndrome and colonic ischaemia after abdominal aortic aneurysm repair in the endovascular era
Carl-Johan Drott
Influence of Islet-derived Factors in Islet Microcirculation and Endocrine Function
Redovisning av forskningsaktiva medarbetare i Region Gävleborg, vetenskaplig produktion och sammanfattning av projekt, per verksamhetsområde
Anestesi (5)
Doktorsexamen (1) Eriksson Ledin, Susanne
DoktorsexamenLäkarexamen
Doktorand (3) Bandert, Anna
Doktorand LäkarexamenAnna arbetar på Anestesi och började arbeta här 2003 samt har publicerat 0 artiklar i år och 2 st de senaste tre åren. Anna har 2 pågående projekt och är medarbetare i 2 st projekt.
Projekttitel:
The importance of Central Venous Catheter position during Continuous Renal Replacement Therapy
Inom intensivvård är en central venkateter (CVK) infart är ofta använd för att ge bland annat
livsuppehållande läkemedel, antibiotika och näring. Intensivvårdspatienter drabbas i 40-60% av akut njurskada. En av de vanligaste bidragande orsakerna till denna njurskada är sepsis. Hos kritiskt sjuka patienter med svår njurskada samt hos patienter med stort vätskeöverskott finns behov av dialys vilket vanligen ges i form av kontinuerlig dialys. Hos de patienter med akut njurskada som är i behov av dialys är dödligheten upp mot 40 %. Vid dialys behövs en central dialyskateter (CDK). Beroende på hur CDK och CVK placeras kan katetermynningarna hamna i direkt anslutning till varandra eller i olika centrala kärl. Hur positionen av dessa katetrar kan påverka läkemedelkoncentrationen är i stort outforskat. Detta trots att användande av dessa katetrar får anses som standard inom intensivvården.
Om ett läkemedel ges i en central venkateter med spetsen nära dialyskatetern kan det antas att det finns risk för direkt aspiration av läkemedlet in i dialysen vilket tar bort läkemedlet från kroppen och kan leda till en underdosering. Det finns fallbeskrivningar där författarna starkt misstänker att detta hänt men kliniska studier som undersöker ämnet saknas. Projektet som helhet är ett doktorandprojekt med målsättningen att öka kunskapen om vilken inverkan placeringen av en central dialyskateter i förhållandet till en central venkateter har för läkemedelskoncentrationen hos patienter under dialys. I det första delarbetet har vi i en grismodell kunnat visa att om de olika kateterspetsarna ligger nära varandra sker en kraftig läkemedelspåverkan under kontinuerlig dialys. Målet med detta projekt är att se om det finns något avstånd mellan de två kateterspetsarna som kan anses vara säkert, dvs. där ingen direktaspiration av givet läkemedel sker.
The Importance of the position of Central Venous Catheters during Continuous Renal Replacement therapy in Sepsis
Inom intensivvård är en central venkateter (CVK) infart är ofta använd för att ge bland annat
livsuppehållande läkemedel, antibiotika och näring. Intensivvårdspatienter drabbas i 40-60% av akut njurskada och en av de vanligaste bidragande orsakerna till denna skada är sepsis. Hos kritiskt sjuka patienter med svår njurskada samt hos patienter med stort vätskeöverskott finns behov av dialys vilket vanligen ges i form av kontinuerlig dialys. Hos de patienter med akut njurskada som är i behov av dialys är dödligheten upp mot 40 %. Vid dialys behövs en central dialyskateter (CDK). Beroende på hur CDK och CVK placeras kan katetermynningarna hamna i direkt anslutning till varandra eller i olika centrala kärl. Hur positionen av dessa katetrar kan påverka läkemedelkoncentrationen är i stort outforskat. Detta trots att användande av dessa katetrar får anses som standard inom intensivvården.
Om ett läkemedel ges i en central venkateter med spetsen nära dialyskatetern kan det antas att det finns risk för direkt aspiration av läkemedlet in i dialysen vilket tar bort läkemedlet från kroppen och kan leda till en underdosering. Det finns fallbeskrivningar där författarna starkt misstänker att detta hänt men kliniska studier som undersöker ämnet saknas. Projektet som helhet är ett doktorandprojekt med målsättningen att öka kunskapen om vilken inverkan placeringen av en central dialyskateter i förhållandet till en central venkateter har för läkemedelskoncentrationen hos patienter under dialys. I det första delarbetet har vi i en grismodell kunnat visa att om de olika kateterspetsarna ligger nära varandra sker en kraftig läkemedelspåverkan under kontinuerlig dialys. Sepsis är en vanlig orsak till att patienter behöver intensivvård och kontinuerlig dialys. Denna grupp patienter har en mycket hög dödlighet och det finns misstankar om att en bidragande orsak kan vara underdosering av antibiotika.
Målet med detta projekt är se om den läkemedelspåverkan som visades i delarbete I blir större eller mindre i en septisk modell.
Näslund, Erik
Doktorand LäkarexamenErik arbetar på Anestesi och började arbeta här 2006 samt har publicerat 0 artiklar i år och 1 st de senaste tre åren. Erik har 2 pågående projekt.
Projekttitel:
Icke invasiva mätningar på sternum under hypovolemi och hypoxi - en experimentell djurstudie Syremättnad, puls, blodtryck, andningsfrekvens och temperatur är våra så kallade vitalparametrar. De beskriver hur vi mår och en avvikelse från det normala kan användas för att skatta graden av
allvarlighet av sjukdom. Att så fort som möjligt kunna göra detektera en försämring hos en patient är viktigt för att snabbt kunna sätta in motåtgärder. Tidigare har vi kunnat visa att det går att på ett icke- invasivt sätt mäta syremättnaden i blodet baserat på blodflödet i bröstbenet. Blodflödet i bröstbenet är blandat av arteriellt och venöst blod. Det är inte känt om eller hur noggrannheten av våra mätningar påverkas om förhållandet mellan artär och venblod ändras. Denna studie syftar till att provocera fram ändringar av syremättnaden i bröstbenets blodflöde och jämföra hur det korrelerar mot mätningarna från den icke-invasiva proben. Studien genomförs på gris.
Validering av ny optisk teknik för att mäta arteriell syremättnad. Undersökningar vid simulerat låg blodvolym.
