Oppen k¨allkod som aff¨arsid´e ¨
Anders Goude Klas Pettersson
17 januari 2007
Handledare: Susanne ˚Aberg Uppsats p˚a C-niv˚a, 10 po¨ang
H¨ostterminen 2006, F¨oretagsekonomiska instutitionen, Uppsala Universitet
Sammanfattning
N¨ar man sl¨apper ett datorprogram som ¨oppen k¨allkod inneb¨ar det att man l˚ater anv¨andarna anv¨anda programmet fritt. Dessutom f˚ar de g¨ora f¨or-
¨
andringar av programmet. Normalt pr¨aglas dessa program av ideellt arbete.
Nu finns det ¨aven f¨oretag som anv¨ander ¨oppen k¨allkod till sina produkter.
Fr˚agan som utreds ¨ar hur f¨oretag kan tj¨ana p˚a detta n¨ar de l˚ater anv¨andare anv¨anda programmet gratis.
F¨or att studera detta har databasf¨oretaget MySQL unders¨okts. J¨am- f¨orelser har sedan genomf¨orts med kommersiella Linuxdistributioner.
P˚a databasmarknaden verkar det som att f¨oretagen som ¨ar kunder inte bryr sig om att programmen har ¨oppen k¨allkod eller inte. De ¨ar i huvudsak intresserade av vad programmet klarar av att g¨ora samt vad det kostar.
En viktig f¨oruts¨attning ¨ar att produkten ¨ar s˚a generell att en stor anv¨andargrupp kan skapas. M¨ojliga konkurrensf¨ordelar med ¨oppen k¨allkod har identifierats. Bland f¨ordelarna finns marknadsf¨ordelar, utvecklings- f¨ordelar och personalrekryteringsf¨ordelar. Som marknadsf¨ordel kan n¨amnas att produkten kan f˚a stor spridning, men ¨aven att kostnaderna f¨or mark- nadsf¨oring minskas. Utvecklingsf¨ordelar bygger p˚a att man f˚ar extra hj¨alp fr˚an anv¨andarna med utvecklingen. Personalrekryteringsf¨ordelar best˚ar av att man har m¨ojlighet att rekrytera redan kompetent personal tack vare att man kan veta vilka som ¨ar duktiga p˚a grund av hj¨alpen med utvecklingen.
Inneh˚ all
1 Terminologi 1
2 Introduktion 3
2.1 Problem . . . 5
2.2 Syfte . . . 5
3 Teori 6 3.1 Ett f¨oretags aff¨arsid´e . . . 6
3.1.1 Produktsystemet . . . 6
3.1.2 Marknadssegmentet. . . 7
3.1.3 Organisationsstrukturen . . . 7
3.1.4 Viktiga ¨overensst¨ammelser . . . 7
3.1.5 Att skydda en aff¨arsid´e . . . 8
3.1.6 Nyckelfaktorer. . . 8
3.2 Att skapa nya marknader. . . 8
3.3 Personalrekrytering . . . 10
4 Tillv¨agag˚angss¨att 11 4.1 Hur teorin anv¨ands . . . 11
4.2 Empiriska data . . . 11
4.3 Prim¨ardata . . . 12
4.3.1 MySQL . . . 13
4.3.2 Teligent . . . 13
4.3.3 Amadeus. . . 13
4.4 Sekund¨ardata . . . 14
5 Oppen k¨¨ allkod i allm¨anhet 15
5.1 Historik ¨oppen k¨allkod . . . 15
5.2 Oppen k¨¨ allkodsr¨orelsen . . . 16
5.3 Oppen k¨¨ allkod och licenser . . . 17
5.3.1 General Public License . . . 17
5.3.2 Icke-copyleft-licenser . . . 18
5.3.3 De olika licenserna . . . 19
5.4 F¨or- och nackdelar med ¨oppen k¨allkod . . . 19
6 Metoder att tj¨ana pengar p˚a ¨oppen k¨allkod 22 6.1 Support och kringtj¨anster . . . 22
6.2 Dubbel licens . . . 23
7 Studerade f¨oretag 26 7.1 MySQL AB - ett f¨oretag som utvecklar mjukvara . . . 26
7.2 Teligent AB - en kund till MySQL. . . 29
7.3 Amadeus - en kund till MySQL:s konkurrenter . . . 32
7.4 Sun. . . 33
7.5 Oracle . . . 33
7.6 Red Hat . . . 34
7.7 Novell . . . 34
7.8 Trolltech . . . 35
8 Analys 36 8.1 Produkten . . . 36
8.2 M¨ojliga konkurrensf¨ordelar med ¨oppen k¨allkod . . . 37
8.2.1 Marknadsf¨ordelar . . . 37
8.2.2 Utvecklingsf¨ordelar . . . 40
8.2.3 Personalrekryteringsf¨ordelar . . . 41
8.2.4 Att skydda produkten . . . 42
8.3 Vikten av en community . . . 43
8.4 Att skapa en ny marknad. . . 44
8.5 Oppen k¨¨ allkodsf¨oretag blir mer kommersiella . . . 45
8.6 Skydda aff¨arsid´en . . . 46
8.7 Viktiga ¨overensst¨ammelser . . . 48
9 Slutsats 49 10 Referenser 51 10.1 Personlig kommunikation . . . 51
10.2 Tryckt litteratur. . . 51
10.3 Artiklar . . . 52
10.4 Uppsatser . . . 52
10.5 Webbreferenser . . . 53
A Intervjufr˚agor till Teligent AB 60
B Intervjufr˚agor till MySQL AB 64
1 Terminologi
I denna uppsats f¨orekommer ett antal ord och f¨orkortningar som ¨ar relaterade till
¨oppen k¨allkod. I Tabell 1 finns en sammanst¨allning av de vanligaste som n¨amns i denna uppsats i syfte att underl¨atta f¨or l¨asaren.
Ord Betydelse
Community I sammanhanget avses den anv¨andargrupp ett program har.
Copyleft Kr¨aver att licensen till programkoden inte f˚ar ¨andras, anv¨ands f¨or att bevara ¨oppen k¨allkod
Copyright Upphovsr¨att
Databas En databas ¨ar en samling data som lagras i en dator och ¨ar ordnad p˚a ett s¨att s˚a att det ¨ar enkelt att s¨oka och h¨amta information
Freeware Gratisprogram - ett datorprogram som ¨ar gratis att anv¨anda FSF Free Software Foundation
GNU GNU’s Not Unix
Icke-copyleft Licens som inte kr¨aver att k¨allkoden ska vara ¨oppen om n˚agon g¨or ¨andringar i programmet
K¨allkod Instruktioner till en dator om vad ett datorprogram ska g¨ora LGPL En ¨oppen k¨allkodslicens, mindre strikt variant av GPL Linux Ett fritt operativsystem och ett av de mest k¨anda ¨oppen
k¨allkodsprogrammen Maskinkod Instruktioner till en dator
OSI Open Source Initiative - ¨oppen k¨allkodsorganisation
Relationsdatabas En relationsdatabas ¨ar en databas d¨ar informationen ¨ar ord- nad i s˚a kallade relationer
Ord Betydelse
Shareware Licens som ger anv¨andaren m¨ojlighet att utan kostnad testa ett datorprogram f¨or en begr¨ansad tidsperiod
SQL Structured Query Language, standardspr˚ak f¨or anv¨andandet av relationsdatabasen
Unix En grupp av operativsystem
ZIP Ett filformat f¨or komprimering av data
GPL En ¨oppen k¨allkodslicens, General Public Licens Tabell 1 F¨orklarade ord och f¨orkortningar.
2 Introduktion
I dag finns det datorer n¨astan ¨overallt i v˚art industrialiserade samh¨alle. M˚anga f¨oretag lever p˚a att tillhandah˚alla program till datorer, s˚a kallad mjukvara.
Traditionellt sett har mjukvaruf¨oretag tagit betalt av anv¨andarna f¨or att de ska f˚a anv¨anda programmen. Ett av de mest k¨anda mjukvaruf¨oretagen av den typen ¨ar det amerikanska f¨oretaget Microsoft. Ett alternativ ¨ar att anv¨anda ¨oppen k¨allkod.
Det inneb¨ar att man l˚ater anv¨andarna fritt anv¨anda programmen. Dessutom delar man med sig av hur programmen ¨ar konstruerade. Paralleller kan dras till den l˚anga traditionen av att dela med sig av forskningsresultat i den akademiska v¨arlden.
Ett datorprogram ¨ar byggt utifr˚an en kod i vilken man talar om vad man vill att datorn ska g¨ora. Denna kod kallas f¨or k¨allkod. Man kan se den som dator- programmets ursprung varf¨or ben¨amningen k¨allkod f¨orekommer. K¨allkoden ligger semantiskt n¨ara v˚art dagliga spr˚ak. Detta f¨orst˚ar inte en dator. D¨arf¨or m˚aste k¨allkoden ¨overs¨attas till ett spr˚ak som en dator kan f¨orst˚a. K¨allkoden ¨overs¨atts till s˚a kallad maskinkod som datorer f¨orst˚ar men ¨ar ett spr˚ak som semantiskt lig- ger l˚angt ifr˚an v˚art dagliga spr˚ak. Detta sker vanligtvis med hj¨alp av ett annat datorprogram.
Traditionellt sett har f¨oretag som tillhandah˚allit mjukvara till datorer s˚alt en- bart f¨ardig maskinkod, det vill s¨aga program som kans k¨ora p˚a en dator. D˚a har anv¨andaren inte tillg˚ang till k¨allkoden. F¨or att ha till˚atelse att anv¨anda program- met har anv¨andaren ocks˚a beh¨ovt betala upphovsmannen.
Det man kallar f¨or ¨oppen k¨allkod ¨ar d˚a upphovsmannen till ett datorprogram l˚ater andra ta del av och anv¨anda k¨allkoden till programmet gratis under vissa f¨oruts¨attningar. ¨Oppen k¨allkod finns i b˚ade ideella och kommersiella projekt. Ett exempel ¨ar Linux, som ¨ar ett operativsystem motsvarande Microsoft Windows. D˚a ett f¨oretag eller en verksamhet delar med sig av k¨allkoden till ett datorprogram inneb¨ar det att de delar med sig av maskinkoden, det vill s¨aga programmet som ¨ar
redo att k¨oras p˚a en vanlig dator. Om skaparen i fr˚aga inte har ¨oversatt k¨allkoden till maskinkod inneb¨ar det n¨odv¨andigtvis inte n˚agra stora problem f¨or anv¨andaren.
Gratis program f¨or att ¨overs¨atta k¨allkod till maskinkod finns tillg¨anglig i stor ut- str¨ackning. ¨Oppen k¨allkod inneb¨ar allts˚a i m˚anga fall att anv¨andaren inte beh¨over betala f¨or att anv¨anda programmet.
