E N SKOLMÄSSIG HIERARKI

En av de största skillnaderna mellan grupper i gymnasieskolan är baserade på elevernas tidigare skolframgångar eller brist på dylika. Det går en tydlig klyfta mellan de

studieförberedande programmen och de yrkesförberedande (Diagram 19 och Tabell 42).

Elever med höga grundskolebetyg är tydligt överrepresenterade på de tidigare (elever med över 3,9 utgör 25-30 % av samtliga elever på dessa utbildningar) och underrepresenterade på de senare (motsvarande elever utgör här endast ca 5 %). De lägsta betygen finner vi på IV där mellan 74 och 85 % av eleverna har ett medelbetyg under 2,5 eller saknar svensk grundskoleutbildning. Motsvarande grupp motsvarar ca 4 % på de studieförberedande programmen, ca 20-25 % på de yrkesförberedande, och mellan 8 och 15 % på SM.

Skillnaderna mellan utbildningstyperna med avseende på elevernas grundskolebetyg är med andra ord mycket stora.

När vi lägger till ytterligare en dimension, huruvida utbildningstyperna är lokala grenar och nationella program, förändras inte bilden nämnvärt, se Tabell 43. Huvudlinjerna går fortfarande mellan studieförberedande och yrkesförberedande. Den nyansering vi kan göra är att skillnaderna i andelar med höga grundskolebetyg mellan lokala grenar,

specialutformade program och nationella grenar är mest tydlig för de yrkesförberedande

programmen. Framför allt de specialutformade programmen mot yrkesförberedande

utbildningar har högre andelar elever än de nationella yrkesförberedande programmen. För

de studieförberedande programmen är skillnaderna försumbara.

Diagram 19. Grundskolebetyg, andelar per utbildningstyp, årskurs två, 1997-2001.

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001

IV YF SM SF Totalt

M.bet gr 4,5-5,0 M.bet gr 4,0-4,4 M.bet gr 3,5-3,9 M.bet gr 3,0-3,4 M.bet gr 2,5-2,9 M.bet gr <2,5 Ej m-bet i gr.sk.

Ej grundskola

Det finns dock väsentliga skillnader mellan de studieförberedande programmen. På de mest meritokratiskt selektiva utbildningarna 1997, SM-SF och NVE, hade mellan två av tre och fyra av fem elever grundskolebetyg över 3,9 (Diagram 20 och Tabell 44). På NVNA, IB och SPE hade ungefär hälften av eleverna motsvarande betyg. Såsom för det sociala ursprunget finner vi en skillnad mellan NV-utbildningarna och SP-utbildningarna där de tidigare har en mer elitistisk rekrytering. Inom SP-utbildningarna sammanfaller den sociala hierarkin dock ej helt med den betygsmässiga, SPHU hamnar i en högre position efter betyg än SPSA medan det omvända gäller för socialt ursprung. Skillnaden mellan SPHU och SPEK är också påtaglig för betyg, 25 % av eleverna på SPHU har ett betyg över 3,9, vilket endast 11 % av eleverna på SPEK har, men utbildningarna har samma andel högre tjänstemän. För de yrkesförberedande utbildningarna ser vi att ES och MP-utbildningarna har större andelar elever med höga grundskolebetyg än övriga yrkesförberedande

utbildningar. Även här sammanfaller den sociala hierarkin med den skolmässiga, ESMU och ESLG har de högsta andelarna elever med såväl höga betyg som högre

tjänstemannaursprung. Men det går inte att dra de övriga yrkesförberedande programmen över en kam. På HV och HR har majoriteten elever ett betyg över 2,9, under det att på IP, BP och FP har ca 80 % av eleverna ett betyg under 3,0 eller saknar betyg – motsvarande andel för IV är 90 % och det som framför allt särskiljer IV från IP, BP och FP är att IV har en större andel elever som ej gått i svensk grundskola, i övrigt ser rekryteringen likartad ut med hänsyn till elevernas brist på skolframgångar.

Den skolmässiga hierarkin är även den stabil över tid, se Diagram 21 och Tabell 44.

Mest påfallande är dock den korrelation som finns mellan de sociala skillnaderna och de

betygsmässiga. Den sociala elitisering som NV-utbildningarna som grupp genomgått

mellan 1997 och 2001 går hand i hand med att utbildningarna blivit än mer betygsmässigt

selektiva (av de nio högst placerade utbildningarna är sex stycken NV-utbildningar). Den

hierarki vi fann 1997 mellan SP-utbildningarna kvarstår 2001, SPSK (som ersatt SPHU)

har en högre andel elever med höga betyg än SPSP (tidigare SPSA) och SPEI (tidigare

SPEK). TE (och TEIN) som har en betydligt lägre social rekrytering än NVTE har också

en betygsmässigt lägre position än NVTE. Det tekniska programmet har en lägre

betygsmässig rekrytering än samtliga estetiska utbildningar. Bland de yrkesförberedande utbildningarna ligger de principiella hierarkierna fast, IP, BP och FP har de högsta andelarna elever med låga betyg, ca 70 till 80 % har under 3,0. LP har också deklasserats betygsmässigt och hamnar på ca 75 %. Däremot har HV fått en lägre andel elever med låga betyg, under det att HR fått en högre andel.

Diagram 20. Grundskolebetyg, andelar per utbildningar, årskurs två, 1997 (sorterade fallande efter högsta andel elever med medelbetyg över 3,9).

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

SM-SF NVNANVE SPEIB NV-LG SPHUNVTE SP-LG ES-LGSMNV SMSPSPSA ESMUSM SPEKESDT MP-LGESKF SM-YF MPIRHV MPTRNP OPLP HREC BFIP HPEN BPIV IVIKFP Totalt

Ej grundskola Ej m-bet i gr.sk.

M.bet gr <2,5 M.bet gr 2,5-2,9 M.bet gr 3,0-3,4 M.bet gr 3,5-3,9 M.bet gr 4,0-4,4 M.bet gr 4,5-5,0

Diagram 21. Grundskolebetyg, andelar per utbildningar, årskurs två, 2001 (sorterade fallande efter högsta andel elever med medelbetyg över 3,9).

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 NV-LGNVE

NVNVIB NVMVSPE SM-SF SMNVNVMD SPSKSPKU SMSPSPSP ES-LGSMTE SP-LG SPEISM SM-YF ESMKESDN ESBDESTA TEINTE MPMEHV MP-LG NPOP LPBF HRHP ENIP ECIV BPFP IVLLIVIK MPTTTotalt

Ej grundskola M.bet gr <2,5 M.bet gr 2,5-2,9 M.bet gr 3,0-3,4 M.bet gr 3,5-3,9 M.bet gr 4,0-4,4 M.bet gr 4,5-5,0

Diagram 22. Nationell härkomst, elev och föräldrar, andelar per utbildningstyp, årskurs två, 1997-2001.

50,0 55,0 60,0 65,0 70,0 75,0 80,0 85,0 90,0 95,0 100,0

1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001

IV YF SM SF Totalt

elev o föräldrar, land okänt elev utland, föräldrar okänt elev o föräldrar utland elev utland, föräldrar Sverige elev Sverige, föräldrar okänt elev Sverige, föräldrar utland elev och föräldrar Sverige