Doktorandprojekt som syftar till att undersöka möjigheterna att med en ny mätprototyp mäta syremättnad i bröstbenet vid lågt cirkulerande blodvolym.
Parenmark, Fredric
DoktorandLäkarexamen
Fredric arbetar på Anestesi och började arbeta här 2004 samt har publicerat 0 artiklar i år och 3 st de senaste tre åren. Fredric har 0 pågående projekt och är medarbetare i 2 st projekt.
Annan utbildning (1) Lindblom, Peter
Annan utbildning LäkarexamenPeter arbetar på Anestesi och började arbeta här 2012 samt har publicerat 0 artiklar i år och 0 st de senaste tre åren. Peter har 1 pågående projekt.
Projekttitel:
A Clinical Study to Evaluate HF10™ Therapy in Patients with Chronic Intractable Leg Pain Syftet med denna studie är att utvärdera och dokumentera klinidk prestanda för HF10-behandling (ryggmärgsstimulering) i forskningspersoner med kronisk svårbehandlad bensmärta, genom att samla in uppgifter om forskningspersonernas erfarenhet av stimuleringsenheten.
Ambulans (1)
Doktorsexamen (1) Larsson, Agneta
Doktorsexamen LäkarexamenAgneta arbetar på Ambulans och började arbeta här 2013, disputerade 2012 samt har publicerat 0 artiklar i år och 0 st de senaste tre åren. Agneta har 0 pågående projekt, är handledare i 2 st projekt
.
Barn- och ungdomssjukvård (2)
Doktorand (2) Arwehed, Sofia
Doktorand LäkarexamenSofia arbetar på Barn- och ungdomssjukvård och började arbeta här 2007 samt har publicerat 0 artiklar i år och 0 st de senaste tre åren. Sofia har 0 pågående projekt.
Handledningar:
Erik Schultz Häggqvist, 2016-pågående, ST-läkare, Region Gävleborg, Gävle Sjukhus
Josefin Starnberg, 2020-pågående, ST-läkare, Region Gävleborg, Gävle Sjukhus
Uppdrag och medlemskap:
Vice ordförande Neonatalföreningens arbetsgrupp för Barn och familjeanpassad utvecklingsstödjande vård, 2019-pågående, Neonatalföreningen, Svenska Barnläkarföreningen
Regionrepresentant RPO Barn och ungas hälsa, Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, 2019-pågående, Kunskapsstyrningsorg. RPO Barn och ungas hälsa
Rekommendationsgrupp Vårdkedjan för barn och familjer i behov av neonatalsjukvård, Kunskapsstöd, 2019-2020, Socialstyrelsen avd för Kunskapsstyrning HoS
Sjukhusövergripande bemanningskoordinator, 2020-2020, Region Gävleborg Hälso och sjukvårdsledning, Stabsledning under Covid-19 pandemi
Kukka, Antti
Doktorand LäkarexamenAntti arbetar på Barn- och ungdomssjukvård och började arbeta här 2017 samt har publicerat 1 artiklar i år och 1 st de senaste tre åren. Antti har 0 pågående projekt.
Publikationer under året:
Brown Nick, Kukka Antti Juhani, Mårtensson Andreas. Efficacy of zinc as adjunctive pneumonia treatment in children aged 2 to 60 months in low-income and middle-income countries: a systematic review and meta-analysis. BMJ paediatrics open 2020:4:e000662..
Bild och funktionsmedicin (4)
Doktorsexamen (2)
Genberg-Andrén, Margareta
DoktorsexamenLäkarexamen
Margareta arbetar på Bild och funktionsmedicin och började arbeta här 2014 samt har publicerat 0 artiklar i år och 0 st de senaste tre åren. Margareta har 1 pågående projekt.
Projekttitel:
Cardiopulmonary Function in Healthy Individuals and in Patients After Hematopoietic Cell Transplantation
Bakgrund: Ergospirometri är en känslig metod att för att bedöma arbetsförmåga och kartlägga vilken organfunktion som eventuellt är begränsande (t ex hjärta eller lungor). Det finns hittills inget
referensmaterial baserat på en svensk normalpopulation och de föreslagna internationella referensvärdena har hittills inte validerats i någon svensk population. Patienter som genomgått benmärgstransplatation (BMT) har ökad risk för nedsatt arbetsförmåga lång tid efter behandlingen.
Det är dock oklart vad detta beror på. Syfte: Vårt syfte är att göra en validering av referensmaterial för ergospriometri inom ramen för den populationsbaserade studien, The Prospective Investigation of Obesity, Energy and Metabolism (POEM). Därtill vill vi med hjälp av echocardiografi, arbetsprov och ergospirometri få en ökad förståelse för mekanismen bakom en nedsatt arbetsförmåga, cirka 18 år efter behandling, hos en grupp patienter som behandlats med BMT. Resultaten jämförs med en frisk kontrollgrupp.
Svahn, Tony
Doktorsexamen Sjukhusfysikerexamen
Tony arbetar på Bild och funktionsmedicin och började arbeta här 2015, disputerade 2011 samt har publicerat 0 artiklar i år och 2 st de senaste tre åren. Tony har 1 pågående projekt och är medarbetare i 1 st projekt.
Projekttitel:
Nya metoder för röntgen
Målet är att förbättra befintliga metoder för röntgen där det finns möjlighet. Detta innefattar dels att förbättra kvaliten på kliniska bilder, och dels innefattar det att minska stråldosen där det är möjligt. Den första delen innefattar 2D bilder, men även 3D bildtagning, exempelvis för mammografi, där två- dimensionella bilder fn är standard. Det har påvisats att cancerdetektionen kan öka med 40-50% med 3D mammografi som screening metod. Här kan bildkvaliteten även ökas genom nya tekniska metoder, exempelvis detektorer, bildbearbetning, rekonstruktion, bättre samplingsmetodologi och/eller en mer fördelaktig geometri för bildtagning. Det är välkänt att en #excess# av stråldos är vanligt
förekommande vid medicinsk bildtagning, vilket innebär att bilder genereras med högre patient- stråldoser än nödvändigt för att svara på den kliniska frågeställningen. Därför är optimering också numera ett lagkrav. Detta innebär att stråldosen anpassas bättre till patientens storlek, men dessutom den kliniska frågeställningen.