Distributionskostnaderna f¨or mjukvara ¨ar idag, i och med Internet och ¨ovrig digital media, n¨astan obefintliga. Det finns lagar, som till exempel copyright, som skyddar upphovsmannen i den meningen att ingen f˚ar kopiera hans verk utan till- st˚and. Upphovsmannen till ett program kan d¨armed formulera vad anv¨andaren till˚ats g¨ora med programmets k¨allkod om den g¨ors tillg¨anglig. S˚adana formule- ringar kallas f¨or licenser. En licens till ett datorprogram har traditionellt sett varit av typen ”betala f¨or att anv¨anda”. En ¨oppen k¨allkodslicens ¨ar snarare av typen ”anv¨and gratis under vissa f¨oruts¨attningar”. I dagligt spr˚ak anv¨ands ordet licens ofta i sammanhanget ”att k¨opa en licens”. I denna uppsats kommer ordet licens snarare att innefatta de f¨oruts¨attningar som upphovsmannen klargjort f¨or anv¨andandet av sitt verk.
Det finns ingen anledning att tro att de traditionella licenserna kommer att f¨orsvinna. De flesta anv¨andare av datorprogram ¨ar intresserade enbart av funktio- nalitet och pris. Som exempel kan man t¨anka p˚a alla hemanv¨andare av PC-datorer.
Vad har d˚a mjukvaruf¨oretag att vinna p˚a att g¨ora k¨allkoden tillg¨anglig f¨or allm¨anheten? Man kan resonera att om f¨oretaget har ¨oppen k¨allkod kan anv¨andaren ta del av den utan att betala f¨oretaget och d¨armed kan de anv¨anda programmet fritt s˚a l¨ange de uppfyller de f¨oruts¨attningar som ˚aterfinns i f¨oretagets licenser. Kan ett f¨oretag d˚a ta betalt f¨or n˚agot som ber¨or programmet?
F¨oretaget har h¨ogst sannolikt kostnader i samband med till exempel forskning och utveckling.
2.1 Problem
Det verkar som att allt fler f¨oretag l˚ater sina program ha ¨oppen k¨allkod. Dessa f¨oretag befinner sig inte p˚a en avskild marknad med enbart ¨oppen k¨allkodsf¨oretag.
Man kan fr˚aga sig hur ¨oppen k¨allkodsf¨oretagen klarar sig i konkurrensen med de traditionella f¨oretagen och vilka f¨oruts¨attningar som f¨or¨andras med licenstypen.
Vilka f¨ordelar och nackdelar finns med ¨oppen k¨allkod i kommersiella sammanhang?
Detta b¨or ses i relation till det traditionella, och vanligaste, s¨attet att distribuera och g¨ora f¨ortj¨anst p˚a mjukvara. Det vill s¨aga att ta betalt f¨or licenser som ger kunder r¨attighet att anv¨anda mjukvaran.
Studerar man de aff¨arsmodeller som anv¨ands av mjukvaruf¨oretag som arbetar med ¨oppen k¨allkod och j¨amf¨or med de traditionella kan m¨ojliga konkurrensf¨ordelar med ¨oppen k¨allkod identifieras.
2.2 Syfte
Syftet med denna studie ¨ar att f˚a en ¨overblick av hur ¨oppen k¨allkod kan anv¨andas i kommersiella sammanhang. En avgr¨ansning som kommer att g¨oras ¨ar att un- ders¨okningen fokuseras p˚a ett f¨oretag och dess modell att tj¨ana pengar p˚a ¨oppen k¨allkod.
3 Teori
I det inledande avsnittet n¨amndes j¨amf¨orelser mellan f¨oretags modeller f¨or att tj¨ana pengar. F¨or att g¨ora detta m¨ojligt inf¨ors begreppet aff¨arsid´e. Vidare kom- menteras forskning inom omr˚adet personaladministration f¨or att underst¨oda ana- lysen av konkurrensf¨ordelar. Strategier om att skapa nya marknader kan ses som viktiga d˚a f¨oretag ska f¨ors¨oka hitta nya kunder, vilket ¨ar n˚agot som st¨andigt ¨ar aktuellt f¨or f¨oretagen. Teori om att skapa nya marknader kan studeras i j¨amf¨orelse med en beskrivning av ett f¨oretags aff¨arsid´e. Med hj¨alp av dessa teorier och deras resultat kan man s¨oka efter konkurrensf¨ordelar med ¨oppen k¨allkod.
3.1 Ett f¨ oretags aff¨ arsid´ e
Normann (1993) utg˚ar ifr˚an begreppet dominans n¨ar han beskriver ett f¨oretags aff¨arsid´e. Aff¨arsid´en byggs upp som ett system f¨or dominans. Detta system beskrivs som best˚aende av tre huvudingredienser: produktsystemet, marknads- segmentet och organisationsstrukturen. Normann menar det m˚aste finnas en viss grad av ¨overensst¨ammelse mellan dessa ingredienser f¨or att f¨oretaget ska kunna vara framg˚angsrikt och effektivt (Normann 1993, s. 40-43).
3.1.1 Produktsystemet
Produktsystemet best˚ar av de produkter som f¨oretaget tillhandah˚aller. Det ¨ar viktigt f¨or aff¨arsid´en eftersom det ¨ar ett viktigt medel f¨or f¨oretaget f¨or att erh˚alla dominans ¨over marknadssegment. Denna dominans ¨ar enligt grundantagandena n¨odv¨andig f¨or ett f¨oretag f¨or att det ska bli effektivt. H¨ar m˚aste man ofta se n˚agot vidare ¨an bara produkten man s¨aljer. Exempelvis kontakter i branschen kan vara ett kritiskt inslag i den mening att det inte alltid r¨acker med en produkt som ¨ar
¨overl¨agsen konkurrenternas rent praktiskt (Normann 1993, s. 45).
3.1.2 Marknadssegmentet
Marknadssegmentet ¨ar den del av sin omgivning man valt att konkurrera p˚a. F¨or att beskriva marknadssegmentet st¨aller man sig fr˚agor s˚asom ”vad ¨ar v˚ar nisch?”,
”vilken ¨ar v˚ar marknad?” och ”vilken funktion fyller vi?”. Detta ¨ar viktigt eftersom f¨oretaget m˚aste anpassa sina ˚ataganden till de resurser de f¨orfogar ¨over. I fallet d˚a f¨oretaget inte klarar av att l¨ara sig utbytesmilj¨on kommer den n¨odv¨andiga balansen i relation med omv¨arlden att bli of¨ordelaktig. Denna balans ¨ar n¨odv¨andig f¨or att f¨oretaget ska kunna vara framg˚angsrikt och effektivt (Normann 1993, s. 45).
3.1.3 Organisationsstrukturen
Organisationsstrukturen best˚ar av organisationens uppbyggnad med avseende p˚a resurser och kunskap. Vikten av denna struktur ges av s¨okandet efter ett ¨overl¨agset system. Ett f¨oretag beh¨over hitta en struktur som passar den marknad de kon- kurrerar p˚a och de kunder de har. Detta i syfte att bli effektiva och d˚a s¨oker man efter att bli b¨attre ¨an konkurrenterna (Normann 1993, s. 46).
3.1.4 Viktiga ¨overensst¨ammelser
F¨or att aff¨arsid´en ska bli fullt utvecklad kr¨avs att de tre huvudingredienserna produktsystemet, marknadssegmentet och organisationsstrukturen har en viss grad av ¨overensst¨ammelse. Detta ¨ar inte sv˚art att f¨orst˚a p˚a grund av ingrediensernas natur. Det finns m˚anga exempel p˚a hur icke-¨overensst¨ammelse mellan dessa kan anses vara anledningen till att ett f¨oretag misslyckats. Vidare kan man dela upp dessa huvudingredienser i delsystem som ocks˚a har en viss grad av inneboende
¨overensst¨ammelse eller effektivitet (Normann 1993, s. 46).
Aff¨arsid´en har systemkarakt¨ar. Det betyder att man kan se aff¨arsid´en som upp- byggd av en upps¨attning komponenter. Dessa komponenter har kallats huvudingre- dienser ovan. Aff¨arsid´en kan allts˚a ses som ett system. Det ¨ar ¨overensst¨ammelsen
mellan de olika delarna i systemet som ¨ar n¨odv¨andiga f¨or en fungerande helhet (Normann 1993, s. 52ff).
3.1.5 Att skydda en aff¨arsid´e
Utg˚angspunkten ¨ar att ett f¨oretag n˚ar h¨og effektivitet om det finns en fullt utveck- lad aff¨arsid´e och en dominans ¨over marknadssegment. Dominansen leder till att man kan tala om f¨oretagets revir och det blir s˚aledes en naturlig akt f¨or f¨oretag att f¨ors¨oka skydda sina revir. Normann har identifierat tv˚a metoder som f¨oretag kan g¨ora detta p˚a. Den f¨orsta g˚ar ut p˚a att f¨orb¨attra aff¨arsid´en och den andra g˚ar ut p˚a att p˚averka maktrelationerna kring reviret (Normann 1993, s. 55).
3.1.6 Nyckelfaktorer
Axelsson (1996) menar att s¨atten att bilda ett ¨overl¨agset system ¨ar m˚anga. Inom vissa verksamheter g˚ar det att hitta s˚a kallade nyckelfaktorer. Med dessa avses, i vanliga fall konkreta, faktorer som kan anses vara nyckeln till framg˚ang. Som ex- empel p˚a detta h¨anvisar Axelsson till utlastningsgraden inom transportbranschen.
Man har sett att andelen last per tidsenhet, det vill s¨aga utlastningsgraden, ¨ar viktigare ¨an att vid varje tidpunkt f¨ors¨oka lasta lastbilarna s˚a mycket som m¨ojligt.
Detta ¨ar en typ av optimering som kan k¨annas mycket sj¨alvklar. Axelsson skriver ocks˚a att dessa nyckelfaktorer som skiljer sig mellan olika branscher ¨ar allm¨an k¨annedom inom en bransch (Axelsson 1996, s. 35).
3.2 Att skapa nya marknader
Kim och Mauborgne (2005) beskriver strategier f¨or att skapa nya marknader, d¨ar man ¨ar ensam utan konkurrens. En studie som de genomf¨ort visar att 14 % av nysatsningarna hos f¨oretag g˚ar ut p˚a att skapa nya marknader, men att 61 % av int¨akterna kommer fr˚an dessa nya marknader (Kim och Mauborgne 2005, s. 19).
En viktig princip i teorin f¨or att skapa nya marknader ¨ar att flytta gr¨anserna f¨or marknaden, s˚a det ¨ar m¨ojligt att komma ˚at tidigare icke-kunder, och g¨ora om dessa till kunder (Ibid., s. 59).
F¨or att lyckas med att skapa en ny marknad ¨ar det viktiga att inte studera vad konkurrenterna g¨or, utan ist¨allet koncentrera sig p˚a en v¨ardeinnovation, d¨ar man erbjuder kunden n˚agonting extra. Kim och Mauborgne betonar ocks˚a skill- naden mellan v¨ardeinnovation och teknikinnovation, och framh¨aver vikten av att teknikinnovationer som inte ger n˚agon v¨ardeinnovation ¨ar de som inte kommer att lyckas (Kim och Mauborgne 2005, s. 25).
