Resultatet gällande lärarnas olika dokumentationsformer presenteras först i nedanstående tabell och därefter i den fortsatta texten.
Tabell 5. Lärares användning av olika dokumentationsformer. Procent. (n=144) Dokumentations-
former
Varje lektion Någon gång per månad Någon gång per termin Aldrig Närvaroanteckningar 91 7 1 1 Skriftliga kommen- tarer och lektions- anteckningar 28 57 13 2 Betygsliknande symboler 16 53 17 15 Videoinspelning 1 7 40 52 Skriftliga prov 0 2 66 32 Inlämningsuppgifter 0 6 81 13 Bedömningsmatriser 4 30 52 14
Den första frågan kring dokumentationsformer avsåg närvaroanteckningar i till exempel idrottsjournaler eller motsvarande. Här svarade 91 procent att de förde närvaroanteckningar varje lektion medan sju procent svarade någon gång per månad. Inga statistiskt säkerställda skillnader mellan de olika bakgrundsvariab- lerna stadium, kön, ålder eller erfarenhet förelåg.
Den andra frågan avsåg skriftliga kommentarer och lektionsanteckningar. Här svarade 28 procent att de förde anteckningar varje lektion medan 57 procent svarade att de gjorde det någon gång per månad. Inte heller här förelåg det några direkta skillnader mellan bakgrundsvariablerna.
Nästa fråga handlade om i vilken omfattning man använde betygsliknande symboler, till exempel plus och minus, siffror eller bokstäver. Här svarade 16 procent av lärarna att de använde detta varje lektion, 53 procent någon gång per månad, 17 procent någon gång per termin samt 15 procent att de aldrig använde
54
betygsliknande symboler i sina anteckningar och omdömen. Av de som svarat att de aldrig använde betygsliknande symboler var, kanske inte så överraskande, en överväldigande majoritet lärare på låg- och mellanstadiet medan de flesta som svarat att de använde det varje lektion var gymnasielärare. I övrigt förelåg inga direkta skillnader.
Fjärde frågan avsåg om och i vilken utsträckning lärarna arbetade med video- inspelning som dokumentation i undervisningen. Här svarade sju procent av lärarna att de använde detta någon gång per månad medan drygt 40 procent använde videoinspelning i undervisningen någon gång per termin. 52 procent av lärarna använde aldrig videoinspelning i sin undervisning. Även här är resulta- ten jämnt fördelade mellan de olika bakgrundsvariablerna. Värt att notera är dock att bland de exempel på lektionsinnehåll som lärarna angav6, där videoin- spelning användes, stod 52 procent för dans och rörelse till musik. Det näst vanligaste innehållet kopplat till videoinspelning var redskapsgymnastik med 13 procent av lärarnas angivna exempel (se Figur 2).
Det lektionsinnehåll som lärarna angav i sina exempel har i Figur 2 delats in i fyra kategorier utifrån vilka områden i kursplanen som respektive innehåll kan kopplas till.
6 I enkäten fick lärarna ge exempel på lektionsinnehåll kopplat till den dokumentationsform som
frågan avsåg. Varje lärare kan ha angett ett flertal olika exempel kopplat till, i det här fallet, vide- ofilmning. I figur 2 har dans och rörelse till musik angetts 53 gånger av lärarna vilket motsvarar 52 % av 102, vilket var det totala antalet svar fördelade på 14 olika lektionsinnehåll som angetts.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% A. Rörelse B. Planera, genomföra och utvärdera C. Friluftsliv och utevistelse D. Hälsa och livsstil
Exempel på lektionsinnehåll vid videoinspelning
Övrigt Simning Bollspel
Redskapsgymnastik Dans, rörelse till musik
55 Varför just dans och rörelse till musik framträder så tydligt kopplat till videoin- spelning som dokumentationsform kommer jag att återkomma till i diskussion- en.
Den femte och sjätte frågan handlade om skriftliga prov respektive inläm- ningsuppgifter. Två respektive sex procent av lärarna uppgav att de har skrift- liga prov och inlämningsuppgifter någon gång per månad. 66 respektive 81 procent uppgav att de hade det någon gång per termin medan 32 respektive 13 procent uppgav att de aldrig hade skriftliga prov eller inlämningsuppgifter. Här kan man dock se att användningen av skriftliga prov och inlämningsuppgifter ökar ju äldre elever man undervisar. 54 procent av låg- och mellanstadielärarna uppgav att de hade skriftliga prov någon gång per termin och motsvarande siff- ror för mellan- och högstadiet var 67 procent, för högstadiet 79 procent och för gymnasielärarna 81 procent. Liknande siffror återfinns när det gäller inläm- ningsuppgifter, här var det 61 procent av låg- och mellanstadielärarna, 93 pro- cent av mellan- och högstadielärarna, 96 procent av högstadielärarna samt 81 procent av gymnasielärarna. Det lägre procenttalet hos gymnasielärarna jämfört med högstadielärarna förklaras med att de i betydligt högre utsträckning hade inlämningsuppgifter oftare än högstadielärarna (någon gång per månad, 19 pro- cent). På samma sätt står också låg- och mellanstadielärarna för den största an- delen lärare som aldrig har prov, 40 procent, eller inlämningsuppgifter, 39 pro- cent, i sin undervisning. Ytterligare ett mönster som framträdde var användan- det av skriftliga prov i förhållande till arbetslivserfarenhet inom läraryrket. 56 procent av lärarna, med mindre än 10 års yrkeserfarenhet, uppgav att de hade skriftliga prov någon gång per termin medan motsvarande siffror för de med 10- 20 års erfarenhet var 76 procent, 20-30 års erfarenhet 84 procent samt 90 pro- cent bland lärare med mer än 30 års erfarenhet. I bilaga 9.6 framgår vilket inne- håll som präglade de skriftliga proven respektive inlämningsuppgifterna utifrån vad lärarna uppgett i fritextsvaren.
Den sista frågan om dokumentationsmetoder gällde användande av bedöm- ningsmatriser. Här uppgav fyra procent av lärarna att de använde bedömnings- matriser vid varje lektion, 30 procent någon gång per månad, 52 procent någon gång per termin och 14 procent av lärarna använde aldrig bedömningsmatriser. Inga direkta skillnader fanns mellan de olika bakgrundsfaktorerna kopplat till användandet av bedömningsmatriser.
Avslutningsvis fick lärarna också svara på om de använde olika tekniska hjälpmedel för att dokumentera och samla information. 68 procent av lärarna svarade Ja medan resterande 32 procent svarade Nej. De hjälpmedel som lärarna lyfte fram (se fotnot 6) var bland annat datorer 44 procent (varav hälften av dessa lärare angav att de använde olika digitala lärplattformar), mobiltelefoner 27 procent (varav 58 procent av dessa lärare angav att telefonerna användes för att filma eller ta bilder i undervisningen), digitalkamera och video 15 procent samt iPad/surfplatta 12 procent.
56