Enligt Norman ¨ar det viktigt f¨or f¨oretagen att skydda sin aff¨arsid´e. Detta ¨ar n˚agot som kan bli ett problem f¨or vissa f¨oretag som anv¨ander ¨oppen k¨allkod.
Skul-le ett f¨oretag anv¨anda GPL f¨or sitt program, och f˚a sina inkomster via andra till¨aggstj¨anster som support, skulle ett annat f¨oretag kunna g˚a in och b¨orja erbju-da samma tj¨anster, eller till och med ta ¨over hela utvecklingen. Detta var en av anledningarna till att Trolltech inte v˚agade sl¨appa Qt som GPL i b¨orjan. F¨oretagen som anv¨ander dubbel licens har i alla fall f¨ordelen att ingen direkt kan g˚a in och erbjuda kommersiella licenser p˚a deras program. N˚agon kan b¨orja s¨alja support, till¨aggstj¨anster och konsulttj¨anster, men hela aff¨arsid´en g˚ar inte att kopiera utan att skriva ett nytt program fr˚an grunden. Notera att Qt anv¨ander dubbel licens, men ¨and˚a var de r¨adda att n˚agon skulle ta ¨over deras kod. Man m˚aste visserligen betala f¨or Red Hat, men n¨ar det finns som GPL kan andra f¨oretag ta k¨allkoden och g¨ora en egen version av det. S˚a gjorde Oracle n¨ar de sl¨appte en Linuxdistribu-tion som ska vara som Red Hats, men med halva supportkostnaden. Detta ¨ar ett tydligt exempel p˚a hur s˚arbar en aff¨arsid´e kan vara. Eftersom stora delar av Linux
¨ar ¨oppet, ¨ar det inte sv˚art att skapa en liknande produkt som n˚agon annans, och har man produkten kan man mycket l¨attare kopiera aff¨arsid´en. F¨or Oracles del kr¨avdes endast mindre modifieringar f¨or att f˚a f¨ardig sin produkt. F¨or att kopiera MySQL m˚aste hela produkten kopieras, till skillnad fr˚an Red Hat, d¨ar endast en liten del beh¨over kopieras f¨or att f˚a en liknande produkt. Ett annat exempel p˚a n¨ar andra f¨oretag tj¨anar pengar p˚a ens produkt ¨ar Namesys, som skapat filsystemet ReiserFS vilket ing˚ar i Linuxdistributionerna, men kunderna k¨oper supporten fr˚an Linuxdistributionerna ist¨allet. En nackdel f¨or Namesys ¨ar att d˚a det ¨ar ett filsy-stem kommer anv¨andaren inte i direkt kontakt med det, och om det bara fungerar,
¨ar det m¨ojligt att de inte ser anledningen att ha speciell support p˚a det.
MySQL passar ganska bra in p˚a Kim och Mauborgnes teori om att skapa nya marknader. En viktig anledning ¨ar dock att de ¨ar ensamma p˚a relationsdatabas-marknaden om att erbjuda en relationsdatabas som har ¨oppen k¨allkod, samtidigt som det ¨ar ett f¨oretag som st˚ar bakom. N˚agot som ofta sker n¨ar ett f¨oretag hittar
en egen marknad ¨ar att andra f¨oretag g˚ar in p˚a den. Skulle det redan ha funnits andra f¨oretag p˚a marknaden som anv¨ant ¨oppen k¨allkod ¨ar det inte lika s¨akert att de skulle kunna f˚a dessa f¨ordelar. H¨ar blir det i s˚a fall viktigt att se vilka som kan f˚a st¨od fr˚an communityn eftersom flera av f¨ordelarna ¨ar beroende av bra st¨od fr˚an den. Linuxdistributionsmarknaden ¨ar ett tydligt exempel p˚a en marknad d¨ar m˚anga f¨oretag g˚att in och b¨orjat konkurrera. Man kan fortfarande skapa en mark-nad f¨or kringtj¨anster till ens egen produkt, och vara ledande p˚a den marknaden, men p˚a den stora marknaden om vilket program man v¨aljer fr˚an start har man delvis tappat f¨ordelen med ¨oppen k¨allkod.
Skyddet av aff¨arsid´en som MySQL har ¨ar visserligen b¨attre ¨an det f¨oretag som endast anv¨ander GPL har, men j¨amf¨or man med vanliga kommersiella program, kan man se att dessa fortfarande har b¨attre skydd av aff¨arsid´en i det avseendet att de ¨ar ensamma om att kunna erbjuda till exempel modifierade versioner av programmet etc. Vissa till¨aggstj¨anster, som support, kan alltid erbjudas av ett annat f¨oretag, oavsett om man anv¨ander ¨oppen k¨allkod eller inte. D¨aremot kan
¨oppen k¨allkodf¨oretag vara k¨ansligare f¨or konkurrens d¨ar, om de endast har sina inkomster d¨arifr˚an.
8.7 Viktiga ¨ overensst¨ ammelser
F¨or att en aff¨arsid´e ska fungera m˚aste det finnas ¨overensst¨ammelse mellan huvud-ingredienserna produktsystem, marknadssegment och organisationsstruktur.