Doktorand (2) Nilsson, Jonas
Doktorand LäkarexamenJonas arbetar på Bild och funktionsmedicin och började arbeta här 2013 samt har publicerat 1 artiklar i år och 3 st de senaste tre åren. Jonas har 2 pågående projekt och är medarbetare i 1 st projekt.
Projekttitel:
Geographical differences in likelihood of home death among palliative cancer patients: a national population-based register study
Palliativ vård innebär vård av obotligt sjuka, där döden förväntas inom en snar framtid (upp till 6-12 månader). För att uppnå en god vård krävs omvårdnad och behandling av såväl fysiska besvär som sociala, psykiska och existentiella frågor. I ett multiprofessionellt team stödjer man både patient och närstående, inte bara under patientens sista tid, utan också efter döden. Det Svenska Palliativregistret är ett svenskt kvalitetsregister som etablerades 2005 i syfte att förbättra den palliativa vården i livets slutskede oavsett diagnos eller var man vårdas. Registret består av ett frågeformulär med trettio frågor som besvaras av ansvarig vårdgivare retroaktivt. Frågor som berörs anger kvalitetsmått på vården som givits under patientens sista vecka i livet. Idag finns det stora regionala skillnader i täckningsgrad för Palliativregistret. Detta innebär nödvändigtvis inte att den palliativa vård som ges av de regioner som i mindre omfattning rapporterar in data till registret är kvalitetsmässigt sämre, men det är svårare att utvärdera den vård som bedrivs. De regionala skillnaderna skulle hypotetiskt kunna innebära att den vård som bedrivs i landets olika delar skiljer sig åt med suboptimalt palliativt vårdinnehåll hos den enskilde patienten under den sista levnadstiden. Denna registerstudie avser att utforska om
bostadsort påverkar det palliativa vårdinnehåll som ges.
The Palliative Care in Sweden- are there regional-, socioeconomic- or ethnic differences?
Palliativ vård Palliativ vård är en specialiserad medicinsk vård som behandlar patienter med allvarliga
sjukdomar oavsett diagnos i livets slutskede. Vårdteamet består av palliativt inriktade läkare,
sjuksköterskor och andra specialister som tillsammans arbetar för att förbättra livskvaliteten hos både patienten och dess nära anhöriga. Flertalet länder inklusive Sverige, USA och Storbritannien har betonat de utmaningar man ställs inför vid sjukdomar i livets slutskede, och därför fokuserat på palliativ vård som kan ges i hemmet, då många patienter föredrar att vårdas och dö hemma. Symtom Patienter med cancer tillhör den huvudsakliga patientgrupp som vårdas i livets slutskede inom de palliativa teamen i Sverige och dessa patienter rapporterar ofta en önskan om att vara fria från symtom. Vanliga symtom som ger stort lidande under den sista levnadstiden hos dessa patienter är smärta, andfåddhet, konfusion, nedstämdhet, ångest och illamående. Det finns dock vanligen en del skillnader i symtombörda hos patienter med olika cancerdiagnoser. T.ex ses symtom som kramp, utmattning, nedstämdhet och ångest ofta hos hjärntumörpatienter, medan andra symtom som andfåddhet och smärta är vanligt förekommande hos patienter med lungcancer. Oavsett cancerdiagnos så är förekomst av okontrollerade symtom en vanlig anledning till inläggning på sjukhusavdelningar, och vikten av palliativ vård betonas i flertalet studier som visar att detta ofta reducerar symtombördan och ökar möjligheten till att dö där man önskar. Socioekonomi och etnicitet Varierande resultat har tidigare publicerats kring huruvida patienter med olika socioekonomisk bakgrund önskar att dö hemma eller i sluten vård. Det har bl.a. föreslagits i en studie från Australien att det är vanligare att vilja dö hemma hos yngre individer, hos individer med hög inkomst samt hos män än hos kvinnor. Man har även sett att det är vanligare att dö hemma om man bor med en partner än om man är ensamstående. Val av dödsplats Flertalet tidigare publikationer och en nyligen
genomförd systematisk litteraturstudie av internationella data visar att upp till omkring 60% av terminalt sjuka cancerpatienter önskar att dö hemma, medan endast omkring 40% faktiskt gör det.
Vidare har flertalet studier visat att patienter ofta ändrar sitt val av dödsplats under sjukdomens progress. Det har föreslagits att faktorer som livskvalitet, tillgänglighet- och förmåga hos närstående, oro av att vara en börda för andra, långvariga vårdrelationer samt kvaliteten av den vård som ges samtliga påverkar beslutet hos patienten och att faktorer som minskad symtomkontroll, brist på stöd från anhöriga och brist på anhörigas möjlighet till vårdgivande minskar chansen till att patienten får dö där han/hon önskar. Den absoluta majoriteten av de data som tidigare har framkommit i detta ämne härrör från tvärsnittsstudier med utskickade frågeformulär. Med tanke på att det finns resultat som indikerar att patienterna ofta ändrar önskemål om dödsplats under sjukdomens progress planerar vi att genomföra en prospektiv kohortstudie inom Region Gävleborg och Region Dalarna, kombinerat med en registermatchning för att undersöka nedanstående frågeställningar. NUM_LIST Får man dö där man önskar som palliativ patient i Region Gävleborg och i Region Dalarna? ALPHA_LIST Associerar det till inkomst, utbildning samt tillgång till närstående? Associerar det till symtombörda? Associerar det till cancerdiagnos? Är det skillnader mellan kvinnor/män? Är det skillnad om man är anslutet till palliativt team eller inte? Är det diskrepans i dödsplats mellan patienter anslutna till palliativa teamet och övriga patienter som har avlidit i regionen under samma tidsperiod?
Publikationer under året:
Nilsson Jonas, Axelsson Bertil, Holgersson Georg, Carlsson Tobias, Bergqvist Michael, Bergström Stefan. Geographical Differences in Likelihood of Home Death Among Palliative Cancer Patients: A National Population-based Register Study Anticancer research 2020:40:
Nordström, Jonny
DoktorandSjukhusfysikerexamen
Jonny arbetar på Bild och funktionsmedicin och började arbeta här 2010 samt har publicerat 1 artiklar i år och 1 st de senaste tre åren. Jonny har 3 pågående projekt och är medarbetare i 2 st projekt.
