Merparten av människorna i detta framtidsscenario sätter varukonsumtion högt upp på prioriteringslistan. Dock har det skett en betydande förändring i mixen av de varor som konsumeras mot en allt lägre energianvändning per krona. Exempelvis har högteknologiska miniatyriserade varor, ökat sin andel kraftigt. Industriproduk- tionen av stål har ökat med 10 % och produktionen av papper och massa har ökat med 5 % sedan sekelskiftet, medan övrig industriproduktion ökat med drygt 70 %. Denna ökningstakt är avsevärt lägre än vad som förutspåddes i de sista prognoserna som gjordes innan klimatproblematiken hamnade i fokus år 2006/2007, men samti- digt högre än i de andra scenarierna. Dock har det skett en betydande strukturratio- nalisering världen över utom i de allra fattigaste länderna som fortfarande håller på att bygga upp sin infrastruktur. Detta innebär en förskjutning i konsumtionen från energi- och materialintensiva produkter mot mer förädlade och miniatyriserade
produkter. Vägar och järnvägar utnyttjas dessutom bättre genom differentierade avgifter och satellitbaserade positioneringssystem, vilket kraftigt minskat behovet av energikrävande nybyggnationer, speciellt vägar. Graden återvinning av material har ökat vilket bidragit till att begränsa energianvändningen i industrin. Detta gäller inte minst i stålindustrin och i pappersindustrin. I denna framtidsbild kan man dessutom se vissa tecken på en faktisk utveckling mot ”det papperslösa samhället”. Det beror dels på att hela den arbetsföra delen av befolkningen växt upp under IT- eran, men också på att produktiv mark och biomassa blivit bristvaror vilket lett till dramatiska prishöjningar på pappersråvara. Industrin har ersatt merparten av sina fossila bränslen med biobränslen. Ett undantag utgör stålindustrin som fortfarande använder närmare 10 TWh kol.
Turistindustrin i Sverige har fått ett uppsving trots att vinterturismen mer än halve- rats på grund av snöbrist. Ökningen av utländska besökare under sommarhalvåret har varit stor de senaste decennierna. Det är främst välbärgade resenärer från Me- delhavsområdet som flyr till norra Europa från hemländernas besvärliga sommar- värme. Västkusten, Skåne, Öland och Gotland hör till de mest populära områdena och huspriserna har där gått i höjden.
Godstransporterna är högre i denna framtid än i scenario 3, 4 och 5. Den lokala distributionen av mat och andra produkter sker till stor del med hybridlastbilar som har kapacitet att köra 5-10 mil på el som laddats från nätet (d.v.s. utan att slå på förbränningsmotorn). Långväga godstransporter har delvis överförts till järnväg. Lastbilar som kör i långväga trafik använder fortfarande nästan enbart fossil diesel eftersom tillgången på biomassa är starkt begränsad.
Både i Sverige och globalt består den genomsnittliga kosten till stor del av kött- och fiskprodukter. Detta är en starkt bidragande orsak till att det finns lite mark tillgänglig för produktion av biobränsle.
Bebyggelse
I boendet prioriteras en hög standard både vad gäller inventarier och vad gäller yta. Den genomsnittliga boendeytan har ökat med 5 % per person, vilket, med hänsyn taget till befolkningsökningen, innebär att total boendeyta ökat med 20 %. Jämfört med scenario 3, 4 och 5 är det en något större andel fristående hus i detta scenario. Skillnaden gentemot år 2005 är dock obetydlig. Inte minst beroende på den begrän- sade tillgången på biobränsle så har mycket stora energieffektiviseringar genom- förts i bostadsbeståndet. Detta innebär att merparten av den år 2005 befintliga be- byggelsen genomgått åtgärder, t ex tilläggsisolering, byte av fönster mm, vilket har minskat energibehovet med 30-40%. Till detta ska läggas att det förändrade, var- mare klimatet, minskat uppvärmningsbehovet med ca 10 %.33
33
På detta område finns en betydlig osäkerhet. Högre temperatur kan i viss mån komma att motverkas av mindre snö (som isolerar), mera regn och framförallt mer blåst.
De flesta småhus men även en del flerbostadshus och lokaler värms med värme- pumpar. Egen ved står för 5 TWh av småhusens uppvärmningsbehov. Fjärrvärmen står för två tredjedelar av uppvärmningen av lokaler och flerbostadshus. Biobräns- leeldade kraftvärmeverk dominerar fjärrvärmeproduktionen, men 6 TWh solvärme ger också ett ansenligt tillskott. Fjärrvärmeproduktionen är bara drygt hälften så stor som år 2005.
