Som illustrerats av scenarierna i denna studie så kommer mängden tillgängligt biobränsle att utgöra en begränsning. Denna begränsning är förstås störst i de sce- narier där tillgången på bioenergi är låg, men den finns även i scenarierna där till- gången på bioenergi antas vara förhållandevis stor. Även om Sverige har en i för- hållande till omvärlden stor tillgång på biomassa per invånare så kan det vara eko- nomiskt fördelaktigt att exportera biomassa för användning i kraftvärmeverk på kontinenten.
Hybrider som kan laddas via elnätet, s.k. plug-in hybrider har en stor potential att minska bilars energianvändning och utsläpp. I scenario 1 står plug-in-hybrider som körs på el laddad från nätet för ca 50 % av alla fordons-km med personbil (de antas kunna köra 5 mil på en laddning). För detta åtgår ca 5 TWh el, vilket kan jämföras med 10-13 TWh fossilt bränsle som skulle åtgå om förbränningsmotorer användes istället. I båda fallen antas att betydande effektiviseringar av fordonstekniken skett. Om motsvarande sträcka skulle köras med ett genomsnitt av dagens bilpark så
skulle energianvändningen bli ca 33 TWh.43 Plug-in-hybrider finns inte idag på marknaden, men enligt personer i bilindustrin kan de komma att introduceras inom 3-10 år. Det är värt att notera att plug-in-hybrider har en bättre energiverkningsgrad än bränslecellsfordon, speciellt om man utgår från el men även om man utgår från biomassa som primärenergi (Åhman, 2001). Samtidigt är en avancerad dieselhy- brid som använder t ex metanol bara marginellt sämre än en bränslecellsbil (Åh- man, 2001). På grund av dessa förhållanden är det inte säkert att bränslecellsfordon är att föredra ens om de kommer ut på marknaden.
En strategi vad gäller fordon och drivmedel som kan ge förhållandevis snabbt resultat men inte riskerar att leda in i återvändsgränder skulle kunna se ut på följande sätt:
• Kraftfull satsning på att dagens bilflotta förnyas med de mest energief- fektiva fordonen på marknaden (se diskussion av styrmedel ovan). • Förberedande åtgärder för att snabbt ge incitament till inköp av plug-in-
hybrider (eller fordon med likvärdiga egenskaper) när de kommer ut på marknaden. Samordnad (nationellt eller internationellt) teknikupphand- ling av plug-in-hybrider kan övervägas för att tidigarelägga en marknads- introduktion.
• Stödjande av en mångfald av forsknings- och demonstrationsprojekt för andra generationens drivmedel från cellulosaråvara.
• Eventuellt: Verka för att 10 % inblandning av etanol i bensin tillåts inom EU.
5.4 Konsumtion/Produktion
Industrins produktion som de antagits i framtidsbilderna är ett resultat av antagan- den om livsstil och konsumtionsmönster som antas återspegla en global utveckling. I verkligheten påverkas industrins verksamhet i Sverige av hur den globala produk- tionsutvecklingen och den internationella specialiseringen påverkar Sveriges indu- stristruktur.
Hur lång tid det tar att förändra industrins energianvändning varierar mellan olika användningsområden och branscher. En pappersmaskin kan ha en livslängd på 40 år medan annan utrustning har betydligt kortare livslängd. Förutom ersättnings- investeringar i existerande verksamhet görs nyinvesteringar i ny kapacitet och pro- duktion, vilket innebär att industrins tillväxttakt och strukturella utveckling i stor utsträckning påverkar den specifika energianvändningen.
En minskning av den energiintensiva industrins andel och en ökning av den mindre energiintensivas andel kan ge betydande minskning av industrins energianvänd- ning. I framtidsbilderna antar vi en strukturomvandling där de mindre energiinten- siva branscherna får ökad betydelse. Denna utveckling kan påskyndas genom eko- nomiska styrmedel som gör tjänster och resurseffektiva varor billigare och resurs-
intensiva varor dyrare. Systemet med utsläppsrätter inom EU kan också verka i denna riktning under förutsättning att mängden utsläppsrätter minskar i sådan takt att tvågradersmålet kan nås. Här kan det dock uppstå problem om man blandar sektorer med olika förutsättningar i samma system, t ex energiintensiv industri och flygsektorn (se tidigare avsnitt i detta kapitel). Sverige bör inom EU verka för att utsläppstaket sänks i en takt som leder till betydande minskningar av utsläppen utan att industrier flyttar från EU-länderna.