F¨or att skapa en effektiv strategi finns det fyra ˚atg¨arder f¨or att skapa v¨arde
˚at kunderna. Vissa faktorer som ¨ar normala f¨or branschen b¨or elimineras. H¨ar handlar det ofta om faktorer som kunderna faktiskt inte bryr sig om, men som av n˚agon anledning blivit viktiga inom branschen. Vissa faktorer b¨or ¨aven reduceras kraftigt under branschstandard. Anledningen till att man vill ta bort eller reducera faktorer ¨ar f¨or att genomf¨ora kostnadsbesparingar. Den tredje ˚atg¨arden ¨ar att ¨oka vissa faktorer l˚angt ¨over branschstandard, och den fj¨arde ˚atg¨arden ¨ar att skapa nya faktorer som inte tidigare erbjudits av konkurrenterna. De tv˚a sista ˚atg¨arderna ¨ar de som st˚ar f¨or v¨ardeinnovationen, och som g¨or att man kan rekrytera nya kunder som tidigare inte varit intresserade av marknaden, och d¨armed kunna skapa en marknad som man ¨ar ensam p˚a (Kim och Mauborgne 2005, s. 40ff).
Det finns tre k¨annetecken som visar p˚a en bra strategi. De ¨ar fokus, divergens och engagerande motto. Fokus inneb¨ar att strategin har ett tydligt m˚al. Divergens betyder att man skiljer sig fr˚an de akt¨orer som tidigare finns p˚a marknaden. Stra- tegin har ett engagerande motto om det finns ett budskap som ¨ar tydligt och som beskriver produkten p˚a ett korrekt s¨att (Kim och Mauborgne 2005, s. 50f).
3.3 Personalrekrytering
Pfeffer (1994) har studerat hur personalsidan i ett f¨oretag kan ses som en viktig konkurrensf¨ordel. F¨ordelarna med en effektiv personalrekrytering har visat sig va- ra mer betydelsefulla p˚a senare ˚ar menar Pfeffer (Pfeffer 1994, s. 4-26). I studien
’Personalrekrytering en fallstudie av fyra f¨oretag’ lyfter Pellikk¨a et al (1999) fram att personalrekryteringen ¨ar en viktig del, rent ekonomiskt, i m˚anga f¨oretag. Det har visat sig vara av stor vikt f¨or organisationen vilka m¨anniskor som rekryte- ras. Aspekter som belyses ¨ar bland annat att rekrytering ofta kostar mer ¨an vad f¨oretagsledarna tror och under r˚adande lagar i Sverige kan f¨oretag hamna i en situation d¨ar de inte kan bli av med underm˚alig arbetskraft. N˚agra typer av kost- nader som kan f¨orknippas med personalrekrytering och ers¨attning av underm˚alig arbetskraft ¨ar utbildning, annonsering, tid, arvode till rekryteringskonsult och l˚ag moral. Enligt Pellikk¨a et al kan ovarsamhet i rekryteringen kosta en tredjedel av ett nystartat f¨oretags vinst och att dessa kostnader kan komma att ¨oka. Dessa resultat h¨arstammar till stor del ifr˚an USA men Pellikk¨a et al refererar till resul- tat av bland annat Swensson (1997) och Lundberg (1992) och h¨avdar att det ¨ar samma situation i Sverige (Pellikk¨a et al 1999, s. 13).
4 Tillv¨ agag˚ angss¨ att
I det h¨ar avsnittet presenteras de metoder som anv¨ants. Fokus ligger p˚a f¨oretag som tillhandah˚aller programvara till datorer under licenser som h¨or till kategorin
¨oppen k¨allkod. Valet av denna fokus h¨arr¨or fr˚an det faktum att ¨oppen k¨allkod uppstod i mjukvarukulturen med den direkta aff¨arstill¨ampningen att ett f¨oretag tillhandah˚aller mjukvara i syfte att g¨ora f¨ortj¨anst.
4.1 Hur teorin anv¨ ands
F¨or att studera ¨oppen k¨allkod ur ett kommersiellt perspektiv anv¨ands teorin om ett f¨oretags aff¨arsid´e. Huvudingredienserna i en aff¨arsid´e ¨ar produktionssystemet, marknadssegmentet och organisationsstrukturen. Dessa tre kommer att analyseras med hj¨alp av ytterligare teori och forskningsresultat. F¨oretagets produktionssy- stem analyseras med hj¨alp av teorin om att skydda en aff¨arsid´e och genom att se p˚a utvecklingsf¨ordelar. Analysen av marknadssegmentet underst¨ods av strategier om att skapa nya marknader. Forskningsresultaten om personaladministration ger en grund ˚at analysen av organisationsstrukturen. Med detta som utg˚angspunkt kan konkurrensf¨ordelar respektive konkurrensnackdelar med ¨oppen k¨allkod i ett kommersiellt perspektiv identifieras.
4.2 Empiriska data
F¨or att g¨ora den analys som beskrivits ovan, inh¨amtas empiriska data om f¨oretag som tillh¨or kategorin som uppsatsen fokuseras p˚a. Ett ¨oppen k¨allkodsf¨oretag med en kund respektive icke-kund studeras. Med icke-kund avses en kund till f¨oretagets konkurrenter. Valet av dessa akt¨orer g¨ors utifr˚an en f¨orberedande unders¨okning som beskrivs nedan. Vidare kommer information om ¨oppen k¨allkod i allm¨anhet att inh¨amtas.
Den f¨orberedande studien utgjordes av bl¨addring, punkts¨okning och intervju- er. Bl¨addringen innebar genomg˚ang av listor med f¨oretag som anv¨ander ¨oppen k¨allkod, prim¨art p˚a Internet. Ut¨over bl¨addring anv¨andes ocks˚a punkts¨okning i syf- te att finna f¨oretag med anknytning till ¨oppen k¨allkod. I punkts¨okning anv¨andes s¨okmotorer p˚a Internet, bland annat Google. En sista del av den f¨orberedande studien utgjordes av samtal med representanter fr˚an f¨oretag p˚a UTN:s arbets- marknadsdag (UTNARM) i Uppsala (2006-11-02) och KTH:s arbetsmarknads- dagar (Armada) i Stockholm (2006-11-14 och 2006-11-15). Denna f¨orberedande studie innebar att en m¨angd data samlades in. N˚agon analys med statistiska me- toder gjordes inte. Syftet med studien var att unders¨oka huruvida den fokusera- de kategorin av f¨oretag var tillr¨ackligt stor f¨or att vidare studier ska kunna f˚a en mening. Metoden ¨ar l¨amplig f¨or detta syfte fr¨amst p˚a grund av att man kan t¨acka en stor grupp av f¨oretag inom en f¨or hela studien rimlig tidsrymd och att avg¨ora om ett f¨oretag finns i kategorin kr¨aver inte en djupare kvalitativ studie. Det sistn¨amnda p˚ast˚aendet kan styrkas genom att h¨anvisa till en lista ¨over ett f¨oretags varor och tj¨anster med respektive pris och licens. Inte heller n˚agon statistisk analys beh¨ovs f¨or att uppfylla detta syfte. De akt¨orer som valdes utifr˚an denna studie var f¨oretagen MySQL, Teligent och Amadeus.
De data som kommer att inh¨amtas kan delas in i prim¨ardata respektive sekund¨ardata.
4.3 Prim¨ ardata
De prim¨ardata som samlas in baseras i huvudsak p˚a intervjuer. Anledningen till att intervjuer anv¨ands f¨or denna studie ¨ar att mycket av den information som kan hj¨alpa till i f¨orst˚aelsen av situationen inte finns dokumenterad och tillg¨anglig f¨or f¨orfattarna i unders¨okande stund. Vid samtliga intervjuer antecknades svaren skriftligt.
4.3.1 MySQL
F¨oretaget MySQL anv¨ander id´en ¨oppen k¨allkod. De prim¨ardata som samlats in om f¨oretaget MySQL baseras p˚a en direktintervju och e-postkorrespondens med Erik Granstr¨om. Granstr¨om ¨ar marknadschef p˚a MySQL f¨or Nordeuropa. B˚ade inter- vjun och e-postkorrespondens skedde med Granstr¨om. Granstr¨om valdes p˚a grund av tillg¨angligheten och att positionen som marknadschef bed¨omdes tillr¨acklig f¨or att svara p˚a v˚ara fr˚agor som ¨ar kopplade till produktionssystemet, marknadsseg- mentet och organisationsstrukturen.
Som plats f¨or intervjun anv¨andes en lunchrestaurang i Uppsala alldeles i n¨ar- heten av f¨oretagets huvudkontor. De fr˚agor som st¨alldes under intervjun baserades p˚a intervjuguiden som ˚aterfinns i Bilaga A. F¨or att garantera att respondentens svar refererades korrekt anv¨andes e-postkorrespondens efter sammanst¨allningen av materialet. Det f¨orvandlade ocks˚a en del sekund¨ardata till prim¨ardata.
4.3.2 Teligent
F¨oretaget Teligent ¨ar en kund till MySQL. De prim¨ardata som samlats in om f¨oretaget Teligent baseras ocks˚a den p˚a en direktintervju och e-postkorrespondens.
Den som intervju och e-postkorrespondens skedde med Klas Karlsson som arbetar som databasansvarig p˚a Teligent.
Som plats f¨or intervjun anv¨andes Teligents lokaler i Stockholm. De fr˚agor som st¨alldes under intervjun baserades p˚a intervjuguiden som ˚aterfinns i Bila- ga B. F¨or att garantera att respondentens svar refererades korrekt anv¨andes e- postkorrespondens efter sammanst¨allningen av materialet.
4.3.3 Amadeus
F¨oretaget Amadeus ¨ar inte en kund till MySQL men d¨aremot en kund till MySQL:s konkurrenter. De prim¨ardata som samlats in om f¨oretaget Amadeus kommer fr˚an
en direktintervju med Bernard Jeannin. Platsen f¨or intervjun var KTH.
4.4 Sekund¨ ardata
De sekund¨ardata som samlats in best˚ar i huvudsak av information om ¨oppen k¨allkod och f¨oretag som anv¨ander ¨oppen k¨allkod. F¨or insamlingen av dessa data anv¨andes framf¨orallt Internet. Anledningen till detta ¨ar att det finns en brist p˚a tryck material inom ¨amnet. Denna brist kan bero p˚a att ¨amnet ¨ar nytt och relevant forskning saknas. N¨ar ¨amnet ¨ar nytt, f¨or¨andras det ocks˚a snabbt, och d¨arf¨or ¨ar det bra om informationen ¨ar aktuell. Av den anledningen kan Internet vara att f¨oredra, d˚a det kan vara l¨attare att f˚a tag p˚a aktuell information d¨ar.