Projekttitel:
Effect of PET-CT misalignment on the quantitative accuracy of cardiac 15O-water PET Vid undersökning av hjärtat med radioaktivt vatten och en PET-kamera kan man mäta blodflödet i hjärtmuskeln. Vid denna undersökning genomför man också en röntgen med CT som används för att göra en attenueringskorrektion. Det är ganska vanligt att en missregistrering av spatiell position mellan PET och CT uppkommer pga patientrörelser eller andning. Denna missregistrering leder till
osäkerhgeter i blodflödesmätningen och syftet med denna studie var därför att undersök hur stor den osäkerheten är för en PET med radioaktivt vatten.
Influence of patient motion on the quantitative accuracy of 15O-water positron emission tomography (PET)
Vid undersökning av hjärtat med radioaktivt vatten och en PET-kamera kan man mäta blodflödet i hjärtmuskeln. Vid denna undersökning stressar man hjärtat med ett ämne som heter adenosin för att efterlikna att man anstränger sig och till exempel går i rask takt. Detta är för vissa patienter förknippat med obegag som leder till att patienten rör sig under undersökningen. Rörelsen kan i sin tur leda till fel i mätningen av blodflödet och i värsta fall en felaktig diagnos. Syftet med denna studie är därför att med hjälp av simulerade patientrörelser undersöka i vilken utsträckning mätningen påverkas.
Simuleringarna kan även leda till ökad förståelse för olika tendenser av påverkan på mätningen som kan underlätta igenkännande av en rörelseartefakt i kliniken.
Left ventricular volumes and ejection fraction from cardiac ECG-gated 15O-water positron emission tomography: reference cardiac magnetic resonance imaging using hybrid PET/MR Vid undersökning av hjärtat med radioaktivt vatten och en PET-kamera kan man mäta blodflödet i hjärtmuskeln. Vid denna undersökning stressar man hjärtat med ett ämne som heter adenosin för att efterlikna att man anstränger sig och till exempel går i rask takt. På så vis kan man undersöka om patienten har anstränglingsutlöst angina som orsakas av ansträningsutlöst ischemi (syrebrist) i hjärtmuskeln. Vatten-PET är bästa icke-invasiv referensmetod för att undersöka detta. Vid en infarkt eller andra hjärtsjukdommar är det vanligt att hjärtat förändrar sin strukturella form och
pumpfunktionen kan försämras. Information om hjärtats struktur är alltid väldigt viktigt. Nackdelen med vatten-PET är att det är svårt att udnersöka strukturella delarna i hjärtat. Syftet med denna studie var därför att utvärdera en metod för att beräkna hjärtats vänstersidiga kammarvolym och hjärtats pumpförmåga från en PET_udnersökning med radioaktivt vatten.
Publikationer under året:
Nordström Jonny, Harms Hendrik J, Kero Tanja, Ebrahimi Maryam, Sörensen Jens,
Lubberink Mark. Effect of PET-CT misalignment on the quantitative accuracy of cardiac 15O-
water PET. Journal of Nuclear Cardiology 2020:Folktandvården Gävleborg (10)
Docent utan lektorat (2) Hallman, Mats
Docent utan lektorat Tandläkarexamen
Mats arbetar på Folktandvården Gävleborg och började arbeta här 2017 samt har publicerat 0 artiklar i år och 0 st de senaste tre åren. Mats har 0 pågående projekt, är handledare i 1 st projekt och medarbetare i 2 st projekt.
Holmlund, Anders
Docent utan lektorat TandläkarexamenAnders arbetar på Folktandvården Gävleborg och började arbeta här 1978, disputerade 2008 samt har publicerat 1 artiklar i år och 3 st de senaste tre åren. Anders har 2 pågående projekt och är medarbetare i 3 st projekt.
Projekttitel:
Cytokin behandling 2 Bennedbrytningsfaktorer i tandköttsexudat och blod före och efter behandling av patienter med tandlossningssjukdom
Oral Health and typ 2 diabetes
Parodontit eller tandlossning är den 6:te vanligaste sjukdomen i befolkningen. Tandlossning är en kronisk infektionssjukdom som orsakas av att bakterier kan fästa på tandytan och kan inte
immunförsvaret balansera den retning som uppstår från biofilmen kan sjukdom utvecklas. Behandling av parodontit går ut på att avlägsna denna biofilm. Obehandlad leder sjukdomen slutligen till
tandförluster.Typ 2 diabetes är en sjukdom som förekommer I 4-5% av befolkningen. Det tar ofta lång tid innan sjukdomen upptäcks och patienten får adekvat behandling. Följdsjukdomar till diabetes orsakar stort lidande för patienterna och stora samhällsekonomiska kostnader. Parodontal behandling kan sänka blodsockernivåerna motsvarande vad vissa diabetes mediciner åstadkommer. Inga större studier finns om svårighetsgraden av tandlossning eller om hur individer svarar på behandling av denna påverkar risken att utveckla typ 2 diabetes. I en kohort (ca. 9000) med olika grad av sjukdomen som behandlats på specialistklinik vill vi studera om graden av tandlossning och om svaret på
behandlingen har någon betydelse för den framtida risken att utveckla typ 2 diabetes. Vi avser att via nationella diabetesregistret, dödsorsaks-och slutenvårds registret samt läkemedelsregistret fånga upp merparten av de individer i denna kohort som utvecklat diabetes. Det övergripande syftet med studien är att undersöka om det finns en koppling mellan dålig parodontal hälsa och diabetes. 1) Har individer med diabetes sämre parodontal hälsa jämfört med individer utan diabetes? Finns det skillnad hos diabetiker med olika svårighetsgrad av parodontit gällande måluppfyllelse för glukos, blodtryck och lipider? En tvärsnittsstudie i en kohort med olika grad av tandlossning. 2) Finns det någon skillnad i framtida risk att utveckla typ 2-diabetes hos individer med olika svårighetsgrad av parodontit och finns det något dos-respons samband? En prospektiv longitudinell studie. 3) Har individer som inte svarar bra på behandling av parodontit större risk att utveckla typ 2-diabetes jämfört med de som svarar bra På behandlingen? En prospektiv longitudinell studie. Tandvården ser regelbundet 80 % av den vuxna populationen och kan bidra till att fånga upp individer som riskerar att utveckla typ 2 diabetes och att behandlande insatser tidigare sätts in vilket kan minska lidande för individer och samhällsekonomiska kostnader.
