Dream Crazier klipp 2: 1:14-1:21

Denotation

Sekvens ett.

En vit, normalbyggd tjej står på en fotbollsplan. Endast hennes överkropp syns och hon är

klädd i en svartvit t-shirt från Nike. Hon har en fotboll under armen. Hennes mörka hår är uppsatt i en knut och till synes bär hon inget smink. Flickan tittar rakt in i kameran men lyfter sedan huvudet något och hennes blick riktas ned mot kameralinsen.

Sekvens två.

Nästa sekvens visar en kvinna med mörk hy. Hon befinner sig i en simbassäng och har på sig en badmössa och simglasögon. Endast hennes ansikte och högra arm syns då resten av hennes kropp befinner sig under vattnet. Hon filmas rakt framifrån och har sin blick fäst i kameran under hela sekvensen medan vatten rinner ned för hennes ansikte.

37

Sekvens tre.

Följande sekvens visar en ung, smal tjej med ljusbrun hy iklädd boxningsutrustning. Bara hennes huvud och axlar syns. Hon befinner sig i en boxningsring. Utöver skyddshjälmen har flickan på sig en rosa t-shirt och hennes bruna hår är uppsatt i två flätor. Hon har ögonkontakt med kameran under hela sekvensen. Kameran filmar henne först väldigt nära och flyttar sig sedan en bit bakåt. Samtidigt som kameran flyttas lyfter flickan på huvudet och tittar ned i kameran och kniper ihop läpparna, vilket gör att hon ser bestämd ut.

Sekvens fyra.

Nästa sekvens visar en närbild på Serena Williams, en mörkhyad och muskulös kvinna. Hon tittar först ned men lyfter sedan blicken och tittar åt sidan. Kameran hålls i jämn höjd med hennes ansikte. I nästa scen kastas en tennisboll upp i luften och i bakgrunden syns en stor publik på läktaren och det framkommer att scenen utspelar sig på en tennisbana. Serena Williams servar sedan bollen.

Konnotation

Den första sekvensens setting är en fotbollsplan där några personer passar en fotboll med varandra i bakgrunden och en tjej är i fokus. Tjejens gaze är riktad i kameran under hela

38

sekvensen. Hon filmas rakt framifrån och den vertikala kameravinkeln hålls på en jämn nivå, där hon varken filmas under- eller nedifrån, vilket uttrycker jämställdhet (Hansen & Machin, 2013, s. 190). Under klippets gång lyfter tjejen på huvudet och därmed riktas hennes gaze nedåt, men fortfarande in i kameran. Trots att den vertikala kameravinkeln fortfarande är densamma förmedlar hennes nya pose intrycket av att hon filmas underifrån och på så sätt ger tjejens nya gaze, pose och kameravinkel i kombination med hennes ansiktsuttryck en

uppfattning av att tjejen besitter självförtroende (Ibid, 2013, s. 179; 182; 190). Tjejen ansiktsuttryck, posering och kontroll i blicken kan indikera att hon inte låter sig ses som ett passivt objekt, trots att hon inte utför någon aktivitet. Således avsäger hon sig den manliga

blicken och tycks kräva en form jämlik respekt från mottagaren utifrån den symboliska

interaktionen hon skapar med mottagaren som resultat av ögonkontakten hon har med kameran. Därmed skulle en annan miljö inte innebära en större förändring i sekvensens budskap. Även om flickan skulle filmas i skolan, på en strand eller på en arbetsplats så existerar inga sexuella anspelningar.