5 Oppen k¨ ¨ allkod i allm¨ anhet
Med ¨oppen k¨allkod inneb¨ar det att k¨allkoden till programmet ¨ar tillg¨anglig f¨or anv¨andarna. F¨or att ett program ska klassas som ¨oppen k¨allkod brukar man st¨alla ytterligare krav p˚a koden (Open Source Initiative OSI - The Open Source Defini- tion). Krav som finns ¨ar att programmet ska vara fritt att distribuera och anv¨anda, dvs. att man f˚ar anv¨anda programmet p˚a hur m˚anga datorer man vill och ge bort det till vem man vill utan att n˚agon utomst˚aende kan kr¨ava betalt f¨or det. Det ska ¨aven vara till˚atet att genomf¨ora f¨or¨andringar av k¨allkoden och ¨aven distribuera dessa f¨or¨andringar under samma licens som originalet. Ytterligare ett villkor ¨ar att det inte f˚ar finnas n˚agra restriktioner p˚a hur programmet f˚ar anv¨andas. Det g˚ar till exempel inte f¨orbjuda f¨oretag fr˚an att anv¨anda programmet om man ska upp- fylla kraven f¨or ¨oppen k¨allkod. N¨ar termen ¨oppen k¨allkod anv¨ands i forts¨attningen av detta arbete kommer det automatiskt att inneb¨ara att ¨aven dessa villkor ¨ar uppfyllda (Ibid.).
5.1 Historik ¨ oppen k¨ allkod
Oppen k¨¨ allkod b¨orjade anv¨andas i universitetsv¨arlden redan p˚a 60-talet (Kidd 2000). Som r¨orelse b¨orjade ¨oppen k¨allkod v¨axa fram i b¨orjan av 80-talet. H¨ar var det fr¨amst ideologer som Richard Stallman, grundaren av Free Software Founda- tion (FSF), som drev r¨orelsen fram˚at. FSF var grundarna bakom GNU projektet (Gnu´s Not Unix), som hade som m˚al att utveckla ett helt fritt system, s˚a att man skulle kunna k¨ora en dator med enbart program som var ¨oppen k¨allkod. Detta blev m¨ojligt i b¨orjan av 90-talet i och med skapandet av Linux. (Kidd 2000) Projekt som anv¨ander ¨oppen k¨allkod har ¨aven b¨orjat sprida sig utanf¨or Linux-v¨arlden och idag kan de ¨aven ses p˚a Windows till exempel genom webbl¨asaren Firefox (Firefox - Rediscover the Web), kontorsprogrammet OpenOffice.org (OpenOffice.org:Home)
etc.
5.2 Oppen k¨ ¨ allkodsr¨ orelsen
Hela principen bakom ¨oppen k¨allkodsr¨orelsen ¨ar att man delar med sig av det arbetet man g¨or, och f˚ar i geng¨ald anv¨anda andras program gratis. I b¨orjan var det i huvudsak programmerare som var b˚ade anv¨andarna och skaparna av programmen.
N¨ar man anv¨ande ett program, och ins˚ag att det var n˚agon funktion som saknades, hade man tack vare den ¨oppna k¨allkoden m¨ojligheten att l¨agga till funktionen till programmet sj¨alv, och p˚a det s¨attet f¨orb¨attra programmet. F¨or att ge sitt bidrag till utvecklingen kan man sen l˚ata alla andra anv¨andare ta del av den f¨orb¨attring man gjort. Sen kanske n˚agon annan g¨or en annan f¨orb¨attring, och p˚a det s¨attet forts¨atter programmet att utvecklas (The Open Source Movement). J¨amf¨or man detta med vanliga program med st¨angd k¨allkod, s˚a m˚aste man skriva om hela programmet fr˚an b¨orjan f˚ar att f˚a till den extra funktionen man vill ha, alternativt f¨ors¨oka ¨overtala f¨oretaget som ligger bakom programmet att l¨agga till den.
Eftersom man kan l¨asa koden till andra projekt, inneb¨ar det ocks˚a att man kan utnyttja l¨osningar som de har gjort i dessa projekt, och implementera dessa i det egna projektet (The Open Source Movement dot Org - What is Open Source?).
Med detta i ˚atanke finns det m˚anga olika id´eer p˚a vilka r¨attigheter man fak- tiskt ska ge andra att anv¨anda koden. H¨ar g˚ar meningarna is¨ar bland ¨oppen k¨allkodsf¨orespr˚akarna (Kidd 2000). En av de stora fr˚agorna ¨ar vad som ska till˚atas n¨ar det handlar om ifall den ¨oppna k¨allkoden ska f˚a anv¨andas i kommersiella pro- gram utan ¨oppen k¨allkod. H¨ar finns FSF p˚a den ena sidan, som i princip tycker att all mjukvara ska vara ¨oppen, och att man i princip ska f¨orsv˚ara utvecklingen av mjukvara med st¨angd k¨allkod, f¨or att ¨oka konkurrenskraften hos ¨oppen k¨allkod.
Sen finns det de mer neutrala, som Open Source Initiative (OSI), som mer fram- tonar vilka f¨ordelar ¨oppen k¨allkod har f¨or programmen i fr˚aga, och inte har en
antikommersiell attityd (Kidd 2000).
5.3 Oppen k¨ ¨ allkod och licenser
Det finns massor med olika licenser f¨or ¨oppen k¨allkod, men f¨or att f¨orenkla det hela kommer det att delas upp i tv˚a olika kategorier. Det ena ¨ar de s˚a kallad copyleft- licenserna, och det andra ¨ar de som d˚a saknar copyleft. Copyleft ¨ar en ordlek med ordet copyright som syftar p˚a id´en om att fr¨amja anv¨andarens r¨attigheter snarare
¨
an upphovsmannens (What is Copyleft 2006).
5.3.1 General Public License
General Public Licens (GPL), skapad av FSF, ¨ar den absolut vanligaste licensen som anv¨ands av ¨oppen k¨allkodprojekt (FSF - The Free Software Foundation).
Av denna anledning kommer denna licens att beskrivas f¨or att f¨orklara hur de s˚a kallade copyleft-licenserna fungerar.
Grundprincipen bakom denna licens ¨ar att den ska garantera att k¨allkoden f¨orblir ¨oppen i alla framtida projekt. D¨arf¨or inneh˚aller licensen ett krav p˚a att om man anv¨ander k¨allkod som ¨ar licenserad som GPL, m˚aste programmet man sl¨apper ocks˚a vara GPL, dvs. ¨oppen k¨allkod. Alla program som anv¨ander GPL f˚ar d¨armed anv¨anda varandras kod, men kommersiella program st¨angs ute (General Public License 2006; Frequently Asked questions about the GNU GPL 2007).
Detta blir s¨arskilt viktigt n¨ar det handlar om s˚a kallade bibliotek med funktio- ner. Ett bibliotek ¨ar en samling funktioner som program kan anv¨anda. Ett exempel kan vara att n˚agon har skrivit ett bibliotek f¨or att packa upp ZIP-filer. Om en pro- grammerare ska packa upp ZIP-filer i sitt program, kan denne helt enkelt anv¨anda bibliotekets funktion f¨or detta, och beh¨over s˚aledes inte ha en aning om hur det hela fungerar eftersom biblioteket sk¨oter det hela sj¨alv. Om ett bibliotek ¨ar licen- sierat som GPL inneb¨ar det att alla program som anv¨ander biblioteket m˚aste vara
licensierade som GPL. H¨ar f˚ar allts˚a program under GPL tillg˚ang till massa andra f¨ardiga funktioner som kommersiella program inte har tillg˚ang till (General Public License 2006; Frequently Asked questions about the GNU GPL 2007).
Det finns en specialversion av GPL som heter LGPL (Lesser GPL) som faktiskt till˚ater att kommersiella program l¨ankar till dessa bibliotek, med enda kravet att just biblioteket f¨orblir ¨oppet (GNU Lesser General Public License 2005), men FSF rekommenderar att man i regel anv¨ander GPL ¨aven f¨or bibliotek just f¨or att ge andra GPL program en konkurrensf¨ordel gentemot kommersiella program (Stallman 1999; Licenses 2006).
GPL inneh˚aller endast begr¨ansningar p˚a vad man f˚ar g¨ora med k¨allkoden. Det f¨ardiga programmet f˚ar anv¨andas till alla syften, inklusive kommersiella. Det finns inte heller n˚agonting som f¨orhindrar att man faktiskt tar betalt f¨or programmet.
D¨aremot ¨ar det helt fritt f¨or den som k¨opt programmet att sj¨alv sprida det vidare.
Det finns inte heller n˚agra krav p˚a att man faktiskt publicerar ¨andringarna man gjort. F¨oretag kan d¨armed ta GPL program specialanpassa dem f¨or egna syften, utan att ge bort koden, s˚a l¨ange man inte heller ger bort programmet till n˚agon (General Public License 2006; Frequently Asked questions about the GNU GPL 2007).
5.3.2 Icke-copyleft-licenser
Det stora s¨ardraget med icke-copyleft-licenser ¨ar just att det inte finns n˚agot krav p˚a att f¨or¨andringar av programmet m˚aste publiceras som ¨oppen k¨allkod. H¨ar har man allts˚a m¨ojligheten att ta programmet, g¨ora en modifikation av det och sedan s¨alja det som en kommersiell produkt med st¨angd k¨allkod. N˚agot som ¨ar v¨art att notera ¨ar att om man anv¨ander en av dessa licenser f˚ar man inte anv¨anda kod som
¨
ar licensierade under GPL (Various licenses and comments about them 2007).
5.3.3 De olika licenserna
I Tabell 2 finns en sammast¨allning av de olika licenstyperna f¨or mjukvara som kommer n¨amns i denna uppsats (Categories of Free and Non-Free Software - GNU Project 2006).
Licens Gratis att ladda hem
Fri
anv¨andning
K¨allkod tillg¨anglig
Modifierad kod
m˚aste vara
¨oppen
F˚ar l¨ankas med kom- mersiella program
Kommersiell (×)
Shareware × (×)
Freeware × × (×)
Icke-copyleft × × × ×
GPL × × × ×
LGPL × × × × ×
Tabell 2 Licenstyper och deras egenskaper.
× — egenskapen finns hos licensen (×) — beror p˚a villkoren i licensen
5.4 F¨ or- och nackdelar med ¨ oppen k¨ allkod
Det ¨ar sv˚art att ange n˚agra definitiva f¨or- och nackdelar med ¨oppen k¨allkod, ef- tersom det varierar fr˚an projekt till projekt. M˚anga av som finns argumenten f¨or och emot ¨oppen k¨allkod ¨ar ocks˚a egentligen bara myter och har ingenting med verkligheten att g¨ora. Det sprids rykten b˚ade fr˚an anh¨angarna till ¨oppen k¨allkod
och fr˚an motst˚andare, till exempel stora mjukvaruf¨oretag som ser ¨oppen k¨allkod som ett hot mot sin verksamhet.
F¨or program med ¨oppen k¨allkod har f¨oretagen m¨ojlighet att sj¨alva g˚a in och
¨andra i programmen f¨or att tillverka specialanpassade versioner (Gonzales- Barahona 2000). Har man speciella krav p˚a en produkt, ¨ar det inte troligt att det finns n˚agon standardm¨assig kommersiell produkt som verkligen uppfyller des- sa krav. I ¨oppen k¨allkodfallet finns m¨ojligheten att anlita programmerare som tar produkten som n¨astan fungerar som man vill och ˚atg¨ardar det sista.