3.3.2 Den historiska utvecklingen mellan 2007 och 2050 i korthet
Tillbakablick från år 2010
Ett viktigt styrmedel som nyligen införts är en kombination av subventioner av bränslesnåla nybilar och avgifter på de mer bränslekrävande nybilarna. Skatten på bensin och diesel höjdes också något. En förutsättning för dessa beslut var den starkt ökande medvetenheten om klimatförändringarnas allvar både bland medbor- gare, näringsliv och politiker.
Oljeanvändningen i småhus har i stort sett helt försvunnit. Även användningen i fjärrvärmesystemen har minskat kraftigt. Tillsammans motsvarar den minskade fossilbränsleanvändningen i bebyggelsen en minskning av Sveriges totala utsläpp med ca 5 %.
Tillbakablick från år 2020
Den introduktion av biodrivmedel som inleddes kring sekelskiftet kom av sig under seklets andra decennium i och med att den globala konkurrensen om odlingsbar mark ökade och priserna på biodrivmedel därmed sköt i höjden. En av flera bi- dragande faktorer till detta var den starkt ökande animaliekonsumtionen världen över, inte minst i Indien och Kina.
När inte biomassan verkade räcka till några drivmedel överhuvudtaget, så skiftade fokus till energieffektivare fordon. Mycket kraftiga styrmedel infördes under 2010- talet. Bränslekrävande bilar fick en dramatiskt ökad inköpsskatt medan subventio- nerna för snåla bilar förstärktes.
År 2011/2012 fasades flyget in i EUs system med utsläppsrätter. Fem år senare stod det klart att det var svårt att härbärgera den konkurrensutsatta industrin och flyget inom samma utsläppsbubbla. När EU gjorde försök att sänka mängden ut- släppsrätter blev kostnaden för hög för den konkurrensutsatta energiintensiva indu- strin. Flyget plockades därför ur systemet och en EU-gemensam skatt på flygets beräknade utsläpp av växthusgaser (per flygning) infördes. Dessutom avvecklades flygets undantag från att betala moms. En skatt på (beräknade) utsläpp infördes också på sjöfartens utsläpp.
För att bättre hushålla med de knappa bioenergiresurserna infördes en energiskatt på biobränslen efter 2010. Detta gjorde bland annat att pelletsanvändningen i små- hus minskade.
År 2011 kom den första plug-in-hybriden ut på marknaden och 2014 följde Volvo och Saab efter det japanska exemplet. Strax efter infördes statliga subventioner för inköp av plug-in-hybrider med en räckvidd i ren eldrift på minst 5 mil. I de system med miljö- och trängselavgifter som införts i de tre storstadsområdena avskaffades undantagen för biobränsledrivna bilar redan år 2011. Från och med 2017 blev istäl- let eldrivna fordon undantagna från avgifter, under förutsättning att enbart el från nätet användes.
Tillbakablick från år 2030
Obligatoriska energikrav har införts i byggnormerna. En stor andel av nybyggena utgörs av så kallade passivhus, d.v.s. hus som ej behöver något dedikerat värmesy- stem. Pelletsanvändningen i småhus är nu marginell. Andelen plug-in-hybrider i bilparken är nu 30 %.
Tillbakablick från år 2040
Nu består 60 % av bilparken av plug-in-hybrider. I Norrland är andelen lägre vilket dels beror på större andel långa körsträckor och dels på att klimatet ger ett större behov av värme i bilarna. Bilar med dieselmotorer med eller utan hybridfunktion är där vanligare.
3.3.3 Strategiska frågor och förändringar
Detta scenario förutsätter en kraftfull förändring i många avseenden. Även om människor prioriterar boendestorlek och -standard, samt annan varukonsumtion, så förutsätts ändå att en påtaglig avvikelse sker även på dessa områden jämfört med de trender som rådde under 2000-talets tidiga år. Bilresandet per person har i detta scenario sjunkit med 15 % i förhållande till år 2005, trots att detta (tillsammans med scenario 2) är det scenario som innefattar mest bilresande. Eftersom ett be- gränsat bilresande är än mer typiskt för scenarierna 3-5 så behandlas detta område under scenario 3.
Den i detta scenario sannolikt allra största utmaningen är hur utvecklingen av fly- gresandet skulle kunna vändas, från en snabb ökningstakt i början av seklet, till en minskning med 40 % per person mellan år 2005 och år 2050. Två andra utmaning- ar som karaktäriserar detta scenario diskuteras också nedan; dels den mycket kraf- tiga teknikeffektivisering som förutsätts i alla samhällssektorer och dels frågan om ett mer specifikt teknikskifte för privatbilismen.