Det finns olika modeller för övergång från skola till arbetsliv. Den kan vara mer eller mindre reglerad.
Nutida verklighet är mer komplex än tidigare och låter sig inte fångas i traditionella teorier. Docent Britta Jonsson har i sin artikel Unga vuxna,
deras livsprojekt och tankar om framtida yrke reflekterat kring ungdomars
handlingsutrymme och rationalitet idag. Som sociolog ställer hon sina tan- kar i relation till nuvarande samhällsvillkor och förändringar. Det över- gripande syftet med hennes kapitel är att belysa unga människors förvänt- ningar och motivation inför kommande arbete och förändringar i samhäl- let. Bakgrunden utgörs av en tvärvetenskaplig studie ”Ungdomars livs- projekt och skolan som arena” som nämnts tidigare i detta kapitel.
Jonsson menar (sid. 61) ”att det blir allt mindre vanligt med en definitiv övergång från utbildning till arbete”. Människor växlar under olika perio- der arbete och studier, bor utomlands eller prövar andra arbeten. Det är inte längre lika tydliga linjära samband mellan bakgrund och yrkesval. Unga människor väljer självständiga och mer individualiserade vägar sam- tidigt som vissa forskare (Furlong & Cartmel, 1997) hävdar att de traditio- nella begreppen som kön och klass fortfarande styr utformandet av våra liv.
Sociologer talar om det ”postmoderna” samhället (Lyotard, 1984; Baudrillard, 1988), ett historiskt skift till en helt ny tid där nyckelbegrepp som klass och kön förlorat sitt förklaringsvärde. Andra är mer försiktiga och talar hellre om högmodernitet eller senmodernitet (Giddens, 1990, 1991), en utveckling av den moderna tiden. Lash (1992) använder begrep- pet reflexiv modernitet vilket innebär en markering av individens eget an- svar för sitt liv.
”Det sociala kontraktet” är ett begrepp som återkommer i Jonssons forskning. Begreppet förekom redan på de gamla grekernas tid men har inom sociologin glömts bort för att åter bli aktuellt (Blau, 1993). Begreppet inrymmer samspelet mellan varje individ och det samhälle hon ingår i. Det går att finna mönster eller faser i det samspelet. Zetterberg (1984) har gjort en historisk uppföljning av relationen mellan värderingar och samhällsvill- kor i Sverige. Han delar in hela moderniseringsprocessen i tre historiska faser:
• I det agrara samhället blir nyckelorden överlevnad och trygghet.
Att kunna försörja sig blir det centrala.
• Industrisamhället styrs av yttervärldsvärderingar. Solidaritet mel-
lan arbetarna och effektivitet är nyckelord. Målet blir ekonomisk tillväxt och hög levnadsstandard för alla.
• I välfärdsstaten styr inrevärldsvärderingar. Empati och personlig
utveckling blir centrala begrepp. Livskvalitet, engagemang i eget och andras liv och självförverkligande är viktiga tema.
Begreppet ”det sociala kontraktet” fångar uppmärksamheten kring hur samhället förändras och därmed värderingarna. Dagens unga är enligt många forskare mer hänvisade till att själva skapa sin framtid. Däri ligger att kunna förhandla sig fram till bra villkor där egna anspråk går att an- passa till villkoren på arbetsmarknaden. Målen och villkoren förändras idag snabbare än någonsin tidigare historiskt menar Jonsson.
Samhället förändras men skolan släpar efter. Lång utbildning ger inte automatiskt ett välavlönat arbete med status. En majoritet av ungdomar skaffar sig utbildning för att få ett bra arbete och en bra lön (Jonsson, 1996), men i praktiken finns ingen garanti för detta. En stor grupp ung- domar upplever utbildning som bortkastad tid (Andersson, 1995) och skulle hellre vilja ha ett arbete. Det är osäkrare villkor på arbetsmarkanden idag och möjligheter till livslång anställning är inte lika stora som tidigare. Det post- eller senmoderna samhället talar om livslångt lärande det vill säga ett lärande som varar hela livet. Att kunna ifrågasätta, reflektera och
granska egen och andras kunskap har blivit nyckelbegrepp i modern tid. De snabba samhällsförändringarna ställer krav på att vi granskar våra vär- deringar och är beredda att ompröva eller anpassa oss till de nya förhållan- den som plötsligt kan uppstå. Dencik (1997) menar att vi behöver lära barn och unga människor att vara beredda på det oförberedda.
Begreppet ”livsprojekt” återkommer i Jonssons texter. Teoretiskt hän- för det sig till vår förmåga att se vårt liv som ett eget projekt, ett livspro- jekt. Begreppet har i Jonssons forskning operationaliserats till följande en- kätfråga: ”När du tänker på ditt liv och din framtid, hur viktig är var och en av följande punkter för dig personligen?” Ungdomarna ombads svara i en femgradig skala ”Inte alls viktigt” till ”Mycket viktigt”. Svaren faktor- analyserades och tre värdemönster framkom (sid. 84):
• Traditionella livsprojekt som närmast handlar om att tillgodose bas-
behov
• Sociala livsprojekt där umgänge, omtanke och solidaritet är viktigt • Individualiserande livsprojekt som handlar om inre drivkrafter, per-
sonlig utveckling, vidgade erfarenheter och kanske självförverkli- gande.
Trots de stora samhällsförändringarna ger de empiriska resultaten en tämligen optimistisk bild. De flesta ungdomar är ett och ett halvt år efter det de avslutat gymnasiet igång med arbete och utbildning. Arbetet ser de både som en möjlighet att försörja sig och en möjlighet att förverkliga det de vill uppnå.
Undersökningen visar att unga människor föredrar trygghet framför tidsbegränsade anställningsvillkor och projektanställningar. Många är också inställda på att bli egenföretagare hellre än att bli anställda. Denna hållning överensstämmer med de förändringar som är under utveckling på arbets- marknaden och i samhällets styrning. Delbetänkandet Unga och arbete (SOU 1997:40) föreslår i kapitlet om eget företagande förbättrad informa- tion och förenklingar för genomförande av småföretag mot bakgrund av
att det i framtiden kanske inte kommer att finnas arbete för alla. De egna initiativen kommer därför att bli allt viktigare.
Sammanfattningsvis visar resultaten att unga människor har förmåga att göra det nödvändiga till det önskvärda men studien visar också att det finns uppenbara skillnader i värderingar mellan ungdomar från lägre och högre samhällsklasser. Man vågar mer med en trygg bakgrund. Det är framför allt de unga kvinnorna från välutbildade familjer som bryter möns- ter och utforskar sina egna vägar, menar Jonsson.