En av grundprinciperna som ¨oppen k¨allkodsanh¨angarna anv¨ander ¨ar att ju fler personer som l¨aser igenom koden, desto st¨orre sannolikhet ¨ar det att felak- tigheter och buggar uppt¨acks, vilket leder till stabilare och s¨akrare program. P˚a s¨akerhetsfronten finns dock motargumentet att eftersom k¨allkoden ¨ar ¨oppen ¨ar det
¨aven l¨attare f¨or n˚agon att hitta fel och utnyttja dem (Is Open Source Good for Security).
Eftersom ¨oppen k¨allkodbaserade program ofta har haft v¨aldigt duktiga anv¨andare, har det blivit s˚a att programmen ocks˚a har blivit anpassade f¨or dessa anv¨andare. Nackdelen med det ¨ar att programmen ofta kan vara sv˚ara att anv¨anda f¨or nyb¨orjare (Open Source Usability: The birth of a movement 2005). P˚a senare tid har visserligen en del arbete lagts ner p˚a att g¨ora dem l¨attare, men vissa har fortfarande problem (Nichols och Twidale 2003).
F¨or f¨oretagen kan avsaknaden av en s¨aker leverant¨or vara en nackdel. Berglund och Stenlund (2003) genomf¨orde en unders¨okning av svenska f¨oretag och kom fram till att detta var en stor nackdel. En annan viktig nackdel var att de saknade kompetens om de ¨oppna programmen (Berglund och Stenlund 2003).
En annan sak som ofta tas upp som nackdel till ¨oppen k¨allkod ¨ar bristen p˚a support. F¨or ett kommersiellt program finns det ett f¨oretag som st˚ar bakom hela programmet, och som oftast kan erbjuda support. Vid ¨oppen k¨allkod ¨ar man ofta
h¨anvisad till forum p˚a Internet etc (Bloch).
6 Metoder att tj¨ ana pengar p˚ a ¨ oppen k¨ allkod
Det finns flertalet modeller f¨or att tj¨ana pengar p˚a ¨oppen k¨allkod. De som kom- mer att redovisas h¨ar ¨ar fokuserade p˚a modellerna som anv¨ands av de studerade f¨oretagen
6.1 Support och kringtj¨ anster
Support och till¨aggstj¨anster ¨ar n˚agot som kan erbjudas till b˚ade kommersiella program och program med ¨oppen k¨allkod. Skillnaden ¨ar att n¨ar man inte tj¨anar pengar p˚a licenser, blir andra inkomstk¨allor viktiga, och de flesta f¨oretag som tj¨anar pengar p˚a ¨oppen k¨allkod erbjuder n˚agon form av till¨aggstj¨anst.
F¨or m˚anga f¨oretag ¨ar supporten till en produkt mycket viktig och normala kommersiella produkter spenderar f¨oretag ca 15 % till 25 % av licenskostnaderna f¨or support (Woods och Guliani 2005, s. 96). En viktig anledning till att f¨oretag beh¨over support ¨ar att den kan ses som en trygghet f¨or f¨oretag ifall n˚agonting inte skulle fungera som de ¨onskar. Har de inte support beh¨over de ist¨allet bygga upp egen kompetens f¨or att kunna hantera alla eventuella problem som kan dyka upp (Woods och Guliani 2005, s. 97). Supporten ¨ar allts˚a ett s¨att f¨or f¨oretagen att slippa investera lika mycket i egen kompetens.
En annan viktig faktor ¨ar hur programmet anv¨ands inom f¨oretaget och hur viktigt det ¨ar att systemet hela tiden fungerar. ¨Ar ett system kritiskt f¨or att f¨oretaget ska fungera ¨ar det givetvis mycket viktigare att detta system fungerar,
¨an om n˚agot oviktigt program b¨orjar kr˚angla p˚a en enskild dator. Det som ¨ar intressant ¨ar hur stor kostnad det inneb¨ar f¨or f¨oretaget att systemet inte fungerar.
Vid kritiska system ¨ar det mycket viktigt med support (Woods och Guliani 2005, s. 102). ¨Aven om det ¨ar v¨aldigt s¨allsynt att systemen slutar fungera, vill f¨oretagen ofta ha supporten som en extra trygghet att v¨anda sig till om n˚agonting ov¨antat
h¨ander.
F¨orutom dessa faktorer ¨ar det relevant att man har ett stort antal anv¨andare f¨or att f˚a kunder till supporten. ¨Aven om alla dessa villkor ¨ar uppfyllda, beh¨over det inte betyda att man kommer att lyckas bra med att s¨alja support. Ett bra exempel p˚a detta ¨ar f¨oretaget Namesys, som ligger bakom filsystemet ReiserFS till Linux.
Aven om de har en mycket avancerad produkt, d˚¨ a ett fel p˚a filsystemet kan sl˚a ut hela datorn, med informationsf¨orlust som f¨oljd, och att filsystemet anv¨ands p˚a sto- ra m¨angder datorer, d˚a det f¨oljer med m˚anga Linuxdistributioner, lyckas f¨oretaget
¨and˚a inte med att tj¨ana pengar p˚a support, utan kan bara ge sina programmerare ca 1000 US-dollar om ˚aret. Enligt dem sj¨alva ¨ar felet att n¨ar organisationer ¨ar ute efter support, v¨ander de sig till distribut¨orerna (ofta Linuxdistributioner) och inte till programmerarna (Namesys).
En av f¨ordelarna med ¨oppen k¨allkod ¨ar att det finns m¨ojlighet att sj¨alv modifi- era koden f¨or sina egna ¨andam˚al. Detta blir dock ett problem n¨ar det handlar om support. N¨ar ett f¨oretag tar p˚a sig att leverera support ¨ar detta ofta ett avtal som skrivs f¨oretagen emellan, och detta avtal kr¨aver ofta att den officiella versionen av programmet anv¨ands. I fallet med MySQL f¨ors¨oker de hj¨alpa alla som genomf¨ort egna f¨or¨andringar av koden, men garantin f¨orsvinner d˚a anv¨andaren ¨andrat koden sj¨alv (Granstr¨om 2006, intervju).
6.2 Dubbel licens
Dubbel licens ¨ar en modell som anv¨ands av f¨oretag som MySQL och Trolltech.
Hela id´en med dubbel licens ¨ar att erbjuda sin produkt under tv˚a olika licenser.
Den ena licensen ¨ar en ¨oppen k¨allkodlicens och den andra ¨ar en kommersiell licens.
Vanligt ¨ar att anv¨anda GPL eller liknande som den ¨oppna k¨allkodlicensen. GPL inneh˚aller som bekant ett krav p˚a att alla vidareutvecklingar av produkten ocks˚a m˚aste sl¨appas under GPL licensen. Det ¨ar just detta krav man utnyttjar. Eftersom
m˚anga f¨oretag ¨ar intresserade av att s¨alja licenser till sina program, kan de inte acceptera att sl¨appa programmet under GPL, d˚a det automatiskt blir gratis att anv¨anda. D¨arf¨or m˚aste de betala f¨or att slippa anv¨anda GPL (Meeker 2005).
N˚agot som ¨ar viktigt f¨or att ett f¨oretag ska ha m¨ojlighet att sl¨appa sina produk- ter under tv˚a olika licenser ¨ar att de m˚aste ¨aga hela k¨allkoden till programmet. Det- ta ¨ar helt naturligt f¨or vanliga kommersiella program, men i ¨oppen k¨allkodv¨arlden
¨ar det vanliga att k¨allkoden ¨ags av massvis med olika personer/f¨oretag. Att lyckas byta licens p˚a ett ¨oppet k¨allkodprojekt fr˚an GPL till n˚agot annat ¨ar i praktiken mycket sv˚art, eftersom man m˚aste f˚a tillst˚and av varenda person som varit med och utvecklat projektet. Alternativet ¨ar att om n˚agon inte g˚ar med p˚a det, m˚aste man identifiera all kod som denne person skrivit, och ta bort det fr˚an projektet. Ska man ta hj¨alp av allm¨anheten vid utvecklingen av programmet, m˚aste man d¨arf¨or kr¨ava att alla som g¨or bidrag till koden skriver ¨over r¨attigheterna f¨or bidraget till en. Anledningar till att f¨oretag ¨ar beredda att ge bort r¨attigheterna till koden kan vara att de p˚a det s¨attet slipper ta hand om underh˚allet av sina ¨andringar, och att de inte beh¨over g¨ora om ¨andringarna varje g˚ang en ny version sl¨apps (Meeker 2005).
Det finns begr¨ansningar som g¨or att dubbel licens inte fungerar f¨or alla projekt, i alla fall inte dubbel licens med GPL som ¨oppen k¨allkodlicens. F¨or att dubbel li- cens ska fungera m˚aste programmet man s¨aljer vara av en s˚adan typ att kunderna anv¨ander programmet liknande ett bibliotek i sitt eget program. Det ¨ar vid detta fall som GPL kommer att tvinga f¨oretagen att ¨oppna det program de skriver (Ge- neral Public License 2006; Frequently Asked questions about the GNU GPL 2007).
F¨or att illustrera detta: tar man till exempel ett ordbehandlingsprogram ¨ar den hu- vudsakliga anv¨andningen av detta att skriva text. F¨or att utnyttja denna funktion anv¨ands endast programmet, och enligt GPL finns det inga begr¨ansningar p˚a hur programmet f˚ar anv¨andas. H¨ar fungerar allts˚a inte dubbel licens eftersom det inte
finns n˚agot vidareutvecklat program som n˚agon vill s¨alja. Det g˚ar inte att tvinga anv¨andarna att ge bort dokumenten som de skrivit med ordbehandlaren, bara f¨or att den ¨ar GPL (Frequently Asked questions about the GNU GPL 2007). F¨or att kunna anv¨anda dubbel licens med ordbehandlaren kr¨avs till exempel att n˚agot annat f¨oretag vill utnyttja ordbehandlarens inre funktioner i sitt eget program.
7 Studerade f¨ oretag
H¨ar presenteras f¨oretag som ¨ar relevanta f¨or studien.
7.1 MySQL AB - ett f¨ oretag som utvecklar mjukvara
MySQL AB ¨ar ett f¨oretag med huvudkontor i Uppsala (Rudstr¨om 2006) som anv¨ander ¨oppen k¨allkod i sin huvudprodukt, relationsdatabashanteraren MySQL (MySQL:s hemsida). H¨adanefter kommer namnet MySQL att anv¨andas vid b˚ade syftning p˚a f¨oretaget i sig och p˚a deras databashanterare. Vad som avses ska framg˚a av sammanhanget.
F¨oretaget grundades 1995 (V¨alim¨aki 2002). I dag ¨ar f¨oretaget ¨ar kraftigt v¨ax- ande och har f¨or n¨arvarande ca 340 anst¨allda (Granstr¨om 2006, intervju). Fr˚an b¨orjan anv¨andes en egen dubbel licens f¨or Unix och en shareware-licens f¨or Win- dows. ˚Ar 2000 ¨andrades det till att anv¨anda dubbel licens med GPL som ¨oppen licens p˚a alla plattformar (V¨alim¨aki 2002).