F¨or MySQL kan man se det som att deras produktsystem inte var helt anpas-sat till marknadssegmentet. Alla kunder var inte beredda att f¨ornya supportav-talen och andel betalande anv¨andare r¨aknar de med att kunna ¨oka. I n˚agot som man kan se som ett steg emot en anpassning av produktsystemet, l¨agger de till merv¨ardestj¨anster f¨or att bli mer attraktiva ur f¨oretagskunders ¨ogon. N˚agon avsak-nad av ¨overensst¨ammelse mellan produktsystemet och organisationsstruktur har
inte identifierats. Inte heller mellan marknadssegmentet och organisationsstruktu-ren har n˚agot s˚adant setts. Enligt teorin om aff¨arsid´eer kan man dra slutsatsen att MySQL:s aff¨arsid´e inte var helt optimal p˚a grund av att ¨overrensst¨ammelsen mellan marknadssegmentet och produktsystemet haft vissa svagheter.
F¨or Red Hat kan det ha handlat om samma sak som f¨or MySQL, att de ville ¨oka andelen betalande kunder, n¨ar de riktade sig mer mot kommersiella marknaden.
En annan m¨ojlig f¨orklaring ¨ar att f¨oretagen inleder med fokus p˚a det som ¨ar gratis f¨or att n˚a ut till en stor publik och bygger upp ett gott rykte. D¨arefter ¨overg˚ar de i att f¨ors¨oka ¨oka andelen betalande kunder.
9 Slutsats
Just p˚a databasmarknaden verkar det som om kunderna inte bryr sig om ifall de anv¨ander ¨oppen k¨allkod eller inte. Funktionaliteten ¨ar det som ¨ar viktigt.
Det finns flertalet f¨oretag som har lyckats bra med ¨oppen k¨allkod. Men utifr˚an detta kan man inte s¨aga att det ¨ar n˚agon modell som alltid kommer att fungera. De st¨orsta f¨ordelarna som identifierats ¨ar att m˚anga kostnader som marknadsf¨oring, personalrekrytering och eventuell utveckling minskar. S¨arskilt marknadsf¨oring ¨ar viktig, eftersom flera f¨oretag, till exempel MySQL aldrig hade kommit dit de ¨ar idag utan den. Det stora problemet med ¨oppen k¨allkod ¨ar att tj¨ana pengar p˚a den.
MySQL har sina st¨orsta inkomster fr˚an dubbel licens, men denna modell fungerar inte p˚a alla sorters program, och d˚a m˚aste man f¨orlita sig p˚a andra inkomstk¨allor som support och till¨aggstj¨anster. Linuxdistributionerna ¨ar de som ¨ar st¨orst inom detta omr˚ade, ¨and˚a har de g˚att bort fr˚an ¨oppen k¨allkodsidealen och b¨orjat kr¨ava att f¨oretagen betalar f¨or deras produkter.
Fr˚agan ¨ar f¨or vilken typ av program som ¨oppen k¨allkod faktiskt fungerar som en del av en aff¨arsid´e. Det viktiga ¨ar att man kan f˚a tag p˚a tillr¨ackligt m˚anga
betalande kunder. F¨or att kunna utnyttja de identifierade f¨ordelarna kr¨avs i de flesta fall att man har ett stort antal anv¨andare. F¨or att kunna f˚a ett stort antal anv¨andare kr¨avs en generell produkt. Personalrekryteringsf¨ordelarna och hj¨alpen att utveckla programmet kr¨aver dessutom att anv¨andarna ¨ar duktiga programme-rare. Allt detta s¨atter ytterligare begr¨ansningar p˚a n¨ar ¨oppen k¨allkod kommer att fungera. Om m¨ojligt b¨or man ¨aven differentiera sig fr˚an tidigare program, s˚a man kan skapa en egen marknad. Finns det ingen tidigare konkurrent som anv¨ander
¨oppen k¨allkod, kanske detta r¨acker. Annars b¨or man hitta n˚agonting annat som kan rekrytera nya anv¨andare.
MySQL ¨ar som bekant ett f¨oretag som har lyckats bra, men man ska komma ih˚ag att det ¨ar m˚anga faktorer som ¨ar gynnsamma f¨or dem. De har en relativt egen nisch p˚a marknaden, de verkar p˚a en marknad som best˚ar av datorm¨assigt kompetenta personer, deras program anv¨ands i kritiska system, vilket gynnar sup-port, deras produkt intresserar ett stort antal anv¨andare och att de kan anv¨anda dubbel licens.
Oppen k¨¨ allkod ¨ar allts˚a inte n˚agon generell modell f¨or att lyckas bra med ett f¨oretag som utvecklar program. Det fungerar bra i gynnsamma f¨orh˚allanden, och f¨oretag som MySQL hade inte klarat sig lika bra utan det, men fortfarande
¨ar de f¨oretag som specialiserat sig p˚a ¨oppen k¨allkod oftast betydligt mindre ¨an deras kommersiella motsvarigheter. Fr˚agan ¨ar om de n˚agonsin kommer att bli lika stora, med tanke p˚a att endast en liten del av anv¨andarna faktiskt betalar f¨or programmen.
10 Referenser
Nedan f¨oljer de referenser som anv¨ants i uppsatsen kategoriserade efter typ.
10.1 Personlig kommunikation
Granstr¨om, E. 2006, MySQL AB, direktintervju, 12 december, Uppsala.
Granstr¨om, E. 2007, MySQL AB, e-postkorrespondens, 8 januari.
Jeannin, B. 2006, Amadeus, direktintervju, Stockholm, 15 november, Stockholm.
Karlsson, K. 2006, Teligent AB, direktintervju, 7 december, Stockholm.
Karlsson, K. 2007, Teligent AB, e-postkorrespondens, 8 januari.
KTH:s arbetsmarknadsdagar 2006, direktintervjuer Kungliga Tekniska H¨ogskolan, 14-15 november, Stockholm.
UTNARM, UTN:s arbetsmarknadsdag 2006, direktintervjuer, 2 november, Upp-sala.