Dubbel licens ¨ar en modell som anv¨ands av f¨oretag som MySQL och Trolltech.
Hela id´en med dubbel licens ¨ar att erbjuda sin produkt under tv˚a olika licenser.
Den ena licensen ¨ar en ¨oppen k¨allkodlicens och den andra ¨ar en kommersiell licens.
Vanligt ¨ar att anv¨anda GPL eller liknande som den ¨oppna k¨allkodlicensen. GPL inneh˚aller som bekant ett krav p˚a att alla vidareutvecklingar av produkten ocks˚a m˚aste sl¨appas under GPL licensen. Det ¨ar just detta krav man utnyttjar. Eftersom
m˚anga f¨oretag ¨ar intresserade av att s¨alja licenser till sina program, kan de inte acceptera att sl¨appa programmet under GPL, d˚a det automatiskt blir gratis att anv¨anda. D¨arf¨or m˚aste de betala f¨or att slippa anv¨anda GPL (Meeker 2005).
N˚agot som ¨ar viktigt f¨or att ett f¨oretag ska ha m¨ojlighet att sl¨appa sina produk-ter under tv˚a olika licenser ¨ar att de m˚aste ¨aga hela k¨allkoden till programmet. Det-ta ¨ar helt naturligt f¨or vanliga kommersiella program, men i ¨oppen k¨allkodv¨arlden
¨ar det vanliga att k¨allkoden ¨ags av massvis med olika personer/f¨oretag. Att lyckas byta licens p˚a ett ¨oppet k¨allkodprojekt fr˚an GPL till n˚agot annat ¨ar i praktiken mycket sv˚art, eftersom man m˚aste f˚a tillst˚and av varenda person som varit med och utvecklat projektet. Alternativet ¨ar att om n˚agon inte g˚ar med p˚a det, m˚aste man identifiera all kod som denne person skrivit, och ta bort det fr˚an projektet. Ska man ta hj¨alp av allm¨anheten vid utvecklingen av programmet, m˚aste man d¨arf¨or kr¨ava att alla som g¨or bidrag till koden skriver ¨over r¨attigheterna f¨or bidraget till en. Anledningar till att f¨oretag ¨ar beredda att ge bort r¨attigheterna till koden kan vara att de p˚a det s¨attet slipper ta hand om underh˚allet av sina ¨andringar, och att de inte beh¨over g¨ora om ¨andringarna varje g˚ang en ny version sl¨apps (Meeker 2005).
Det finns begr¨ansningar som g¨or att dubbel licens inte fungerar f¨or alla projekt, i alla fall inte dubbel licens med GPL som ¨oppen k¨allkodlicens. F¨or att dubbel li-cens ska fungera m˚aste programmet man s¨aljer vara av en s˚adan typ att kunderna anv¨ander programmet liknande ett bibliotek i sitt eget program. Det ¨ar vid detta fall som GPL kommer att tvinga f¨oretagen att ¨oppna det program de skriver (Ge-neral Public License 2006; Frequently Asked questions about the GNU GPL 2007).
F¨or att illustrera detta: tar man till exempel ett ordbehandlingsprogram ¨ar den hu-vudsakliga anv¨andningen av detta att skriva text. F¨or att utnyttja denna funktion anv¨ands endast programmet, och enligt GPL finns det inga begr¨ansningar p˚a hur programmet f˚ar anv¨andas. H¨ar fungerar allts˚a inte dubbel licens eftersom det inte
finns n˚agot vidareutvecklat program som n˚agon vill s¨alja. Det g˚ar inte att tvinga anv¨andarna att ge bort dokumenten som de skrivit med ordbehandlaren, bara f¨or att den ¨ar GPL (Frequently Asked questions about the GNU GPL 2007). F¨or att kunna anv¨anda dubbel licens med ordbehandlaren kr¨avs till exempel att n˚agot annat f¨oretag vill utnyttja ordbehandlarens inre funktioner i sitt eget program.
7 Studerade f¨ oretag
H¨ar presenteras f¨oretag som ¨ar relevanta f¨or studien.
7.1 MySQL AB - ett f¨ oretag som utvecklar mjukvara
MySQL AB ¨ar ett f¨oretag med huvudkontor i Uppsala (Rudstr¨om 2006) som anv¨ander ¨oppen k¨allkod i sin huvudprodukt, relationsdatabashanteraren MySQL (MySQL:s hemsida). H¨adanefter kommer namnet MySQL att anv¨andas vid b˚ade syftning p˚a f¨oretaget i sig och p˚a deras databashanterare. Vad som avses ska framg˚a av sammanhanget.
