Dokumentation av förskolans historia

Innan vi gjorde vår undersökning funderade vi på hur pedagogerna tog tillvara på de teckningar, fotografier och texter som pryder förskolornas väggar. Genom våra frågeställningar har vi tagit reda på vad som sker med dokumenteringsmaterialet. Pedagogerna vi intervjuat har berättat att materielen arkiveras genom olika system, bland annat i pärmar, datorer och portfolios. Det färdiga dokumentationsmaterialet används även som utvärdering och inspiration för pedagogerna. Inspirationen kan innebära att idéer sprids till nya temaarbeten men även som en återblick av händelser i verksamheten på förskolan. I intervjun med Emma talar hon om hur frågan har lyfts angående avsikten med dokumentationerna på förskolan. Rektorn undrade om det fanns

nya idéer hos pedagogerna angående användningen av det färdiga dokumentationsmaterialet.

Två av pedagogerna berättar hur dokumentationerna berör förskolans historik bland annat genom att minnas kamrater som slutat. En av pedagogerna beskriver hur förskolans historia finns i all dokumentering, vilket vi anser passa bra som avslutning på vår sammanfattning.

5 Diskussion och kritisk reflektion

När vi tittar tillbaka på arbetet med att samla in vårt empiriska material, så har vi givetvis funderat på om resultatet kunde ha blivit annorlunda. Om vi besökt andra förskolor och då intervjuat andra pedagoger, hade vi antagligen erhållit andra svar. Självklart förstår vi att vårt examensarbete då kunde ha fått ett annat innehåll. Men det viktigaste för oss är att vi själva är nöjda med vad vi åstadkommit, vilket vi också är. Syftet var att undersöka arbetssättet dokumentation inom Reggio Emiliainspirerad förskoleverksamhet, vilket vi anser att vi nått upp till. Genom processen har vi mött enormt engagerade pedagoger, som med glädje och inlevelse delat med sig av sina erfarenheter. Pedagogerna har även visat mycket positivt intresse av vårt ämnesval och det har inspirerat och sporrat oss vidare i examensarbetet. Kan hända, när vi ser tillbaka på vårt empiriska insamlande, att vi kanske kunde ha varit mer noggranna med att inte intervjua pedagogerna medan de var aktiva i barngrupperna. Men samtidigt gav det oss erfarenheter av hur arbetssättet dokumentation verkligen fungerar i verkligheten, och det menar vi har varit värdefullt för vår empiriska undersökning.

Planeringen och upplägget är vi nöjda med och vi upplever att valet av metod inte heller kunde ha gjorts annorlunda. Föresatsen med att undersöka arbetssättet dokumentation var att vi önskade få så djupgående information som möjligt, och detta har blivit uppfyllt genom kvalitativa intervjuer, anser vi.

Vi har båda tagit stort ansvar genom processen och vi har kompletterat varandra utmärkt, känner vi. Trots att vi har åtta mil emellan oss har vi via telefon stöttat och peppat varandra, då vi suttit fast i skrivarbetet under de tillfällen då vi arbetat var för sig. Vi har gjort intervjuerna tillsammans, vilket vi upplevt som väldigt positivt, då vi kunnat analysera och diskutera olika synvinklar i efterhand. De dagar som vi har träffats har vi båda upplevt hur examensarbetet tagit fart av varandras entusiasm och engagemang, då vi har blivit uppfyllda av motivation genom våra samtal. Vårt ämnesval har inte på något sätt upplevts svårt eller tungt, istället har vi fått ta del av pedagogernas enorma kunskap och erfarenheter med dokumentationsarbetet. Ibland har vi fått sortera empirin som vi mottagit för att få struktur på vårt insamlade material.

Slutsatserna i vårt examensarbete om arbetssättet dokumentation inom Reggio Emiliainspirerad förskoleverksamhet är att vi kommit fram till att dokumentationerna kan användas till flera olika ändamål inom förskolan. Dokumentationerna kan se väldigt olika ut, allt ifrån att en dokumentation finns på förskolans vägg till att den tas upp vid ett lönesamtal, där det sista var något nytt för oss. Vi anser det vara en stor fördel att arbetssättet kan brukas för så många olika syften. Dokumentation visar sig således vara ett mycket användbart verktyg i den dagliga kontakten med såväl barnen som personalen, samt även i kontakten mellan chefer och pedagoger.

Vi känner att mycket av det vi undersökt hade vi också kunnat vinkla ur barnens perspektiv. Hur upplever barnen att arbetssättet dokumentation genomsyrar verksamheten på förskolan? Hade barnen då upplevt det lika positivt som pedagogerna? Vilka skillnader hade vi kunnat se, och vilka slutsatser hade vi då kommit fram till? Vi har valt att inte besvara frågor ur barnens perspektiv, utan istället enbart utgått ifrån verksamma pedagoger.

Eftersom vi valt att vinkla examensarbetet utifrån pedagogernas perspektiv på Reggio Emiliainspirerade förskolor, kommer vi i vårt fortsatta yrkesutövande att kunna använda oss av resultaten av resonemangen från vår undersökning. Arbetssättet dokumentation har under processens gång förtydligat vikten av dess innebörd för oss, genom barnens delaktighet och engagemang i verksamheten. Vi vet nu att vi kan använda dokumentation inom flera områden, såsom i kontakten med föräldrar såväl som i ett medarbetarsamtal. Förväntningarna är nu stora inför vårt arbete med barnen i förskolan, genom att vi får användning av våra nya kunskaper med arbetssättet dokumentation.

Referenser

Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Bjerstedt, Åke (1997). Rapportens yttre dräkt. Lund: Studentlittertur.

Dahlberg, Birgitta & Åsén, Gunnar (2001). Den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia.

Modern Barndom, 2, 7-8.

Doverborg, Elisabeth & Pramling, Ingrid (1985). Att förstå barns tankar – metodik för

barnintervjuer. Stockholm: Liber.

Grut, Katarina (red.) (2005). Exemplet Reggio Emilia. Stockholm: Premiss förlag.

Hermansen, Mads (1996). Lärandets universum. Lund: Studentlitteratur.

Kennedy, Birgitta (1999). Glasfåglar i molnen – Om temaarbete och dokumentation ur

en praktikers perspektiv. Stockholm: HLS Förlag

Krag Jacobsen, Jan (1993). Intervju konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.

Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd. Dokumentation och

kooperativa läroprocesser i förskolan. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska

institutionen.

Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag.

Lindgren, Anne-li & Sparrman, Anna (2003). ”Om att bli dokumenterad – Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation”. Pedagogisk forskning i Sverige, 8, 58-69.

Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Stockholm: Lärarförbundet.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Svedberg, Lars & Zaar, Monica (1998). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB.

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). (Elektronisk) Forskningsetiska principer - inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: www.vr.se (2008-12-07)

Vygotskij, Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB.

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och