J¨amf¨or man MySQL med konkurrenterna, som Oracle och Microsoft, ¨ar MySQL ett litet f¨oretag. P˚a andra sidan finns ocks˚a konkurrenter som anv¨ander ¨oppen k¨allkod, till exempel PostgreSQL, och SQLite, vilka anv¨ander icke-copyleft-licenser och kan d¨armed anv¨andas gratis av f¨oretag i fall d¨ar de m˚aste betala pengar till MySQL. Dessa ¨ar skapade av ¨oppen k¨allkodsr¨orelsen och har inga f¨oretag som st˚ar bakom produktionen p˚a samma s¨att som MySQL (SQLite; PostgreSQL:About).
MySQL vill tillhandah˚alla en snabb och stabil databas som har de mest grund- l¨aggande funktionerna. P˚a det s¨attet kan deras databas vara passande f¨or 80 % av databasanv¨andarna. En del av MySQL:s konkurrenter, bland annat Oracle, har betydligt fler funktioner (Granstr¨om 2006, intervju).
Eftersom MySQL finns som GPL har programmet f˚att stor spridning. Till ex- empel har det distribuerats tillsammans med flera Linuxdistributioner. De r¨aknar
med att det finns 10 miljoner aktiva installationer av programmet (Granstr¨om 2007, e-post). Med aktiv installation menas en installation som faktiskt anv¨ands.
De som endast installerats automatiskt tillsammans med Linux r¨aknas inte. Idag har MySQL endast ca en betalande anv¨andare p˚a tusen (Rudstr¨om 2006).
Eftersom MySQL ¨ar gratis kan tekniker ladda hem programmet och anv¨anda det, utan att g˚a igenom f¨oretagets ink¨opsprocedur. Sen n¨ar f¨oretaget uppt¨acker att de faktiskt anv¨ander MySQL kan det h¨anda att de beslutar sig f¨or att beta- la f¨or programmet. S¨arskilt i b¨orjan rekryterades flertalet kunder p˚a detta s¨att (Granstr¨om 2006, intervju).
Antalet betalande anv¨andare vill MySQL ¨oka samtidigt som de tycker att det
¨ar v¨aldigt viktigt med ¨oppen k¨allkod. I ett f¨ors¨ok att ¨oka denna andel har de inf¨ort s˚a kallade merv¨ardestj¨anster. Exempel p˚a s˚adana ¨ar prenumerationstj¨anster, ga- rantier och certifiering av program. Prenumerationstj¨anster kan best˚a av regel- bundna uppdateringar och support. Garantier kan best˚a av juridiska garantier f¨or att programmen ska fungera under vissa f¨oruts¨attningar. Detta ger trygghet ˚at kunden. Certifiering ¨ar ocks˚a en typ av garanti till kunden. Det handlar om att programmen certifieras s˚a att kunden kan vara s¨aker p˚a att det ¨ar ordentligt testat och kan lita p˚a att det kommer att fungera. Tidigare gick det att k¨opa support utan att k¨opa licenser eller andra tj¨anster av MySQL. Detta visade sig fungera d˚aligt p˚a grund av att de flesta som k¨opte s˚adan support ringde v¨aldigt f˚a g˚anger och efter det att de m¨arkt det sj¨alva valde vissa att sluta k¨opa support. Det var helt enkelt f¨or d˚alig f¨ornyelse bland kunderna f¨or att support skulle anses vara tillr¨ackligt l¨onsamt. MySQL har f¨ors¨okt skapa ett helt paket som inneh¨oll alla des- sa merv¨ardestj¨anster. Nu finns n˚agot som heter MySQL Enterprise som ska vara just detta (Granstr¨om 2006, intervju).
Ang˚aende GPL tycker MySQL sig ha m¨arkt att medelstora och stora f¨oretag vill betala f¨or det de anv¨ander. Kunderna tycker att det ¨ar viktigt med ett f¨oretag
bakom programmen. Det finns en inbyggd os¨akerhet i att n˚agot kostar mindre ¨an det tidigare har gjort. Kunderna vill ha garanti fr˚an f¨oretaget de produkten ifr˚an.
Kunderna betalar f¨or licenser som anv¨ands f¨or att bygga applikationer och support som anv¨ands som en slags garanti. F¨or MySQL ¨ar det ¨ar en stor skillnad mellan prenumerationstj¨anster och bara support. N¨ar en prenumerationstj¨anst anv¨ands, fungerar kommunikationen mellan kunden och MySQL som mer f¨orebyggande ¨an vid support. M˚anga kunder till MySQL anv¨ander ¨aven MySQL som en konsult vid planering av diverse databasrelaterade insatser. Granstr¨om menar att det vik- tigaste f¨or MySQL ¨ar communityn, dubbla licenser och prenumerationstj¨anster (Granstr¨om 2006, intervju).
Personal rekryteras fr˚an communityn. MySQL rekryterar bara de som redan kan mycket om MySQL. Detta ser de som en stor f¨ordel men s¨ager ocks˚a att om n˚agon kan mycket om databaser men inte just MySQL tar det inte l˚ang tid att l¨ara sig MySQL. En annan f¨ordel med ¨oppen k¨allkod ¨ar att de inte alltid beh¨over tr¨affa de som de ska anst¨alla. De tittar ist¨allet p˚a vad de har gjort i communityn.
Granstr¨om s¨ager att de kan ha h¨oga krav p˚a sina anst¨allda i och med detta s¨att att anst¨alla. Granstr¨om tror att det ¨ar stora summor pengar MySQL sparar p˚a att ha ¨oppen k¨allkod och en aktiv community n¨ar det g¨aller personalrekrytering (Granstr¨om 2006, intervju).
Till skillnad fr˚an en del andra ¨oppen k¨allkodsprojekt, som exempelvis Linux, g¨or MySQL all utveckling sj¨alva. Om n˚agon anv¨andare eller kund har ett bra till¨agg till MySQL avser MySQL k¨opa upp det och eventuellt anst¨alla upphovsmannen f¨or vidare utveckling. Att de utvecklar mest sj¨alva beror p˚a att de m˚aste ¨aga k¨allkoden f¨or att kunna s¨alja med de licenser de anv¨ander i dagsl¨aget, vilket utg¨or en stor del av deras inkomster (Granstr¨om 2006, intervju).
De viktigaste f¨ordelarna med ¨oppen k¨allkod, s˚asom Granstr¨om ser det, ¨ar kva- litetskontrollen och den stora anv¨andargruppen, det vill s¨aga communityn. Kva-
litetskontrollen best˚ar av rapporter om felaktigheter och f¨orb¨attringar gjorda av m¨anniskor utanf¨or MySQL. Den stora communityn ger ocks˚a bra publicitet och med ¨oppen k¨allkod beh¨over man inte traditionell marknadsf¨oring menar Gran- str¨om. Med det avses reklam i TV och annonser i tidningar. MySQL annonserar mycket mindre ¨an Microsoft och Oracle. Det ¨ar kundernas pengar som sparas n¨ar de g¨or s˚a. MySQL ¨ar dock ofta med p˚a events (Granstr¨om 2006, intervju).
Granstr¨om menar att det ¨ar viktigt med bredd f¨or produkter med ¨oppen k¨allkod. Med bredden f¨oljer m¨ojligheten att f˚a en stor commnuity (Granstr¨om 2007, e-post). M˚anga kunder bryr sig inte om den ¨oppna k¨allkoden. Om man har en nischprodukt fungerar ¨oppen k¨allkod mindre bra (Granstr¨om 2006, intervju).
I och med den ¨oppna k¨allkoden ¨ar det ingen hemlighet f¨or omv¨arlden hur MySQL valt att konstruera sina tekniska l¨osningar i databashanteraren. Granstr¨om menar att MySQL aldrig varit r¨adda f¨or att n˚agon ska kopiera deras l¨osningar.
MySQL har en ¨oppen inst¨allning till programvara som kan liknas vid den ¨oppenhet som finns inom den akademiska v¨arlden d¨ar man s¨oker ackumulera kunskapen genom att dela med sig av resultat (Granstr¨om 2006, intervju).
7.2 Teligent AB - en kund till MySQL
Teligent AB ¨ar ett svenskt f¨oretag som grundades 1990. Teligent tillhandah˚aller tj¨anster till teleoperat¨orer, s˚av¨al mobil som fastn¨atsoperat¨orer. N˚agra exempel p˚a tj¨anster ¨ar mobilsvar, kontantkort och telefonomr¨ostningar vid TV-shower (Te- ligents ˚arsredovisning, 2005). I m˚anga av sina produkter anv¨ander de databaser f¨or lagring av informationen i digital form. Teligent anv¨ander i stor utstr¨ackning MySQL (Karlsson 2006, intervju). Den st¨orsta delen av Teligents f¨ors¨aljning sker till mobiloperat¨orer. N˚agra av kunderna ¨ar Deutsche Telekom, TeliaSonera och Vodafone (Teligents ˚arsredovisning 2005).
Teligent ¨ar allts˚a en kund till MySQL, och har anv¨ant det sedan ˚ar 2000.
De h¨orde talas om MySQL genom att n˚agra tekniker hade erfarenhet av det.
Karlsson tror att det var bra f¨or MySQL att deras databashanterare levererades av vissa distributioner av Linux. MySQL:s konkurrenter h¨orde Teligent talas om via traditionell marknadsf¨oring. ¨Aven h¨ar avses reklam i tidningar och TV. F¨orutom MySQL anv¨ander de andra program med ¨oppen k¨allkod. N˚agra exempel ¨ar JBoss, bibliotek (libraries) och Linux, Red Hat. De f¨oredrar LGPL eftersom Teligent inte
¨ar ett ¨oppen k¨allkodsf¨oretag (Karlsson 2006, intervju).
Teligent har utnyttjat att MySQL har ¨oppen k¨allkod men Karlsson menar att det inte ¨ar avg¨orande f¨or Teligents anv¨andning av MySQL. Om Teligent saknade en funktion i ett ¨oppen k¨allkodsbaserat program skulle de ta kontakt med f¨oretaget bakom programmet (Karlsson 2006, intervju).
F¨or Teligent ¨ar det en stor skillnad mellan om ett f¨oretag st˚ar bakom ett
¨oppen k¨allkodsprogram och n¨ar det handlar om ideell utveckling av privatpersoner.
Skillnaden best˚ar huvudsakligen av Teligents kunders krav p˚a Teligent. De kr¨aver att Teligent har supportavtal. Det betyder att Teligent kan garantera kunden ett fungerande system inom en viss tidsrymd. Det ¨ar v¨aldigt viktigt f¨or dem att kunna s¨aga till kunden hur l˚ang tid det kommer att ta att f˚a deras eventuella problem ur v¨arlden. En annan f¨ordel med ett bakomliggande f¨oretag ¨ar att Teligent f˚ar trygghet av att de vet att ett f¨oretag jobbar med att f¨orb¨attra programvaran.