F¨oretaget grundades 1995 (V¨alim¨aki 2002). I dag ¨ar f¨oretaget ¨ar kraftigt v¨ ax-ande och har f¨or n¨arvarande ca 340 anst¨allda (Granstr¨om 2006, intervju). Fr˚an b¨orjan anv¨andes en egen dubbel licens f¨or Unix och en shareware-licens f¨or Win-dows. ˚Ar 2000 ¨andrades det till att anv¨anda dubbel licens med GPL som ¨oppen licens p˚a alla plattformar (V¨alim¨aki 2002).
J¨amf¨or man MySQL med konkurrenterna, som Oracle och Microsoft, ¨ar MySQL ett litet f¨oretag. P˚a andra sidan finns ocks˚a konkurrenter som anv¨ander ¨oppen k¨allkod, till exempel PostgreSQL, och SQLite, vilka anv¨ander icke-copyleft-licenser och kan d¨armed anv¨andas gratis av f¨oretag i fall d¨ar de m˚aste betala pengar till MySQL. Dessa ¨ar skapade av ¨oppen k¨allkodsr¨orelsen och har inga f¨oretag som st˚ar bakom produktionen p˚a samma s¨att som MySQL (SQLite; PostgreSQL:About).
MySQL vill tillhandah˚alla en snabb och stabil databas som har de mest grund-l¨aggande funktionerna. P˚a det s¨attet kan deras databas vara passande f¨or 80 % av databasanv¨andarna. En del av MySQL:s konkurrenter, bland annat Oracle, har betydligt fler funktioner (Granstr¨om 2006, intervju).
Eftersom MySQL finns som GPL har programmet f˚att stor spridning. Till ex-empel har det distribuerats tillsammans med flera Linuxdistributioner. De r¨aknar
med att det finns 10 miljoner aktiva installationer av programmet (Granstr¨om 2007, e-post). Med aktiv installation menas en installation som faktiskt anv¨ands.
De som endast installerats automatiskt tillsammans med Linux r¨aknas inte. Idag har MySQL endast ca en betalande anv¨andare p˚a tusen (Rudstr¨om 2006).
Eftersom MySQL ¨ar gratis kan tekniker ladda hem programmet och anv¨anda det, utan att g˚a igenom f¨oretagets ink¨opsprocedur. Sen n¨ar f¨oretaget uppt¨acker att de faktiskt anv¨ander MySQL kan det h¨anda att de beslutar sig f¨or att beta-la f¨or programmet. S¨arskilt i b¨orjan rekryterades flertalet kunder p˚a detta s¨att (Granstr¨om 2006, intervju).
Antalet betalande anv¨andare vill MySQL ¨oka samtidigt som de tycker att det
¨ar v¨aldigt viktigt med ¨oppen k¨allkod. I ett f¨ors¨ok att ¨oka denna andel har de inf¨ort s˚a kallade merv¨ardestj¨anster. Exempel p˚a s˚adana ¨ar prenumerationstj¨anster, ga-rantier och certifiering av program. Prenumerationstj¨anster kan best˚a av regel-bundna uppdateringar och support. Garantier kan best˚a av juridiska garantier f¨or att programmen ska fungera under vissa f¨oruts¨attningar. Detta ger trygghet ˚at kunden. Certifiering ¨ar ocks˚a en typ av garanti till kunden. Det handlar om att programmen certifieras s˚a att kunden kan vara s¨aker p˚a att det ¨ar ordentligt testat och kan lita p˚a att det kommer att fungera. Tidigare gick det att k¨opa support utan att k¨opa licenser eller andra tj¨anster av MySQL. Detta visade sig fungera d˚aligt p˚a grund av att de flesta som k¨opte s˚adan support ringde v¨aldigt f˚a g˚anger och efter det att de m¨arkt det sj¨alva valde vissa att sluta k¨opa support. Det var helt enkelt f¨or d˚alig f¨ornyelse bland kunderna f¨or att support skulle anses vara tillr¨ackligt l¨onsamt. MySQL har f¨ors¨okt skapa ett helt paket som inneh¨oll alla des-sa merv¨ardestj¨anster. Nu finns n˚agot som heter MySQL Enterprise som ska vara just detta (Granstr¨om 2006, intervju).