Publikationer under året:
Naji Aorra, Edman Kristina, Holmlund Anders. Influence of smoking on periodontal healing one year after active treatment. Journal of clinical periodontology 2020:47:343-350.
Doktorsexamen (3)
Ganzer, Niels
DoktorsexamenTandläkarexamen
Niels arbetar på Folktandvården Gävleborg,Folktandvården Gävleborg och började arbeta här 2005,
disputerade 2018 samt har publicerat 3 artiklar i år och 6 st de senaste tre åren. Niels har 1 pågående projekt, är handledare i 2 st projekt.
Projekttitel:
Könsfördelning bland barn och ungdomar som får skattefinansierad ortodontisk behandling i Gävleborgs län - En pilotstudie
Studier på svenska skolbarn visar att upp mot 75% har någon form av bettavvikelse. Att det föreligger en bettavvikelse innebär inte alltid att det finns ett behov av behandling. Behandlingsbehovet baseras på vilka risker bettavvikelsen innebär, bettets funktion samt estetiska och psykosociala aspekter. Cirka en tredjedel av barnen har en bettavvikelse som kräver ortodontisk behandling. I Sverige kallas barn och ungdomar regelbundet till undersökning hos allmäntandläkare som följer bettutvecklingen. Vid bettavvikelser träffar barnet/ungdomen, i lämplig ålder, en tandregleringsspecialist för en konsultation.
Tandregleringsspecialisten bedömer behovet och föreslår behandling som utförs på
allmäntandvårdskliniken eller specialistkliniken. Trots att bettavvikelser och tandläkarnas bedömning av behandlingsbehovet generellt sett är jämnt fördelade mellan könen, så visar många studier om tandreglering, att det behandlas fler flickor än pojkar. Orsakerna till detta är ännu inte kartlagda. I en pilotstudie vill vi undersöka om det verkligen föreligger en ojämn könsfördelning bland barn och ungdomar som erbjuds och får tandregleringsbehandling på specialisttandvården i Gävleborgs län.
Vidare ska vi kartlägga var i kedjan, från undersökning över konsultation till behandling, skillnaden i så fall uppstår. Efter pilotstudiens kartläggning vill vi undersöka möjliga orsaker till fördelningen. Det kan till exempel vara bettfelens art eller karies. Uppgifter om detta hämtas från tandläkarjournalen och Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit. Andra tänkbara orsaker kan vara socioekonomiska faktorer i familjen. Information inhämtas från Statistiska centralbyrån och avser en rad variabler som ålder, bostadskommun, antal hemmavarande barn, utbildningsnivå, familjens disponibla inkomst med mera. Information om hantering av personuppgifter Personuppgiftsansvarig Folktandvården Gävleborg AB Dataskyddsombud kontaktuppgifter Om du har frågor kring personuppgifter inom Folktandvården Region Gävleborg är du välkommen att kontakta oss på EMAIL
dataskyddsombud@regiongavleborg.se dataskyddsombud@regiongavleborg.se . Ändamål Trots att bettavvikelser i stort är jämn fördeldade bland pojkar och flickor, visar vetenskapliga studier på att fler flickor får ortodontisk behandling. Studiens syfte är att kartlägga könsfördelningen genom hela urvalsprocessen från första undersökning till påbörjad ortodontisk behandling. Dessutom ska möjliga prediktorer undersökas. Journalupggifter kommer att samköras med socioekonomiska uppgifter i form av registerutdrag/mikrodata från SCB. Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten (Dnr 2019- 03936). Rättslig grund för personuppgiftshantering Intresseavvägning: Folktandvården Gävleborg utför ortodontivård på länets barn och ungdomar i uppdrag av beställarenheten. Studien ska undersöka om samtliga grupper har samma tillgång till ortodontivård för att säkerställa en rättvis och jämn fördelning av resurser. Samtycke: Trots att vi inte inhämtar informerad samtycke från forskningspersonerna, informeras alla patienter i samband med sina besök hos Folktandvården om att data registreras i SKaPa registret. Den som har tackat nej till detta kommer att exkluderas. Överföring av uppgifter till tredje land Uppgifter kommer inte att överföras till tredje land. Lagringstid Data från studien kommer att lagras i 10 år efter senaste publicering. Preliminärt oktober 2031. Dina rättigheter Du kan läsa mer om dina rättigheter på Studiens data används endast för angivna ändamålet och lämnas inte ut till tredje part. Folktandvården Gävleborg kan dock vara skyldig enligt lag att lämna uppgifter till myndigheter.
Publikationer under året:
Naraghi Sasan, Ganzer Niels, Bondemark Lars, Sonesson Mikael. Comparison of post-treatment changes with and without retention in adolescents treated for maxillary impacted canines-a
Stålnacke Clara, Ganzer Niels, Liv Per, Wänman Anders, Lövgren Anna. Prevalence of
temporomandibular disorder in adult patients with chronic pain. Scandinavian journal of pain 2020:Sep 24.
Naraghi Sasan, Ganzer Niels, Bondemark Lars, Sonesson Mikael. Stability of maxillary anterior teeth after 2 years of retention in adolescents: a randomized controlled trial comparing two bonded and a vacuum-formed retainer. European journal of orthodontics 2020:Dec 22.
Handledningar:
Stina Svensson, 2019-pågående, ST utbildning
Clara Stålnacke, 2018-pågående, ST utbildning
Anna-Karin Olsson, 2018-pågående, ST utbildning
Sandra Carvalho, 2018-pågående, ST utbildning
Gulistan Akkurt, 2019-pågående, ST-utbildning
Ninva Afram, 2019-pågående, ST-utbildning
Kereshmeh Mehdipoor, 2019-pågående, ST-utbildning
Mikaela Gunnarsson, 2019-pågående, ST-utbildning
Sasan Naraghi, 2019-2021, Doktorand, Malmö Universitet
Uppdrag och medlemskap:
Member of the board, 2018-pågående, The Swedish Association of Orthodontists, Secretary
Member of the board, 2012-pågående, The Swedish Association of Orthodontists - Eastern Region, Secretary
Referee, scientic journal, 2018-pågående, European Journal of Orthodontics
Referee, scientic journal, 2016-pågående, Angle Orthodontist
Referee, scientic journal, 2019-pågående, American Journal of Orthodontics & Dentofacial Orthopedics
Referee, grant provider, 2019-pågående, Prioriteringskommitté för Regionala Forskningsrådet Uppsala-Örebroregionen
Ledamot, 2019-pågående, Forskningsråd Folktandvården Region Gävleborg
Referee, scientic journal, 2020-pågående, Progress in Orthodontics
Utmärkelser och priser:
Pris för bästa avhandling, 2020, Svenska Tandläkare Sällskapet, Priset avser bästa doktorsavhandling under senaste 2 års period
Isehed, Catrine
Doktorsexamen TandläkarexamenCatrine arbetar på Folktandvården Gävleborg och började arbeta här 1985, disputerade 2018 samt har publicerat 0 artiklar i år och 2 st de senaste tre åren. Catrine har 3 pågående projekt.