Egentligen anv¨ands supporten ca tv˚a g˚anger per m˚anad. De skulle klara sig utan detta ocks˚a, men n¨ar de v¨al betalar f¨or det kan de lika g¨arna anv¨anda det. I ett ideellt projekt vet de inte hur l˚ang tid det kommer att ta innan uppdateringar och f¨orb¨attringar g¨ors. Den ideella supporten som ges, i form av till exempel.
webbforum, ¨ar visserligen anv¨andbar i teknisk mening, men ger inte de garantier som beh¨ovs. Karlsson skulle d¨aremot lita p˚a ett kommersiellt f¨oretag som erbj¨od dessa garantier, ¨aven om f¨oretaget inte utvecklat programmet sj¨alv. Inget annat f¨oretag ¨an MySQL AB ¨ar d¨aremot aktuellt f¨or att ge support p˚a MySQL (Karlsson
2006, intervju).
Teligent skulle fortfarande betala f¨or support f¨or MySQL ¨aven om det var en LGPL-liknande licens p˚a MySQL. I dagsl¨aget f˚ar Teligent support av MySQL d˚a de k¨oper licenserna som till˚ater dem att s¨alja sina applikationer till sina kunder.
Karlsson menar att Teligent f¨ormodligen skulle betala lika mycket som idag till MySQL i ett s˚adant fall. Teligent vill ha hj¨alp av MySQL och betalar f¨or den. Det spelar inte n˚agon stor roll hur det g¨ors rent formellt (Karlsson 2006, intervju).
Det viktigaste sk¨alet till att Teligent bytte till MySQL var skalbarheten. Andra produkter, som Oracle, ¨ar helt enkelt f¨or dyrt i sm˚a system. Det viktiga ¨ar kombi- nationen pris/prestanda. MySQL har tillr¨acklig prestanda, och passar prism¨assigt bra b˚ade i sm˚a och stora system. De vill kunna anv¨anda samma databas i alla system de levererar. Teligents kunder bryr sig inte direkt om MySQL. De vill ha helhetsl¨osningar som de st¨aller vissa krav p˚a (Karlsson 2006, intervju).
Karlsson upplever inte att deras val att anv¨anda ¨oppen k¨allkodsmjukvara p˚averkat deras kundkrets, inte heller p˚a deras produkter och tj¨anster. D¨aremot har det p˚averkat delar av deras organisation. ¨Oppen k¨allkod har haft en positiv p˚averkan p˚a teknikerna. Teknikerna tycker att det ¨ar enklare att arbeta med ¨oppen k¨allkodsprogram eftersom de har tillg˚ang till k¨allkoden. Detta har givit ett h¨ogre engagemang. Teligent har anv¨ant ¨oppen k¨allkodsprogram sedan 1994. De priori- terar pris och prestanda framf¨or ¨oppen k¨allkod. Att MySQL har ¨oppen k¨allkod spelar ingen stor roll f¨or Teligent i dagsl¨aget. Men MySQL hade nog inte valts av teknikerna om det inte hade varit ¨oppen k¨allkod. F¨or Teligent fungerar inte
¨oppen k¨allkod som ett s¨aljargument (Karlsson 2006, intervju). Telekombranschen
¨ar ganska traditionell och Teligents kunder ¨ar ibland skeptiska till om id´en ¨oppen k¨allkod fungerar. Karlsson ser dock en p˚ag˚aende attitydf¨or¨andring till id´ens f¨ordel (Karlsson 2007, e-post).
Teligent anv¨ander m˚anga databashanterare. N˚agra ¨ar MySQL, Oracle, Infor-
mix, PostgreSQL och Berkeley SleepyCat. Teligent f¨ors¨oker anv¨anda s˚a f˚a som m¨ojligt eftersom det kr¨avs mycket resurser f¨or att h˚alla koll p˚a olika versioner.
Valet av MySQL kan anses vara grundat p˚a en noggrann unders¨okning eftersom de anv¨ant m˚anga olika databaser parallellt och d¨armed har god kunskap om vad som finns tillg¨angligt p˚a marknaden. Karlsson var med vid valet av MySQL f¨or sex ˚ar sedan. Den kompetens som fanns inom f¨oretaget hade betydelse f¨or valet.
Karlsson menar att det ¨ar vanligt att undergrupper i f¨oretaget v¨aljer det system de kan och eftersom det fanns personlig kompetens av MySQL kunde MySQL v¨aljas (Karlsson 2006, intervju). Det ¨ar cheferna som beslutar men deras beslut grundas oftast p˚a teknikernas analyser och inte oberoende unders¨okningar (Karlsson 2007, e-post).
Teligent genomf¨or inga f¨or¨andringar av k¨allkoden. Om Teligent ¨andrade i k¨all- koden till MySQL skulle de f¨ormodligen ge den till MySQL. Karlsson ser ingen anledning till att inte g¨ora det och Teligent skulle d¨armed ocks˚a f˚a support p˚a dessa funktioner fr˚an MySQL. Om Teligent uppt¨acker en felaktighet i MySQL skulle de rapportera det till MySQL. Teligent skulle kunna g¨ora det eftersom k¨allkoden finns tillg¨anglig men de skulle v¨alja att l˚ata MySQL ta hand om det. Det ¨ar viktigt att l˚ata MySQL g¨ora ¨andringarna, eftersom detta kr¨avs f¨or att supportgarantin ska g¨alla (Karlsson 2006, intervju).
7.3 Amadeus - en kund till MySQL:s konkurrenter
Amadeus ¨ar ett f¨oretag som arbetar med ett flygbokningssytem. De tj¨anar pengar genom att de f˚ar en liten summa pengar f¨or varje flygbokning som sker via deras system. I sitt flygbokningssystem anv¨ander de en relationsdatabas som Oracle levererar, men internt anv¨ander de ¨aven andra relationsdatabaser. Amadeus ¨ar ett typiskt f¨oretag vars databassystem ¨ar kritiskt, och d¨arf¨or ¨ar support viktigt f¨or dem. Anledningen till att de valt Oracle ist¨allet f¨or MySQL handlar i huvudsak
om tekniska faktorer, och att de anser att Oracle ger en stabilare l¨osning vilket ¨ar viktigt f¨or deras system. De anser att n¨ar man ska v¨alja ett viktigt system m˚aste man vara mycket objektiv n¨ar man analyserar alla alternativ som finns. Sedan v¨aljer man det billigaste systemet som klarar att uppfylla alla kraven. Att ett program har ¨oppen k¨allkod spelar ingen roll, det man tittar p˚a ¨ar vad programmet klarar av att g¨ora (Jeannin 2006, intervju).
7.4 Sun
Sun ¨ar ett stort f¨oretag som sl¨appt flera av sina produkter som ¨oppen k¨allkod.
K¨anda produkter ¨ar kontorsprogrammet OpenOffice.org, operativsystemet Sola- ris, som kan konkurrera med Linux, och nyligen Java (Learn More about Sun’s Open Source Initiatives). P˚a b˚ade OpenOffice.org (Open Office licensing faq 2005) och Solaris (FAQ: CDDL at OpenSolaris.org 2006) har Sun valt LGPL-liknande li- censer, vilket inneb¨ar att de (och ¨aven andra) kan g¨ora modifikationer p˚a f¨oretagets program och s¨alja dessa modifikationer. De s¨aljer ¨aven sj¨alva en modifierad version av OpenOffice.org som heter Star Office (Star Office 8).
7.5 Oracle
Oracle ¨ar en konkurrent till MySQL och deras databas ¨ar av den kommersiella modellen d¨ar kunden betalar f¨or licensen. Det finns testversioner att ladda ner, dock inneh˚aller de begr¨ansningar, och kan inte g¨ora allt som den riktiga produk- ten klarar av (Oracle Technology Network Developer License Terms for Oracle Database Express Edition; Oracle Technology Network Developer License Terms).
Som f¨oretag ¨ar de betydligt st¨orre ¨an MySQL, och oms¨atter totalt ca 200 till 300 g˚anger mer ¨an MySQL (Oracle ˚arsrapport 2003; MySQL ˚arsrapport 2005), men liten tillv¨axt j¨amf¨ort med MySQL. Oracle har ¨aven b¨orjat satsa p˚a ¨oppen k¨allkod i och med uppk¨op av databaserna InnoDB och Sleepycat, program som ¨aven MySQL
anv¨ander (Stafford 2006). I slutet av 2006 sl¨appte Oracle ¨aven en egen Linuxdis- tribution som skulle likna Red Hat, men till halva kostnaden (Enterprise Linux — Oracle on Linux).
7.6 Red Hat
Red Hat ¨ar en av de tv˚a st¨orsta Linuxdistributionerna bland kommersiella anv¨and- are (Korzeniowski 2006). De ¨ar en av de ¨aldsta Linuxdistributionerna, men det var f¨orst omkring 2003, d˚a f¨oretaget p˚a allvar b¨orjade satsa p˚a de kommersiella anv¨andarna i och med Red Hat Enterprise Linux som int¨akterna p˚a allvar b¨orjade
¨
oka (Red Hats ˚arsredovisning 2005). Red Hat anv¨ander en prenumerationsmodell d¨ar anv¨andarna betalar en regelbunden avgift, och d˚a f˚ar tillg˚ang till support och andra kringtj¨anster (Red Hat — Why Subscriptions). Fr˚an att de fr˚an b¨orjan var en gratisdistribution (Ingo 2006, s. 68-72), tvingas kunden numera att betala f¨or att f˚a tillg˚ang till den (Red Hat — Downloads). D¨aremot ¨ar k¨allkoden till Red Hat fortfarande tillg¨anglig under GPL, vilket gjorde det enkelt f¨or Oracle att utnyttja och skapa sin egen distribution (DistroWatch.com: Oracle Unbreakable Linux 2006). De har dock kvar det sponsrade projektet Fedora Linux som g˚ar att f˚a tag p˚a gratis (Red Hat — Fedora Project).
7.7 Novell
Novell k¨opte ˚ar 2003 Linuxdistributionen SUSE som ¨ar den andra stora bland de kommersiella anv¨andarna (Korzeniowski 2006). I likhet med Red Hat anv¨ander de en prenumerationsmodell f¨or support och till¨aggstj¨anster (SUSE Linux Enterprise Desktop Pricing). Vill man f˚a tag i en gratisversion m˚aste man ist¨allet anv¨anda projektet OpenSUSE (OpenSUSE).