Ang˚aende GPL tycker MySQL sig ha m¨arkt att medelstora och stora f¨oretag vill betala f¨or det de anv¨ander. Kunderna tycker att det ¨ar viktigt med ett f¨oretag
bakom programmen. Det finns en inbyggd os¨akerhet i att n˚agot kostar mindre ¨an det tidigare har gjort. Kunderna vill ha garanti fr˚an f¨oretaget de produkten ifr˚an.
Kunderna betalar f¨or licenser som anv¨ands f¨or att bygga applikationer och support som anv¨ands som en slags garanti. F¨or MySQL ¨ar det ¨ar en stor skillnad mellan prenumerationstj¨anster och bara support. N¨ar en prenumerationstj¨anst anv¨ands, fungerar kommunikationen mellan kunden och MySQL som mer f¨orebyggande ¨an vid support. M˚anga kunder till MySQL anv¨ander ¨aven MySQL som en konsult vid planering av diverse databasrelaterade insatser. Granstr¨om menar att det vik-tigaste f¨or MySQL ¨ar communityn, dubbla licenser och prenumerationstj¨anster (Granstr¨om 2006, intervju).
Personal rekryteras fr˚an communityn. MySQL rekryterar bara de som redan kan mycket om MySQL. Detta ser de som en stor f¨ordel men s¨ager ocks˚a att om n˚agon kan mycket om databaser men inte just MySQL tar det inte l˚ang tid att l¨ara sig MySQL. En annan f¨ordel med ¨oppen k¨allkod ¨ar att de inte alltid beh¨over tr¨affa de som de ska anst¨alla. De tittar ist¨allet p˚a vad de har gjort i communityn.
Granstr¨om s¨ager att de kan ha h¨oga krav p˚a sina anst¨allda i och med detta s¨att att anst¨alla. Granstr¨om tror att det ¨ar stora summor pengar MySQL sparar p˚a att ha ¨oppen k¨allkod och en aktiv community n¨ar det g¨aller personalrekrytering (Granstr¨om 2006, intervju).
Till skillnad fr˚an en del andra ¨oppen k¨allkodsprojekt, som exempelvis Linux, g¨or MySQL all utveckling sj¨alva. Om n˚agon anv¨andare eller kund har ett bra till¨agg till MySQL avser MySQL k¨opa upp det och eventuellt anst¨alla upphovsmannen f¨or vidare utveckling. Att de utvecklar mest sj¨alva beror p˚a att de m˚aste ¨aga k¨allkoden f¨or att kunna s¨alja med de licenser de anv¨ander i dagsl¨aget, vilket utg¨or en stor del av deras inkomster (Granstr¨om 2006, intervju).
De viktigaste f¨ordelarna med ¨oppen k¨allkod, s˚asom Granstr¨om ser det, ¨ar kva-litetskontrollen och den stora anv¨andargruppen, det vill s¨aga communityn.
Kva-litetskontrollen best˚ar av rapporter om felaktigheter och f¨orb¨attringar gjorda av m¨anniskor utanf¨or MySQL. Den stora communityn ger ocks˚a bra publicitet och med ¨oppen k¨allkod beh¨over man inte traditionell marknadsf¨oring menar Gran-str¨om. Med det avses reklam i TV och annonser i tidningar. MySQL annonserar mycket mindre ¨an Microsoft och Oracle. Det ¨ar kundernas pengar som sparas n¨ar de g¨or s˚a. MySQL ¨ar dock ofta med p˚a events (Granstr¨om 2006, intervju).
Granstr¨om menar att det ¨ar viktigt med bredd f¨or produkter med ¨oppen k¨allkod. Med bredden f¨oljer m¨ojligheten att f˚a en stor commnuity (Granstr¨om 2007, e-post). M˚anga kunder bryr sig inte om den ¨oppna k¨allkoden. Om man har en nischprodukt fungerar ¨oppen k¨allkod mindre bra (Granstr¨om 2006, intervju).
I och med den ¨oppna k¨allkoden ¨ar det ingen hemlighet f¨or omv¨arlden hur MySQL valt att konstruera sina tekniska l¨osningar i databashanteraren. Granstr¨om menar att MySQL aldrig varit r¨adda f¨or att n˚agon ska kopiera deras l¨osningar.
MySQL har en ¨oppen inst¨allning till programvara som kan liknas vid den ¨oppenhet som finns inom den akademiska v¨arlden d¨ar man s¨oker ackumulera kunskapen genom att dela med sig av resultat (Granstr¨om 2006, intervju).