FoU är ett annat verktyg för att effektivisera energianvändningen inom industrin. Ett exempel på stöd till FoU är Jernkontorets energiprogram 2006-2010 som stöds av Energimyndigheten. I programmet ingår flera delprojekt inom metallurgi, värm- nings- och bearbetningsteknik. Målet är att minska energianvändning med ca 1 TWh/år eller 4,5-5 procent av stålindustrins energibehov och koldioxidutsläppen med 375 kton CO2/år. (www.energimyndigheten.se).
Ett styrmedel som Energimyndigheten ansvarar för är ”Program för energieffek- tivisering i energiintensiv industri” (PFE) som riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag. Företagen ansluter sig till ett femårigt program och åtar sig att arbeta strukturerat med energifrågor och genomföra energieffektiviseringsåtgärder i utbyte mot att deras energiskatt reduceras. Resultaten från de första 98 företagen under de första två åren redovisades hösten 2006. Företagens elanvändning är till- sammans 29 TWh/år. Beräknad besparing är 1 TWh/år. Investeringarna är beräk- nade att kosta företagen 1 miljard kr. Den årliga kostnadsbesparingen beräknas till 500 miljoner kr för minskad elförbrukning och 150 miljoner kr i form av skattelätt- nad (Energimyndigheten 2006 b).
Märkningssystem för t ex klimatsnåla matvaror bör också övervägas även om det kommer vara svårt att hitta helt rättvisande kriterier.
5.5 Bebyggelse
Bebyggelsen tar lång tid att förändra. I scenarierna antas att volymen bostäder ökar med mellan 10 och 20 % fram till 2050. Lokalytan, som är beroende av tjänstenär- ingarnas storlek, ökar med mellan 10 och 45 %. Till 2050 antas att 10 procent av flerbostadshus och lokaler rivs. Småhus rivs i mycket liten utsträckning (Hedberg m.fl. 2003). Detta innebär att mellan 70 och 85 % av bebyggelsen år 2050 redan är byggd. Om den minskning på 32-46% av den specifika energianvändningen för uppvärmning som antas i scenarierna ska nås, ställer det stora krav på effektivise- ring i befintlig bebyggelse.
En viktig åtgärd är effektivisering av energianvändningen i samband med renove- ring och ombyggnad av befintlig bebyggelse. Snart står miljonprogrammet, d.v.s. den miljon bostäder som byggdes på 60- och 70-talet, inför en renovering. Dessa utgör en fjärdedel av det totala bostadsbeståndet i landet. Här finns ett ”möjlighets- fönster” för att på ett kostnadseffektivt effektivisera energianvändningen, som inte
återkommer på flera decennier. Det pågående projektet Brogården i Alingsås, är ett exempel på hus från miljonprogrammet där omfattande energieffek-
tiviseringsåtgärder genomförs. Ombyggnad och effektivisering bör även stimuleras för befintliga småhus. En möjlighet att något minska energianvändningen i befint- lig bebyggelse är att effektivisera styrning av uppvärmning. SMHI har utvecklat en metod som kombinerar information om en byggnads energitekniska egenskaper med lokala väderprognoser för att styra uppvärmningen. Detta skulle kunna ge 2 % minskning av den totala energianvändningen för bostäder och kontorslokaler (www.smhi.se).
Trenden idag är att energianvändningen i nybyggda hus ökar något. Samtidigt ges det exempel på mycket energieffektivt byggande, t ex i form av passivhus som de i Lindås utanför Göteborg. Dessa är mycket välisolerade och har en total energian- vändning per kvadratmeter som är ca hälften av nya konventionella småhus. Vilka styrmedel krävs för att tillämpa denna energieffektiva teknik? Ansvarsförhållanden i byggnadsbranschen ger idag felaktiga incitament. Passivhus och andra mycket energieffektiva hus är dyrare att bygga men billigare i drift än konventionella hus. Statliga lån som omfördelar kostnaderna för energieffektivisering över tiden skulle kunna vara ett sätt att stimulera såväl nybyggnad av energieffektiva hus som om- byggnad av befintliga hus. I scenarierna i denna studie används värmepumpar för uppvärmning i de allra flesta småhus. I scenario 1, 3 och 5 där tillgången på bio- energi är förhållandevis låg är det till och med så att en del av flerbostadshusen och lokalerna värms med värmepumpar. Detta är något överraskande och behöver utre- das ytterligare, men visar åtminstone att en större expansion av fjärrvärme till små- husområden är tveksam.
Till energianvändningen i byggnader hör också hushålls- och driftel. Det är viktigt att stimulera utveckling och användning av energisnåla apparater och belysning. Detta kan åstadkommas med energimärkningar, ekonomiska incitament och i vissa fall genom teknikupphandling.