Den andra sekvensens setting utgörs av en simbassäng. Det går inte att utläsa mycket från kvinnans pose då bara hennes huvud och högra arm syns tydligt, och hennes axlar kan

urskiljas under vattnet. Hennes utsträckta arm indikerar dock att hon vågar ta plats (Hansen & Machin, 2013, s. 179), vilket tillsammans med kvinnans gaze, som är fäst i kameran under hela sekvensen, uttrycker självsäkerhet (Ibid, 2013, s. 182). Kvinnans blick och stängda mun ger ett intryck av att hon kräver något från mottagaren. Den vertikala kameravinkeln ger ett intryck av jämställdhet då hon filmas på samma nivå som mottagaren (Ibid, 2013, s. 190), samtidigt som den horisontella vinkeln uttrycker engagemang genom att hon filmas framifrån (Ibid, 2013, s. 191). Därigenom kan kravet kvinnan antas ställa på mottagaren ha att göra med jämlikhet. Detta stärks också av faktumet att hon, trots att hon till synes är relativt avklädd under vattnet, inte utmålas som ett sexobjekt. Kanske hade denna avkläddhet bidragit till att videons budskap kanske varit annorlunda om miljön varit en annan, men kvinnans kontroll och självsäkerhet hade fortfarande varit densamma.

Settingen i den tredje sekvensen är en boxningsring där en ung flicka är i fokus. Då enbart

flickans huvud och axlar syns kan hennes pose först tänkas vara intetsägande. I slutet av sekvensen ser man emellertid hur flickan intar en mer rak position då hon sträcker något på ryggen, vilket kan uttrycka disciplin (Hansen & Machin, 2013, s. 178). Trots att hennes positionering varken uttrycker över- eller underlägsenhet gör hennes gaze det (Ibid, 2013, s.

39

182). I kombination med det stora bildutrymmet flickan tar uttrycker hennes kamerafixerade blick en slags stolthet och överlägsenhet då hon under sekvensens gång lyfter huvudet något och sålunda tittar ned i kameran. Under hela klippets gång filmas flickan något underifrån genom den vertikala vinkeln vilket ger intrycket av att hon ser större ut, vilket kan uttrycka kraftfullhet (Ibid, 2013, s. 190). När hon kniper ihop läpparna syns det att hon bär ett

munskydd vilket tillsammans med settingen och hennes utrustning tyder på en fysisk aktivitet. Flickan framställs således som en bestämd och stark individ, vilket brukar förknippas med maskulinitet. Flickans attribut är inte heller bundna till bakgrunden, trots att den förstärker dem, och hennes framställning hade därmed varit densamma även om miljön varit en annan.

Under den fjärde sekvensen filmas kvinnan ur två vinklar under sekvensens gång, och under den sista vinkeln framgår det att sekvensens setting är en tennisplan. Först filmas kvinnan i närbild vilket betyder att endast hennes ansikte syns. Hennes gaze är aldrig fäst i kameran. Under den första vinkeln tittar hon först ned i marken, vilket är vanligt för kvinnor i

reklaminslag och kan indikera underlägsenhet (Hansen & Machin, 2013, s. 183). Hon lyfter sedan blicken och tittar åt sidan, vilket uttrycker att hon inte bryr sig om att skapa en relation med mottagaren då något annat är mer intressant (Ibid, 2013, s. 183). Vidare blir det

underförstått att hon förmodligen tittar på sin motståndare. Under den första vinkeln filmas kvinnan i närbild vilket gör att en form av intimitet skapas mellan kvinnan och mottagaren (Ibid, 2013, s. 192), men det sker inte på kvinnans villkor då hon inte tittar in i kameran. Den

vertikala kameravinkeln implicerar dock jämställdhet (Ibid, 2013, s. 190), vilket gör att

kvinnan inte uppfattas som ett beskådningsobjekt. I den första vinkeln framställs kvinnan enligt den traditionella könsstereotypen på många sätt, men detta förändras i den andra vinkeln. Hennes pose indikerar då i stället både aktivitet, kraft och självförtroende när hon servar tennisbollen (Ibid, 2013, s. 179). Den horisontella vinkeln tyder på att kvinnan betraktas (Ibid, 2013, s. 191), vilket kan vara problematiskt då det kan innebära att hon utmålas som ett beskådningsobjekt. Men då hon också utmålas som stark och kraftfull

försvinner den objektifierande sexualiseringen som traditionellt tenderar att influera kvinnliga reklamframställningar.

40