Projekttitel:
BIOLOGISKA MARKÖRER I GINGIVALT EXSUDAT OCH I BLODSERUM FÖRE OCH EFTER KIRURGISK BEHANDLING AV PARODONTIT
Tandlossning (parodontit), är en sjukdom som drabbar tändernas fäste genom att bakterier samlas på rotytan och orsakar inflammation i tandköttet runt tanden. Hos vissa känsliga individer leder
inflammationen till förlust av käkben, vilket påverkar tändernas fäste och det kan leda till förlust av tänder. Parodontit är den sjätte mest förekommande sjukdomen i världen, ca 40% av befolkningen med mindre omfattande förlust av benstöd vid tänder och ca 10% av befolkningen med grav
benförlust. Parodontit kan behandlas med mekaniskt avlägsnande den bakteriella biofilmen från tand och rotyta och vid svårare skador även kirurgisk behandling för att avlägsna inflammatorisk vävnad.
Parodontit förklaras till knappt 50% av genetiska faktorer och orsaksfaktorer i övrigt är till vissa delar inte klarlagda, vilket innebär att det saknas effektiva behandlingsmetoder för särskilt känsliga individer.
Om bakteriebeläggningar får växa till på tand- och implantatytor leder det till inflammation i tandköttet.
Hos de flesta individerna stannar processen vid en kronisk inflammation i tandköttet, men av någon okänd anledning övergår processen bara hos vissa individer till käkbensnedbrytning. Vi har idag ingen möjlighet att skilja ut vilka, av de som har inflammation i tandköttet, som kommer att förlora käkben och upptäcker det först när vävnaderna vid tänder och implantat brutits ner. Tandimplantat kan ersätta förlorade tänder, men tyvärr utvecklas periimplantit, inflammation och benförlust vid implantat, oftare hos de som tidigare haft parodontit. Studier visar att 20% av implantatbärare drabbas av periimplantit.
Vid inflammation i mjukvävnaden lokalt vid tänder och implantat, utsöndrar immunförsvarscellerna proinflammatoriska proteiner, exempelvis cytokiner, kemokiner och prostaglandiner, vilka ytterligare aktiverar immunförsvaret med vävnadsdestruktion som följd. Dessa proteiner, inklusive
vävnadsnedbrytningsprodukter, läcker ut i vävnadsvätskan (exsudat) i tand- och implantatfickan och skulle därmed kunna utgöra biologiska markörer, som förutspår vävnadsförlust med möjlighet att planera behandling och utveckla effektivare behandlingsmetoder. Analys av exsudat före och efter periimplantitbehandling är outforskat, liksom jämförelse mellan parodontit och periimplantit. Vi har publicerat en analys av biomarkörprofilen vid periimplantit och har nu möjlighet att studera
motsvarande vid parodontit. Vi vill studera om motsvarande biomarkörer kan upptäckas i blodet hos de som drabbats av parodontit. Behandlingsstudier har visat att parodontit kan ha en systemisk påverkan, genom en lokal frisättning av biomarkörer (inflammationsmarkörer) som når cirkulationen och dessa kan komma att påverka inflammatoriska sjukdomar som hjärtkärl-sjukdom, diabetes och reumatoid artrit. Tidigare studier har påvisat att en låggradig kronisk inflammation spelar en betydande roll när det gäller sjukdomsprocessen bakom ateroskleros. Ämnen som indikerar en låggradig
inflammation i blodserum är till exempel C-reaktivt protein (CRP), fibrinogen och adhesionsmolekyler och dessa biomarkörer associerar till hjärtkärl-sjukdom. Frågan är om parodontitbehandling kan påverka nivån av inflammatoriska biomarkörerna? Projektet omfattar en prospektiv klinisk
behandlingsstudie i syfte att undersöka läkning efter kirurgisk behandling av grav parodontit och i vad mån den kliniska läkningen associerar till nivåer av biomarkörer i exsudat lokalt från tandköttsficka (gingival crevicular fluid, GCF) och systemiskt i blodserum från samma patient, med en uppföljningstid på 12 månader. Del I: Biomarkörer i blodserum före och efter kirurgisk behandling av parodontit vid läkning och recidiv. Del II: Biomarkörer i GCFföre och efter kirurgisk behandling av parodontit vid läkning och recidiv. Vi vet idag att det finns en association mellan oral hälsa och hjärtkärl-sjukdom, men vi vet inte vad som är orsak och verkan. För att öka kunskapen om vilken roll den orala inflammationen har i utvecklingen av ateroskleros, är det viktigt att studera biomarkörer vid olika tidpunkter både lokalt vid tand och systemiskt i blodet. Om det föreligger en samvariation i nivåer av inflammatoriska biomarkörer lokalt vid tand med förekomst biomarkörer i den systemiska cirkulationen, kan det indikera en association som närmar sig en orsaksförklaring. En möjlig samvariation av
biomarkörer, vid parodontal sjukdomsutveckling eller läkning, är viktig kunskap för att förstå hur oral infektion kan påverka den allmänna systemiska hälsan.
