Åsa Murray (1994) har i sin forskning intresserat sig för studieavbrott i utbildningssystem, dess orsaker och konsekvenser. Att ha en fungerande skol- och yrkesutbildning utgör en viktig indikator på såväl yrkesframgång som i livet i stort. Att utvärdera utbildningssystem via studieavbrott är ett viktigt mått på hur väl en utbildning fungerar. Ett studieavbrott kan också
komma att upplevas som ett misslyckande för den enskilda individen vilket i sin tur kan få konsekvenser.
Internationell forskning är omfattande. Forskningen klassificeras grovt i fyra kategorier:
• Omfattningen av studieavbrott • Orsaker till studieavbrott • Konsekvenser av studieavbrott
• Åtgärder som vidtagits för att minska antalet studieavbrott
Omfattningen av studieavbrott
I ett samhällsperspektiv kan det vara av intresse att studera hur de när- maste åren utvecklar sig för de individer som avbryter sin skolgång. Åter- kommer de eller går de vidare i alternativa utbildningar?
Nationella uppföljningar i USA, Australien och Skottland visar likartade tendenser. I USA har man följt ungdomar från deras andra år i high school och ut i arbetslivet. Av dessa slutade 17% utan att ha fullföljt kursen men två år senare hade hälften återvänt och avslutat high school (Frase, 1989). Det betyder att avbrottsfrekvensen i high school ligger nästan på samma nivå som i Sverige där 8-9% under en fyra årsperiod påbörjat och avbrutit en linjeutbildning efter det att de lämnat grundskolan (SCB, 1988, 1994). Skolplikten i USA sträcker sig upp till 16 år men eleverna förväntas gå ut high school när de är 17 år gamla. I en longitudinell undersökning på 24 600 elever med start i åk 8 har man följt elever i syfte att studera omfatt- ningen av studieavbrott på nationell nivå (National Education Longitudinal Study, NELS:88). 6,8% av eleverna hade lämnat skolan mellan åk 8 och 10 (McMillen, 1992). Årskurserna motsvarar åk 8 i Sverige.
I Australien har man samlat in longitudinella datamaterial sedan 1970- talet. Det är främst akademikerbarn som går vidare till högre utbildningar medan arbetarbarnen återfinns i utbildningar till yrkestekniska linjer (Willi- ams, 1987).
I Skottland har man också följt elever sedan 1970-talet. Också i dess studier finner man samma mönster. Detta tyder på att det finns ett gemen-
samt mönster för antagningen till gymnasial utbildning där det främst är akademikerbarn som genomför och går vidare till högre utbildningar me- dan barn från arbetarhem söker yrkesinriktade utbildningar.
Orsak till studieavbrott
Orsaken till studieavbrott relateras i forskning främst till individfaktorer och skolsystem.
När det gäller individfaktorerna är det främst social bakgrund, klasstill- hörighet, kön och ras som tas upp respektive uppnådda studieresultat. Psy- kologiska orsakssammanhang relateras till motivation, begåvning, värde- ringar (Dohn, 1991). Svag begåvning är en ofta återkommande variabel.
I pedagogiska undersökningar kring tidigare skolgång har man i några undersökningar studerat prestationsnivå och kvalitet på skoltiden (Stacey m fl, 1988).
Murray summerar (sid. 28) att orsakerna ”till studieavbrott är ett kom- plext problem som studerats i olika perspektiv.” De skilda faktorerna får olika vikt beroende på vilket perspektiv man väljer. Individfaktorerna har rönt stort intresse. Vad skiljer dem som avbryter från dem som fortsätter? I ett mikroperspektiv är det begåvning, studieprestationer, motivation och tidigare skolerfarenheter som uppmärksammats. I ett makroperspektiv är det bakgrundsförhållanden. Utmärkande för dem som avbryter är att de kommer från socialt utsatta miljöer och att de haft skolsvårigheter under lång tid.
I ett samhällsperspektiv har själva skolsystemet och samhället runtom kommit i fokus. Skolan och skolsystemet kan dock knappast förklara hela studieavbrottsproblematiken utan måste relateras till sitt sociala samman- hang. Det europeiska skolsystemet har över tid byggts upp för att gynna teoretiskt begåvade ungdomar. Höga krav i betygssystemen har medfört hård konkurrens som t ex i England. De mindre framgångsrika eleverna tappar lätt sin motivation och slutar skolan för tidigt (Mortimore, 1991).
Konsekvenser av studieavbrott
Det har gjorts betydligt fler studier kring orsakerna till studieavbrott än kring konsekvenserna av studieavbrott. Sammanfattningsvis är följderna beroende av hur tidigt studieavbrottet görs respektive hur arbetsmarkna- den ser ut. Ju tidigare avbrottet görs ju mer avvikande blir det. I tider av hög arbetslöshet drabbas framför allt de ungdomar som gjort studieavbrott eller slutat skolan tidigt. Ungdomar med kort skolutbildning löper större risk att bli arbetslösa och tjäna mindre än ungdomar med mer omfattande utbildning.
Åtgärder för att förebygga studieavbrott
OECD (Organization for Economic Co-operation and Development) har initierat ett projekt där man ska lyfta fram verksamheter inom skola och utbildning som framgångsrikt motverkar studieavbrott och misslyckanden i skolan. Barn i utsatta hemförhållanden, barn som inte når upp till erforder- lig kunskapsstandard i skolan och som slutar i förtid definieras här som lig- gande i riskzonen.
Rapporten (1994) pekar på förskolans betydelse. Att gå i en bra förskola med aktiv föräldramedverkan och kompetent personal är klart förebyg- gande för barns utveckling.
Goda språkfärdigheter och läskunnighet är av central vikt i skolan lik- som samarbete med föräldrarna. Några långtidseffekter av åtgärderna har dock ej gått att påvisa, däremot korttidseffekter. Att ta fasta på elevernas starka sidor och ge ökad undervisning i stället för att tas åt sidan, så kallad accelererad inlärning, är ett sätt att hjälpa elever med stora svårigheter.
I OECD:s sammanfattning poängteras också det nödvändiga i att för- ändra läroplanerna de sista åren i den obligatoriska skolan i riktning mot de krav och förväntningar som ställs i näringslivet.
Det är också viktigt att elever och föräldrar engageras i skolans styrelse. Det är också av betydelse att sociala myndigheter, arbetsförmedlingar och skolmyndigheter samarbetar.
Förberedande stöd inför arbetslivet, extrastöd till andra generationens invandrare och specifikt stöd till tonårsmödrar utgör i samtliga fall viktiga insatser för att kunna klara sig i arbetslivet.
Sammanfattningsvis behöver ungdomar i riskzonen många olika former av stöd för att klara sig i arbetslivet. Tidig satsning på barns språkutveck- ling och läskunnighet rekommenderas liksom förberedelse inför arbetslivets olika krav på social kompetens och yrkeskunnighet.