Skolverket fick år 2000 i uppdrag av regeringen att granska orsakerna till att många elever lämnar skolan utan fullständiga betyg. Det nya betygssy- stemet kom i bruk 1998. För grundskolan finns tre betyg: Godkänd, Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd. Om eleven inte når upp till de mål som finns för Godkänd i kursplanerna får eleven inget betyg alls. För gymnasiet finns ytterligare ett betyg: Icke godkänd.
Vårterminen 1998 gick den först kullen ut år nio med det nya betygssy- stemet. 20,4% hade då inte fått betyg i ett eller flera ämnen det vill säga
eleverna hade gått ut med ofullständiga betyg. Våren 2000 var den 24,3% elever som avslutade skolan utan fullständiga betyg, således en ökning.
Rapporten bygger på fallstudier med 900 elever, föräldrar, lärare och rektorer. Skolverket har sammanfattningsvis kommit fram till att det finns flera sammanhängande faktorer till att elever lämnar grund- och gymnasie- skolan utan fullständiga betyg. Orsakerna delas i rapporten upp i tre kate- gorier: individ-, process och systemrelaterade faktorer.
Med individrelaterade faktorer avses sådana som direkt relateras till ele- ven själv eller elevens sociala förhållanden och som i hög grad står utanför skolans möjligheter att påverka. De processrelaterade faktorerna handlar i första hand om det som ligger inom skolan och skolpersonalens ansvars- område som t.ex. arbetssätt, attityder till eleverna och organisation av per- sonal och elevgrupper. Med systemrelaterade faktorer avses i det här sammanhanget t.ex. det nationella styrsystemet det vill säga faktorer som den enskilda skolan inte på kort sikt kan påverka.
Det är framför allt de processrelaterade faktorerna som kommer i fokus när det gäller att elever ska nå målen eller erhålla fullständiga betyg:
• Engagerade vuxna i skolan som skapar förtroendefulla relationer
och har höga förväntningar i kombination med rimliga och tydliga krav.
• Anpassning av arbetssättet efter elevernas förutsättningar och behov • Elevernas engagemang och vilja
• Föräldrarnas engagemang och vilja att stödja elevernas studier.
Dessa faktorer går direkt att applicera på det systemteoretiska tänkande som genomsyrar FABASKO-projektet. Där samspelet och dialogen är öm- sesidig mellan lärare och elev, där eleverna förväntas ta eget ansvar och där engagemanget från föräldrarna finns med där sker en positiv utveck- ling hos eleven och naturligtvis också hos den vuxne.
När det gäller elever på gymnasieskolans individuella program lyfter rapporten fram tre centrala faktorer:
• Elever med bristande kunskap samt elever med utländsk bakgrund
har behövt detta specialutformade program.
• Vissa elever vill inte gå över till ett nationellt program. De har andra
mål i livet som till exempel ett arbete.
• En tredje grupp elever vet inte riktigt vad de vill med sina studier
och får därmed en bristande motivation.
Skolverket menar att det inom skolans ram behövs olika slags insatser för att utveckla det individuella programmet. Nyckelbegrepp blir individualise- ring när det gäller innehåll och arbetssätt, introduktionssamtal, kontakter med föräldrar samt upprättande av en individuell studieplan. Skolans per- sonal bör vidare i så stor utsträckning som möjligt entusiasmera och moti- vera eleverna att gå vidare till ett nationellt eller specialutformat program.
Sorteringen i skolan
Sorteringen i skolan (Eriksson, R. & Jonsson, J. O., red. 1994) är ett sedan länge väl känt fenomen. Sverker Lindblad ställer i uppsatsen Skolkarriär
och levnadsbana frågan (sid. 172): ”Är det så att ungdomsskolans kon-
struktion och inre arbete bidrar till den sociala snedrekryteringen till högre studier?”
Han sätter fokus på de inre egenskaperna i skolväsendet. De pedago- giska processerna och skolans organisation kommer i centrum. Lindblad menar att det är viktigt att ”förstå hur skolan fungerar i form av premisser för handling, genom handlingsmönster och konsekvenser av dessa för att kunna diskutera förslag till förändringar på ett fruktbart sätt.” (sid. 173)
Framställningen är explorativ och bygger på kvantitativa analyser av svenska, engelska och amerikanska studier. I den avslutande diskussionen ställs uppsatsens huvudfråga i relation till samlade vetenskapliga resultat och svaret blir: ”Ungdomsskolan bidrar till snedrekryteringen till högsko- lan.” (sid. 220) Snedrekryteringen kan ses som ett resultat av skillnader i vissa elevers förmåga att relatera tills kolans krav.
Grundläggande kommunikationsmönster, till exempel språket, skiljer sig åt i samspelet mellan barn från olika socialgrupper och skolan som institu- tion.
Den svenska skolan uppvisar försök att reformera förhållandena men ef- fekterna menar Lindblad är klart begränsade. Utvecklingen av den svenska grundskolan byggde på tilltron till idén om pedagogisk differentiering det vill säga att eleverna skulle kunna arbeta på olika nivå och med skilda in- tressen inom klassens ram. Svensk klassrumsforskning har visat att detta inte kommit till stånd. Det har inte gått att uppnå individualisering.
Lyckade och misslyckade elever
Sociolingvistiska studier visar enligt Lindblad att det snarare är egenskaper hos skolan än hos eleverna som förklarar uppdelningen och utsorteringen av elever i skolan. Forskningen visar att elever efter hand uppfinner strate- gier att tackla skolan medan man från skolans sida typifierar och kategori- serar elever.
Det finns inga enkla vägar att förändra skolan menar Lindblad men ”det är rimligt att åter sätta differentieringsfrågan på dagordningen.” (sid. 223) Han pekar på tre olika strategier:
• Den första handlar om att skola in eleverna i lojalitet till skolan • Den andra har fokus på ökad valfrihet för elever och föräldrar att
välja skola och studieinriktning utifrån egna intressen
• Den tredje bygger på att elever och föräldrar förmår göra sig synliga
i en skola som kan tackla intressemotsättningar och konstruera lös- ningar som är anpassade till grupper med olika bildningskrav.
Den sociala snedrekryteringen till högskolan speglar samspelet mellan ut- bildning och samhälle. Uppväxtvillkor och skolerfarenheter präglar skol- karriärer och levnadsbanor. Skolan som social institution styr utfallet av skolväsendet menar Lindblad och avslutar (sid. 225): ”Att bortse från detta förhållande när man exempelvis utvärderar utbildning eller jämför skolors effektivitet är som att navigera i skärgården efter kartorna i telefonkatalo-
gen. Man kan ta sig fram med tur och genom att följa kända stråk. Men man ser inte grunden och inte heller möjligheterna att ta sig fram förbi des- sa faror till andra mål.”