Förekomst av kemokinen CCL11 och dess receptor CCR3 vid human periimplantit Tandlossning (parodontit) är en infektiös initierad inflammation i tandköttet som leder till käkbensförlust, vilket äventyrar tändernas fäste. Parodontit är det sjätte mest prevalenta
sjukdomstillståndet i världen. I Sverige har drygt 10% av befolkningen grava parodontala skador omfattande käkbensförlust till följd av parodontit. Tandimplantat kan ersätta förlorade tänder, men tyvärr utvecklas periimplantit, inflammation med benförlust vid implantat, oftare hos de som tidigare har haft parodontit. Periimplantit har likheter med parodontit avseende utveckling och riskfaktorer, men är aggressivare. Det är en vanligt förekommande komplikation hos ca 20% av implantatbärarna. Om bakteriebeläggningar får växa till på tand- och implantatytor leder det ill inflammation i tandköttet. Hos det flersta individer stannar processen vid en kronisk inflammation i tandköttet, men av någon okänd anledning övergår processen bara hos visa individer till käkbensnedbrytning. Idag behandlas parodontit och periimplantit genom infektionskontroll, men periimplantit har visat sig svårare att behandla än parodontit vilket gör att periimplantit är oerhört resurskrävande. För att kunna utveckla effektiva behandlingsmetoder är det angeläget att utröna vilka molekylära mekanismer som har inflytande på vävnadsnedbrytning liksom vävnadsuppbyggnad. Osteoklasten är kroppens enda
bennedbrytande cell. Kunskaperna om vilka molekyler som styr bildning av osteoklaster, rekrytering av dessa celler till benytorna och vad som aktiverar resorptionsförmågan är bara delvis känt. Min
forskargrupp har visat att individer med grav parodontit har höga nivåer av kemokinen CCL11 i blodet samt att CCL11 stimulerar ossteoklastförstadiecellers rörelse och aktiverar benresorption genom bindning till kemokinreceptorn CCR3 på osteoklasten. Syftet är att undersöka om nivåerna av CCL11 är förhöjda i tandköttet hos patienter med parodontit och periimplantit samt om receptorn CCR3 uttrycks av osteoklaster i benvävnad vid periimplantit. Patienter med tandimplantat har genomgått en avancerad behandling med höga kostnader, vilket gör det viktigt att öka kunskapen om
sjukdomsutveckling för att kunna utveckla bättre metoder för diagnostik och behandling av periimplantit.
Regenerativ behandling av periimplantit - kliniska effekter, mikrobiologiska och molekylära mekanismer. En randomiserad studie
Övergripande syfte Periimplantit är ett tillstånd av inflammatorisk vävnadsförlust vid tandimplantat.
Periimplantit har likheter med parodontit avseende utveckling och riskfaktorer, men är aggressivare.
Det är en vanligt förekommande komplikation och tillståndet är svårbehandlat. Syftet med studierna är att öka kunskapen om sjukdomsutveckling och behandling av periimplantit. Detta för att kunna
utveckla bättre metoder för diagnostik och behandling. Bakgrund Patienter som drabbas av parodontit (tandlossning) och förlorat sina tänder kan idag behandlas med implantat. Implantatbehandling har en initialt hög lyckandefrekvens. Idag sätts implantat på patienter som i flera fall haft parodontit och som ibland har kvar en del egna tänder. Bakterier runt tänder kan smitta över till implantaten. Ett
sjukdomstillstånd kan utvecklas runt implantaten i form av mukosit (inflammation i tandköttet runt implantaten) och peri-implantit (nedbrytning av vävnader runt implantaten). Periimplantit drabbar ca 22% av individer som fått implantat. Periimplantit har visat sig vara mer svårbehandlad än parodontit och det finns idag ingen väldokumenterad behandling. Patienter med implantat har genomgått en avancerad behandling och kostnader för denna är hög. Därför är det viktigt att ta reda på de bästa och mest effektiva behandlingsmetoderna för periimplantära infektioner. För att kunna utveckla
behandlingsmetoder är det angeläget att utröna vilka molekylära mekanismer som har inflytande på vävnadsnedbrytning liksom vävnadsuppbyggnad. I studien avser vi att utvärdera 1/ Om läkningen av defekter runt tandimplantat förbättras genom att kombinera kirurgisk rengöring med emaljmatrix protein (gel som stimulerar vävnadsnybildning, Emdogain®) i jämförelse med endast kirurgisk rengöring. 2/ Bakterieflorans förändring samt anti-inflammatoriska effekten kliniskt och biokemiskt av denna behandling. 3/ Långtidsuppföljning av kirurgisk behandling med emaljmatrix protein, 3 och 5 år Målsättning Att i en randomiserad kontrollerad behandlingsstudie DOT_LIST Undersöka om tillsats av EMD vid kirurgisk behandling av periimplantit påverkar mikrofloran vid implantat och det kliniska läkningsresultatet på kort och lång sikt analysera inflammationsmarkörer /benbildnings- och
bennedbrytningsfragment i den peri-implantära sulcusvätskan är detekterbara samt om nivåerna förändras efter behandling Syfte och klinisk relevans Syftet med studierna är att öka kunskapen om mekanismer och biologiska markörer för vävnadsnedbrytning vid periimplantit samt att försöka identifiera nya effektivare behandlingsmetoder. Ökad kunskap på detta område kan på sikt leda fram till nya metoder för att tidigt upptäcka och monitorera komplikationen periimplantit, samt att effektivt behandla detta idag mycket svårbehandlade tillstånd.
Lindgren, Christer
Doktorsexamen TandläkarexamenChrister arbetar på Folktandvården Gävleborg och började arbeta här 2003 samt har publicerat 0 artiklar i år och 0 st de senaste tre åren. Christer har 0 pågående projekt.
Doktorand (2) Anne-Marie Holm
DoktorandTandläkarexamen
Anne-Marie Holm arbetarr på Folktandvården Gävleborg och började arbeta här 2003 samt har publicerat 0 artiklar i år och 0 st de senaste tre åren.
Krämer, Anke
DoktorandTandläkarexamen
Anke arbetar på Folktandvården Gävleborg och började arbeta här 2003 samt har publicerat 1 artiklar i år och 2 st de senaste tre åren. Anke har 1 pågående projekt, är handledare i 1 st projekt.
Projekttitel:
Retention med bondad cuspid-to-cuspid retainer och Essixskena – en randomiserad studie om effektivitet, patientacceptans och långtidsstabilitet.
Projektets övergripande målsättning är att systematiskt studera en grupp tonårspatienter som retineras efter genomförd ortodontisk behandling och följa dessa longitudinellt under minst 5 år. I underkäken evalueras och jämförs effektiviteten av en Essixskena och en bondad cuspid-to-cuspid retainer (CTC). Patientens upplevelser under retentionsperioden och klinisk relevans av eventuella recidiv kommer också att analyseras. Studien syftar även till att göra en långtidsuppföljning av stabiliteten resp. effektiviteten av retentionsapparaturerna för att kunna relatera eventuella recidiv till ursprungsdiagnosen och behandlingsresultatet.