7.8 Trolltech
Trolltech ¨ar ett f¨oretag som utvecklat biblioteket Qt som anv¨ands f¨or utveckling av grafiska anv¨andargr¨anssnitt. De anv¨ander dubbel licens. Till en b¨orjan anv¨ande de en egenskriven licens f¨or ¨oppen k¨allkod, men gick sedan ¨over till GPL f¨or den ¨oppna versionen. En anledning till att de v¨antade med att g˚a ¨over till GPL, var att de var r¨adda f¨or att n˚agon annan (speciellt Red Hat) skulle kunna ta ¨over utvecklingen av produkten. D¨arf¨or v¨antade de tills de k¨ande sig s¨akra p˚a att de hade tillr¨ackliga resurser f¨or att detta inte skulle ske (Fremy 2004). Gratisversionen av Qt har f˚att stor spridning i Linuxv¨arden d˚a popul¨ara program som f¨onsterhanteraren KDE valt att anv¨anda just Qt (K Desktop Environment - History: The Q tissue). En skillnad mellan den modell av dubbel licens som Trolltech anv¨ander och den som MySQL anv¨ander, ¨ar att ska man anv¨anda Qt, m˚aste man k¨opa kommersiella licensen redan innan man p˚ab¨orjar utvecklingen av projektet d¨ar Qt ska anv¨andas (Qt Licensing Overview), men med MySQL r¨acker det med att man betalar kommersiella licensen n¨ar man ska b¨orja s¨alja programmet man utvecklat (Granstr¨om 2006, intervju).
8 Analys
Det ¨ar viktigt att komma ih˚ag att ¨oppen k¨allkod i sig inte ¨ar n˚agon aff¨arsid´e.
F¨or att skapa en effektiv aff¨arsid´e kr¨avs att man har en plan f¨or hur man ska tj¨ana pengar, vilket ¨oppen k¨allkod i sig inte s¨ager n˚agonting om. Eftersom det finns m˚anga olika modeller f¨or att tj¨ana pengar p˚a ¨oppen k¨allkod, kommer fokus att l¨aggas p˚a den metod som MySQL har valt, och j¨amf¨orelser kommer sedan att g¨oras med andra f¨oretag. Andra s¨att som ¨oppen k¨allkod p˚averkar f¨oretagen p˚a kommer ocks˚a att analyseras.
8.1 Produkten
En viktig del i en aff¨arsid´e ¨ar de produkter som f¨oretaget tillhandah˚aller. Fr˚agan
¨ar hur beroende detta ¨ar av ¨oppen k¨allkod. MySQL har till exempel utvecklat en databas som, relativt konkurrenterna, inneh˚aller f˚a funktioner, men ist¨allet ¨ar snabb och stabil och fungerar f¨or de flesta anv¨andarna. Att bygga en snabb databas med f˚a funktioner har egentligen ingenting med ¨oppen k¨allkod att g¨ora. D¨aremot kan stabiliteten ha p˚averkats i och med att anv¨andarna kan testa programmet, l¨asa koden och rapportera fel. Det finns inga hinder f¨or att n˚agon skulle kunna utveckla en databas som ist¨allet har massvis med funktioner och sl¨appa den som
¨oppen k¨allkod. D¨armed ¨ar funktionaliteten hos produkten n˚agot som inte ¨ar l˚ast till om den har ¨oppen k¨allkod eller inte. D¨aremot kan hj¨alp fr˚an allm¨anheten g¨ora att nya funktioner tillkommer.
Att en produkt har ¨oppen k¨allkod ¨ar en egenskap i sig. Fr˚agan ¨ar hur viktig denna egenskap ¨ar. Av de tv˚a intervjuade f¨oretagen Amadeus och Teligent, tyck- te ingen av dem att ¨oppen k¨allkod var en egenskap som var viktig i sig. De ¨ar ist¨allet intresserade av ¨ar vad produkten klarar av att g¨ora. ¨Aven om Teligent har tillg˚ang till koden skulle de ¨and˚a f¨oredra att betala MySQL f¨or att genomf¨ora
f¨or¨andringar i den, ¨an att f¨ors¨oka g¨ora det sj¨alv. Att supportgarantin inte g¨aller n¨ar de ¨andrat i koden ¨ar ytterligare en orsak till att de inte vill ¨andra i den. Nu har endast relationsdatabasmarknaden analyserats, och man ska komma ih˚ag att det ¨ar avancerade program det handlar om. Skulle det handla om n˚agot som vore enklare att modifiera, och d¨ar support inte ¨ar lika viktigt, ¨ar det inte s¨akert att situationen skulle se likadan ut.
Enligt Granstr¨om vill kunderna ha n¨odv¨andiga funktioner till ett tillr¨ackligt l˚agt pris med bivillkoret att ett f¨oretag ska st˚a bakom produkten f¨or att ge m¨ojlighet till garanti. Detta st¨ammer v¨al med vad som framgick i intervjuerna med Teligent och Amadeus. En viktig nyckelfaktor p˚a marknaden ¨ar allts˚a rela- tionen vilka funktioner programmet har, och vad det kostar. Denna nyckelfaktor
¨ar inte direkt beroende av ¨oppen k¨allkod.
Med tanke p˚a att det ¨ar en komplicerad marknad ¨ar Amadeus och Teligent ¨ar v¨al insatta och genomf¨or noggranna analyser av vilka program de v¨aljer. Av den anledningen ¨ar det rimligt att anta att f¨ordomar om ¨oppen k¨allkod inte ¨ar n˚agot som p˚averkar valen i n˚agon stor omfattning.
8.2 M¨ ojliga konkurrensf¨ ordelar med ¨ oppen k¨ allkod
Eftersom det inte verkar vara viktigt f¨or kunderna om ett program har ¨oppen k¨allkod eller inte, beh¨over man studera vilka andra aspekter av f¨oretaget som p˚averkas av att man anv¨ander ¨oppen k¨allkod.
8.2.1 Marknadsf¨ordelar
Att ge ut en gratisversion av programmet som ¨oppen k¨allkod inneb¨ar att man har en bra m¨ojlighet att f˚a ut produkten p˚a marknaden. Gratisversionerna ¨ar ganska vanliga, ¨aven bland vanliga kommersiella program, men den huvudsakliga skillnaden ¨ar att vid ¨oppen k¨allkod har man i regel tillg˚ang till hela programmet.
Detta beh¨over inte vara unikt f¨or ¨oppen k¨allkod, utan verkar mer ha blivit en tradition att man inf¨or n˚agon form av begr¨ansning i de kommersiella programmen.
En viktig skillnad som finns mellan olika typer av program baserade p˚a ¨oppen k¨allkod ¨ar om de anv¨ander dubbel licens eller inte, eftersom dubbel licens inneb¨ar att man faktiskt k¨oper licens till programmet om man ska anv¨anda det kommersi- ellt. Dubbel licens har d¨armed flera likheter med kommersiella program som ger ut gratisversioner. De ¨oppen k¨allkodsbaserade program som har helt fri anv¨andning har en st¨orre skillnad, eftersom programmet inte lagt ut gratis f¨or att f¨ors¨oka s¨alja det, utan f¨or att f¨ors¨oka s¨alja till¨aggstj¨anster.
Man kan inte heller dra n˚agra generella slutsatser om vad man f˚ar g¨ora med program som anv¨ander dubbel licens, eftersom den kommersiella licensen skiljer sig
˚at fr˚an fall till fall. I fallet med MySQL kan kunderna fritt anv¨anda programmet
¨anda fram tills de har utvecklat klart produkten de planerar att s¨alja, sen m˚aste de k¨opa licensen, men f¨or Qt m˚aste man k¨opa den kommersiella licensen innan man b¨orjar utvecklingen. Det som kommer att analyseras ¨ar i huvudsak MySQL:s modell.
Att det finns gratisversioner av programmet kan ha avg¨orande f¨ordelar n¨ar det handlar om att f˚a nya kunder. Som exempel p˚a detta kan n¨amnas att Teligent troligtvis inte hade b¨orjat anv¨anda MySQL, om det inte funnits gratisversioner tillg¨angliga. Granstr¨om anser ocks˚a att det ¨ar n˚agot som kunderna ¨ar intresserade av. Ska man j¨amf¨ora med freewareversioner av program anser Granstr¨om att det
¨
ar ett mer naturligt steg att g˚a ¨over fr˚an gratisversionen av MySQL till betal- versionen, ¨an att g˚a ¨over fr˚an freeware till betalversion av ett mer kommersiellt program, och att det ¨ar st¨orre chans att man blir kvar och anv¨ander freeware versionen ist¨allet f¨or att byta.
M¨ojligheten med gratisversioner har ¨aven en annan effekt. Denna ¨ar att per- soner inom f¨oretagen kan ha m¨ojlighet att ladda hem programmen och installera
dem utan att meddela sina chefer. Detta inneb¨ar att de kan f˚a ig˚ang produkten direkt, ist¨allet f¨or att anv¨anda f¨oretagets normala procedur f¨or ink¨op, vilket kan ta tid i vissa f¨oretag. F¨or MySQL:s del fick de i b¨orjan m˚anga kunder genom att tekniker installerade programmet f¨or att de beh¨ovde det, sen ins˚ag f¨oretaget att de faktiskt anv¨ande programmet, och d˚a beslutade de sig f¨or att inleda en kommersiell relation med MySQL.
Att ge ut gratisversioner och f˚a stor spridning inneb¨ar att det blir m˚anga personer som f˚ar erfarenhet av att anv¨anda programmet. Detta kan vara en f¨ordel n¨ar det handlar om vilka program de vid senare tillf¨alle v¨aljer att anv¨anda, eftersom det kan vara l¨attare att v¨alja programmet de redan har erfarenhet av. Liknande strategier anv¨ands av m˚anga andra f¨oretag ¨an de som anv¨ander ¨oppen k¨allkod. Att erbjuda skolor billigare licenser p˚a programmen kan ses som en liknande strategi och att ha l¨agre pris f¨or icke-kommersiell anv¨andning ¨ar en annan. Vid intervjun med Teligent framgick till exempel att det i huvudsak var tekniker som k¨ande till MySQL och ville anv¨anda det. Om ¨oppen k¨allkodsversionen inte hade funnits, hade de troligtvis inte b¨orjat anv¨anda MySQL. Eftersom det ¨ar kritiska och viktiga system det handlar om, ¨ar det ofta s˚a att kompetensen inom f¨oretaget inte ¨ar den avg¨orande faktorn. F¨or b˚ade Teligent och Amadeus ¨ar det viktigaste vad produkten klarar av. Sedan ¨ar ¨aven priset en avg¨orande faktor. Enligt Karlsson ¨ar det d¨aremot s˚a att eftersom teknikerna redan hade erfarenhet av MySQL blev de mer positivt inst¨allda till den produkten. N¨ar besluten tas i samr˚ad med tekniker kan detta vara en avg¨orande faktor, om valet st˚ar mellan tv˚a liknande produkter.
Marknadsf¨oringsm¨assigt finns det flera f¨ordelar med ¨oppen k¨allkod. Granstr¨om anser till exempel att MySQL aldrig skulle ha kunnat bli lika k¨anda utan att ha anv¨ant ¨oppen k¨allkod. De satsar ganska sm˚a summor p˚a marknadsf¨oring, och
¨ar ¨and˚a en av de mest k¨anda relationsdatabaserna. Eftersom MySQL ¨ar ett av v¨arldens mest k¨anda ¨oppen k¨allkodsf¨oretag, ¨ar det inte helt givet att andra f¨oretag
