Dokumentationen som verktyg inom Reggio Emiliapedagogiken

En viktig del i Reggio Emiliapedagogiken är att använda dokumentationen som redskap eller ett verktyg för att synliggöra barnens arbete och utveckling. Genom dokumentationen ökar även föräldrarnas delaktighet, då de kan följa sina barns utveckling på ett mycket konkret sätt. På samtliga förskolor som vi besökt, var pedagogerna eniga i åsikten om att dokumentation bland annat öppnar dörrar till en större delaktighet bland föräldrarna. Man kan uppnå ett heltäckande engagemang genom att synliggöra barnens arbete via den pedagogiska dokumentationen (Lenz Taguchi, 1997:15).

Pedagogerna som vi valt att intervjua fick alla frågan om vad de tycker att dokumentation är. Svaren blev likartade då de flesta tyckte att det var ett mycket användbart verktyg då man vill titta på barnens utveckling inom olika områden. Dock tyckte även merparten av de tillfrågade pedagogerna att dokumentationerna innebär ett merarbete som ökar stressfaktorn på jobbet. En av de tillfrågade pedagogerna understryker att dokumentationen är en positiv faktor i professionen, då den förtydligar hennes roll som pedagog. Hon tycker också att den är ett ovärderligt hjälpmedel när det gäller att komma ihåg ett speciellt tillfälle eller en reflektion, som hon gjort tillsammans med något barn. Denna åsikt delar hon med flera av de andra tillfrågade pedagogerna som också anser att det är lättare att gå tillbaka och minnas särskilda händelser med hjälp av dokumentationen. Hur barn upplever, förstår och uttrycker omvärlden lär även

oss pedagoger något om oss själva, när vi dokumenterar det barnen gör (Lenz Taguchi, 1997:33).

För en av våra tillfrågade pedagoger innebär dokumentation nästan uteslutande att följa barnen från början till slut under ett temaarbete, som en process. Hon använder sig oftast av kameran då hon fotograferar barnens arbete under ett temaarbete. Fotografierna använder hon sedan i olika dokumentationssyften, för att åskådliggöra pedagogernas arbete tillsammans med barnen. Hon understryker att det inte är slutprodukten som är det viktiga inom Reggio Emiliapedagogiken, utan vägen dit. För att barnen ska kunna minnas och lära av processen, är det en viktig del av dokumentationen att ge barnen en chans att kunna lära av den (Kennedy, 1999:49).

En av de tillfrågade pedagogerna anser att dokumentation är en arbetsform som hon känner sig trygg med. Hon säger att den hjälper henne att ”åskådliggöra” verksamheten som de utövar med barnen. Hon tycker också att dialogen runt en dokumentation bidrar till en ökad kommunikation med barnen på förskolan, då de exempelvis samtalar kring det gemensamma temat. Nästa pedagog som får samma fråga anser att dokumentation är när man samtalar med ett barn om exempelvis en bild, samtidigt som man även observerar barnets mimik och kroppsspråk. Här instämmer vår sista pedagog men hon anser också att dokumentationen är själva verksamhetsinnehållet, som leder till att skapa nya tankar hos barnen. Men mest använder hon dokumentationen i ett led att se barnens utveckling. Hon berättar att de är bra på att hjälpa varandra vidare på dokumentationens olika vägar. Barnen förtydligar både för sig själv och för andra, genom att de ges möjlighet att berätta för dem som kanske inte varit med (Kennedy, 1999:49).

Vi tycker oss kunna urskilja att samtliga pedagoger har en förhållandevis samstämmig åsikt om vad dokumentation egentligen är. Åsikterna går isär något men vi förmodar att det beror på pedagogernas olika erfarenhet inom yrket.

Vinsterna med arbetssättet dokumentation är, enligt pedagogerna som vi intervjuat, fler än nackdelarna. Läroplanen nämns som en betydande del av dokumentationsarbetet, dels genom sin styrning i ett yrkesmässigt språk men även genom kopplingar till barnens dagliga verksamhet på förskolan. Något som genomsyrar alla pedagogernas svar är hur frågeställningarna formuleras och presenteras för barnen. Betoningen på

dialogens innebörd är viktigt för alla pedagoger som medverkat i vår undersökning. Pedagogerna har nämnt hur barnens idéer och engagemang ska styra innehållet i dokumentationen, liksom att de lyfter fram barnens framsteg och läroprocess till att bli en meningsfull verksamhet för barnen. Speciellt en pedagog talar om för oss hur avdelningens temaarbete kom ett steg vidare genom barnens initiativ och engagemang.

Barnens språkmedvetenhet anses vara en annan fördel i arbetssättet då språket tränas både på förskolan och tillsammans med familjen genom dokumentationerna som gjorts i den dagliga verksamheten på förskolan. Andra fördelar i arbetssättet dokumentation som omnämns är bland annat reflektioner från både barnen och pedagogerna själva. Pedagogens handlingssätt blir även synligt då pedagogerna dokumenterar varandra. En pedagog tar upp fördelar med arbetssättet som innefattar kvalitetsredovisning, lönesamtal, medarbetarsamtal och politikernas inblick i pedagogernas yrke. Hon menar att strukturen på dokumentationerna är så omfångsrik att materialet kan användas till olika ändamål. Kontakten med föräldrarna finns med som en fördel genom engagemang och intresse för sina barns pedagogiska verksamhet. Medan nackdelen blir de föräldrar som inte tar sig tid att läsa och titta på dokumenteringen på förskolan.

En nackdel som alla pedagoger tar upp är tidspressen och svårigheterna att få tiden att räcka till för att analysera dokumenteringarna. Det som starkt lyser igenom är hur arbetssättet förutsätter engagemang och förståelse inom arbetslaget. I vår undersökning kommer det fram hur pedagogerna hjälper varandra att få tid till reflektion och analysering. Under exempelvis utevistelsen på förskolan kan tid friläggas för någon av pedagogerna som då kan gå ifrån för att dokumentera. En av pedagogerna säger att det inte finns tillräckligt med planeringstid för dokumentationerna. Kollegorna förlitar sig istället på ett bra samarbete och som alternativ ger de varandra utrymme att gå ifrån. Tekniken med datorer och skrivare nämns också som en nackdel medan en pedagog talar om hur de nyttjar varandras kunskaper istället.