Publikationer under året:
Krämer Anke, Sjöström Mats, Hallman Mats, Feldmann Ingalill. Vacuum-formed retainers and bonded retainers for dental stabilization-a randomized controlled trial. Part II: patients' perceptions 6 and 18 months after orthodontic treatment. European journal of orthodontics 2020:Jul 2.
Masterexamen (2) Said, Shirin
MasterexamenTandläkarexamen
Shirin arbetar på Folktandvården Gävleborg och började arbeta här 2017 samt har publicerat 0 artiklar i år och 0 st de senaste tre åren. Shirin har 1 pågående projekt och är medarbetare i 1 st projekt.
Projekttitel:
Impact of malocclusion on oral health-related quality of life in 11- to 16-year old adolescentsEn viktig drivkraft för patientens önskan om ortodontisk behandling är att utseendet skall förbättras och en klar ökning av patienter som önskar ortodontisk behandling har noterats världen över. Effekten av en bettavvikelse på ett barns självkänsla kan vara betydande både fysiskt, socialt och psykiskt och kan därigenom ha en negativ inverkan på en individs mun-hälsorelaterad livskvalitet (OHRQoL).
Bettavvikelser kan därför spela en viktig roll när det gäller social acceptans och interaktioner med lmiij.andra. Syftet med denna studie är för det första, att undersöka sambandet mellan
bettavvikelse/tandregleringsbehov och OHRQoL hos barn och ungdomar i åldern 11- 16 samt att studera effekten av ortodontisk behandling på OHRQoL. Patienter på väntelistan för tandreglering, ålder 11-16 år tillfrågas om deltagande i studien. De skall inte haft tidigare tandregleringsvård. De får fylla i en tidigare validerad enkät om OHRQoL före behandling och efter avslutad behandling. För varje patient som accepterar att delta i studien kontaktas en matchad kontrollpatient med förfrågan om att delta i denna studie som kontroll. Kontrollgruppen har inget behov av tandregleringsbehandling men matchas till studiegruppen avseende ålder, kön och från samma tandvårdsklinik och geografiska område och besvarar enkäten med samma intervall.
Dehrab, Sinan
Masterexamen TandläkarexamenSinan arbetar på Folktandvården Gävleborg och började arbeta här 2014 samt har publicerat 0 artiklar i år och 0 st de senaste tre åren. Sinan har 0 pågående projekt.
Handledningar:
Susanne Pettersson, 2018-pågående, Ortodontiassistentutbildning, Eastmaninstitutet
Minna Karlén, 2018-pågående, Ortodontiassistentutbildning, Eastmaninstitutet
Annan utbildning (1) Hedlund, Camilla
Annan utbildning TandläkarexamenCamilla arbetar på Folktandvården Gävleborg och började arbeta här 2007 samt har publicerat 0 artiklar i år och 0 st de senaste tre åren. Camilla har 1 pågående projekt och är medarbetare i 1 st projekt.
Projekttitel:
Självligerande och konventionella bracketsystem vid ortodontisk tandförflyttning Randomiserade kontrollerade studier om expansionsmönster, patientupplevelser och kostnader
Projektets övergripande målsättning är att systematisk studera en grupp patienter med
huvuddiagnosen trångställning som behandlas med fastsittande tandregleringsapparatur och där valet är att lösa bettavvikelsen utan tandextraktioner. Friktionsfritt, självligerande bracketsystem kommer att jämföras med konventionellt system avseende grad av expansion, effekt på bentjocklek, rotlutningar och eventuella rotresorptioner. Detta mäts på CBCT-bilder som tas vid tre tillfällen, före behandling, efter utjämningsfasen och vid avslutad behandling. Patientupplevelser, främst i form av smärta och obehagm mäts med tidigare validerade enkäter. Vid varje besök på kliniken registreras också planerad och aktuell tidsåtgång, om patienten haft förälder med sig och färdsätt till och frång kliniken för att beräkna kostnader och undersöka kostnadseffektiviteten.
Förvaltning Forskning och Samhällsmedicin (12)
Adjungerad professor (1) Wijk, Katarina
Adjungerad professor Annan examen
Katarina arbetar på Förvaltning Forskning och Samhällsmedicin och började arbeta här 2011, disputerade 2003 samt har publicerat 2 artiklar i år och 6 st de senaste tre åren. Katarina har 8 pågående projekt, är handledare i 2 st projekt och medarbetare i 2 st projekt.
Projekttitel:
Application of a Sense of coherence based leadership for productivity and health at Scania The first purpose was to explore if sense of coherence (SOC) theory could be used as a strategy in the practice of human factors and ergonomics (HFE) as a leadership approach. The second purpose was to explore how productivity, quality, work attendance, and numbers of rehabilitation cases were influenced after implementing SOC-based managerial behaviour at three workplaces. The paper is based on three studies carried out at the Swedish truck manufacturer Scania in 2012 and 2014.
Outcomes were measured through the company’s key performance indicators and from documentation from repeated meetings with managers during the intervention.
Chefers förutsättningar
Införande av ledarskapsmodell i hälso- och sjukvården.
Healthier Wealthier families Projekt finansierat av Forte.
Implementering av Aktivitetsbaserade kontor vid Trafikverket: Processen och resultatet Projekt följer upp resultaten från tidigare projekt om aktivitetsbaserade arbetsplatser på Trafikverket.Projektet innehåller två delar som båda belyser aspekter av den övergång till aktivitetsbaserade kontor som Trafikverket genomför. I den ena delen utvärderas
förändringsprocessen. Detta innebär att följa implementeringen av kontoren i Gävle och Göteborg där byte till aktivitetsbaserade kontor ägde rum under år 2018. Det är viktigt att förstå vilka delar av implementeringsprocessen som främjar medarbetarnas användande och upplevelse av
aktivietsbaserade kontor för att förbättra arbetsmiljön i de befintliga kontoren såväl som i de kontor där flytt till aktivietsbaserade kontor planeras längre fram. Detta projekt förväntas således bidra med dokumentation av hur implementeringen av aktivietsbaserade kontor fungerar i Gävle och Göteborg, samt en utvärdering av de anställdas upplevelse av arbetsmiljön i dessa kontor. I den andra delen av
