Studiens första syfte avsåg att undersöka hur lärarna arbetar med dokumentation och hur detta arbete upplevdes utifrån olika förutsättningar. Frågeställningar som hjälpt mig att besvara detta syfte har varit hur lärare samlar underlag för bedömning, vad det är som dokumenteras, hur det går till, när dokumentationen sker och på vilket sätt den används. Utifrån svaren i enkätstudien har jag kunnat ge en översiktlig bild av vilka dokumentationsmetoder som lärarna använder, i vilken omfattning de använder dessa samt insikter i vilket lektionsinnehåll re- spektive metod kan kopplas till. Denna bild har sedan legat till grund för de fördjupade diskussionerna med lärarna i intervjustudien.
Resultatet har visat att lärarna har en mängd olika redskap och metoder för att dokumentera elevers kunskapsutveckling men att dessa metoder används i begränsad omfattning och ofta är kopplat till ett specifikt lektionsinnehåll. Skriftliga prov kopplas till exempel till hälsa och livsstil, praktiska redovisning- ar i friluftsliv, videofilmning i dans, lektionsanteckningar i rörelseaktiviteter och så vidare. Det är sällan som en specifik dokumentationsmetod förekommer i större delar eller hela undervisningen, med undantag för just skriftliga kommen- tarer. Även om en dokumentationsmetod är väl utvecklad och väl fungerande inom en del av undervisningen tycks lärarna inte se möjligheter att överföra dessa till andra delar av undervisningen. Ser man exempelvis till videodoku- mentation så lyfts detta fram av flera lärare i just undervisning i dans och rörelse till musik, men ratas i andra rörelsemoment av samma lärare. Några av lärarna lyfter dock fram en bredare bild av videoanvändningen till att omfatta olika rörelsemoment och en användning med ökat fokus på formativ bedömning sna- rare än enbart ett summativt underlag för betygsättning. Detta sätt att se på vi- deofilmning i undervisningen lyfts fram i bland annat Skolinspektionens granskning av ämnet idrott och hälsa där video och andra IT-hjälpmedel tas upp som stöd för elevers individuella utveckling (Skolinspektionen, 2012). Även Hay och Penney (2013) pekar på den potential som IT- och videoanvändning kan få för såväl ökat lärande i ämnet som en mer valid och rättssäker bedöm- ning.
Trots denna potential råder det olika uppfattningar om vad som gäller vid filmning av undervisningen i idrott och hälsa. Flera av lärarna i studien har vitt- nat om att de mött motstånd från skolledningen i fråga om att filma i sin under- visning i idrott och hälsa. Det verkar finnas en stor osäkerhet bland såväl lärare som huvudmännen om vad som gäller i fråga om att videofilma inom ramen för skolans verksamhet vilket kanske beror på en avsaknad av tydliga riktlinjer från berörda myndigheter som Skolverket och Datainspektionen. Inom idrottsrörel- sen finns en lång tradition av videofilmning som återkoppling i syfte att ut- veckla rörelser men detta hjälpmedel verkar inte alls ha fått samma genomslag inom skolan. Detta beror säkert på att man under lång tid inte betraktat teknik- utveckling som något man ska ägna sig åt i ämnet idrott och hälsa, men säkert
88
också på den osäkerhet som råder kring fotografering och filmning inom skolan. Med tydligare direktiv från berörda myndigheter skulle säkert denna form av dokumentation få ett större genomslag inom ämnet idrott och hälsa.
Även om lärarna beskrivit en mängd olika dokumentationsmetoder så använ- des dessa i relativt liten omfattning och lärarna upplevde också stora problem med dokumentationsarbetet, vilket enligt studiens resultat främst kan kopplas till organisatoriska ramfaktorer (Lundgren, 1972). Olika tidsaspekter, schema, stora undervisningsgrupper och mängden elever man undervisar (och bedömer) begränsar möjligheterna till en väl fungerande dokumentation enligt lärarna, vilket även tidigare forskning lyft fram (Desrosiers, Genet-Volet, & Godbout, 1997). I problematiken att inte hinna med en mer systematisk dokumentation av eleverna är risken stor att underlaget för betygsättning blir fragment av olika bedömningssituationer för olika elever. Lärarna i studien dokumenterar det som är möjligt att dokumentera snarare än att det är en medveten process som plane- rats i förväg, vilket Gipps et al. (1995) beskriver som ett karakteristiskt drag hos bevissamlarna. Flera av lärarna efterlyser här enkla verktyg för att göra en mer systematisk dokumentation möjlig och ger förslag på till exempel checklistor och konkretiserade bedömningsmatriser, något som också lyfts fram i littera- turöversikten. I flera av artiklarna presenteras mer eller mindre avancerade be- dömningsredskap som skulle kunna utgöra ett omfattande underlag för bedöm- ning, (se bland annat Hensley, 1990; Melograno, 2000; Mintah, 2003; Morton & Lieberman, 2006; Arias & Castejón, 2012; Birky, 2013; Peneva &
Karapetrova, 2013; Young, 2013).
Problemet som bland annat Hay och Penney (2013) lyfter fram är att oavsett hur avancerad en bedömnings- eller dokumentationsmetod än är så måste be- dömningspraktiken utgå från en helhetssyn på kunskap och lärande i idrott och hälsa. Finns inte denna helhetssyn i undervisning och bedömning så är risken stor att vi ändå mäter och bedömer fel saker, oavsett hur effektiva våra instru- ment är. Att använda enkla avprickningsprotokoll underlättar kanske för lärarna att i stunden samla underlag för bedömning, men frågan man då istället måste ställa sig är vad detta underlag utgörs av, hur väl det speglar kunskapskraven och vad det egentligen säger om elevernas kunskaper i ämnet. En fråga som bland annat Nyström (2004) belyser är om eleverna fått möjlighet att träna på det innehåll som bedöms eller sker bedömningen av eleverna löpande samtidigt som undervisning sker. En annan fråga som Tholin (2007) tar upp är hur många gånger man som lärare måste se måluppfyllelse för att säga om en elev nått målen. Enligt Skolverket (2011d) behöver elevernas prestationer bedömas i relation till kunskapskraven flera gånger och med olika metoder för att lärare ska få en tillförlitlig bild av elevernas kunskaper. Variationen är viktig ur ett rättssäkerhetsperspektiv då en elev kan komma mer eller mindre till sin rätt beroende på vilken typ av bedömningssituation han eller hon ställs inför.
Många av lärarna upplevde istället problem med dokumentation i idrott och hälsa och att arbetet begränsandes av olika ramfaktorer. Några lärare uttryckte
89 att de inte upplevde några problem kring dokumentation och det leder oss in på nästa del i studien syfte.