F RISKOLORNAS EXPANSION

Sedan villkoren för etablering av friskolor förbättrades 1992 har friskolorna expanderat kraftigt. De har ökat från 16 stycken 1992/1993 till 149 läsåret 2001/2002. ²⁰ När vi endast räknar skolor med elever i årskurs två, vilket är vår huvudsakliga

undersökningspopulation, är ökningen inte lika markant, från 52 friskolor 1997 till 110 år 2001 (se Tabell 14 i Appendix). ²¹ (Differensen år 2001 mellan våra siffror och Skolverkets beror på att många nya friskolor startades 2001 och dessa har av förklarliga skäl inga elever i årskurs två.) Under perioden 1997-2001 har såväl antalet elever i årskurs två i

20

http://www.skolverket.se/friskolor/information/info_diagr_1.shtml

21

Definitionen av en gymnasieskola är på intet sätt självklar. I SCB:s data förekommer en uppsättning

skolkoder för varje år, vilka kan tjäna som utgångspunkt för en definition. Vid närmare granskning av

materialet visar det sig dock att för exempelvis Uppsala kommun redovisas en skola först som fristående

skola, sedan som kommunal skola utan att skolans faktiska huvudmannaskap ändrats, se Ida Lidegran,

Uppsala - en akademiskt dominerad gymnasieskola, SEC Reports, kommande.

fristående skolor ökat, från närmare 2 600 år 1997 till ca 6 000 fem år senare, som andelen elever i fristående skolor, vilket framgår av Diagram 3. ²²

Diagram 3. Andel elever (årskurs två) i gymnasieskolan per huvudman, 1997-2001.

50%

60%

70%

80%

90%

100%

1997 1998 1999 2000 2001 Totalt

Fristående Landsting Kommunal

Andelen elever i fristående skolor ökar från 2,6 % 1997 till 6,2 % 2001. En annan, mindre uppmärksammad trend är att elever på landstingsdrivna utbildningar minskar kraftigt under perioden, från 5,5 % till 1,8 %. Det finns två förklaringar till detta, dels minskar antalet elever som läser omvårdnadsprogrammet med 16 % från 1997 till 2001 ²³ , dels kommunaliseras flera av landstingets skolor under perioden (landstingsstyrda skolor har minskat från 125 stycken 1997 till 35 stycken 2001).

Vad gäller expansionen av friskolor är denna ej jämt fördelad över landet. Friskolor är ett utpräglat storstadsfenomen. Ser vi till antal skolor så är Stockholms län helt

dominerande. 22 av 52 friskolor 1997 låg i Stockholms län, 2001 var siffrorna 44 av 110 (Karta 1 och Tabell 16). Antalet kommunala skolor i Stockholms län är relativt konstant, det har ökat marginellt från 56 till 58 mellan 1997 och 2001, och med friskolornas

expansionstakt kommer det inom kort att finnas fler friskolor än kommunala skolor i länet.

Kontrasten till de flesta andra län är slående. Vissa län som Blekinge, Gävleborg, Jämtland och Västernorrlands län har överhuvudtaget inga friskolor under perioden, medan de flesta övriga län endast har ett fåtal friskolor. Det finns två undantag, Skåne län och Västra Götalands län, som efter Stockholms län, har flest friskolor i landet. I Skåne län fanns sju friskolor 1997 och tolv friskolor 2001 och motsvarande siffror för Västra Götalands län är sju och 24. Västra Götaland nästan fördubblar sitt antal friskolor från 2000 till 2001. Det finns en viss tendens till att Stockholms särställning beträffande friskolor utmanas.

Friskolorna minskar inte i Stockholm, tvärtom, men de är däremot på än större frammarsch i övriga landet. Från att ha varit ett exklusivt storstadsfenomen håller friskolorna på att etablera sig över hela landet. Indikatorer på detta är att 44 % av alla friskolor 1997 var belägna i Stockholms län, under det att denna andel sjunkit till 35 % 2001, samt att antalet län med friskolor har ökat femton till arton – endast tre län saknar friskolor 2001.

22

Se även Tabell 15.

23

Naturbruksprogrammet som är det andra av de två utbildningar som landstinget har varit huvudman

för minskar inte sitt antal elever från 1997 till 2001.

Karta 1. Antal gymnasieskolor per huvudman och län (årskurs två), 1997-2001.

Det län som har högst andel elever i friskolor 2001 är faktiskt Gotland, där 23 % av

eleverna går i friskola, se Karta 2. Näst högst andel 2001 har Stockholms län, 20 %, följt

av Kronobergs län, 8,5 %, och Västra Götalands län 8,1 %. För de flesta län är emellertid

andelen elever i fristående skolor nästintill försumbar.

Karta 2. Andel elever i gymnasieskolans årskurs två per huvudman och län, 1997-2001.

Den generella diskrepansen mellan antal friskolor och andelen elever i fristående skolor – dvs. att kvoten mellan antalet fristående skolor och antalet kommunala skolor är större än kvoten mellan antalet elever i fristående skolor/kommunala skolor – förklaras av skolornas storlek. Kommunala skolor är i genomsnitt fyra till fem gånger större till

elevantalet än fristående skolor, vilket framgår av Diagram 4 (se även Tabell 17). Det går i

snitt 200 till 250 elever i årskurs två på kommunala skolor. Friskolorna har däremot endast

ett 50-tal elever i genomsnitt i årskurs två. Det finns en tendens till att kvoten mellan det

genomsnittliga antalet elever per kommunal skola och det genomsnittliga antalet elever per

friskola minskar – 1997 är elevantalet fem gånger större på kommunala skolor, medan det

2001 är fyra gånger större. En hypotes är att när friskolorna expanderar väljer kommunerna

att dra ner elevantalet i sina skolor i stället för att stänga skolor.

Diagram 4. Antal elever i årskurs två i genomsnitt per skola och huvudman, 1997-2001.

0 50 100 150 200 250 300

1997 1998 1999 2000 2001 Totalt

Kommunal Landsting Fristående Totalt

Antalet elever i de olika skolformerna varierar mellan länen (Tabell 16). I många län, såsom Dalarnas län, Hallands län, Skåne län och Västmanlands län, är antalet elever i friskolorna mycket litet, runt 20-30 elever i årskurs två. De som har flest elever är Gotlands län med ca 100 elever och Uppsala län som har över 100 elever vissa år. Däremellan hittar vi Jönköpings län, Värmlands län, Västra Götalands län, Stockholms län och

Södermanlands län – samtliga län med mellan 50 och 100 elever i årskurs två per friskola.

Även antalet elever i den kommunala skolan varierar. I Blekinge går det ca 350 elever i

årskurs två per skola, vilket kan jämföras med 100 till 150 elever i Gotlands läns, Dalarnas

läns och Värmlands läns skolor.

Karta 3. Antal elever per huvudman och län, 1997-2001.

En ytterligare väsentlig skillnad mellan de olika typerna av huvudmän är den

geografiska rekryteringen (Diagram 5 och Tabell 18). När vi på en mycket översiktlig nivå skiljer mellan de elever som ej gått i grundskola i Sverige (1994-2001), de som gått ut från en grundskola i ett annat län än det de går gymnasiet i, de som gått ut grundskolan i samma län samt de som gått ut i samma kommun, kan vi se att de landstingsstyrda skolorna har de lägsta andelarna elever från samma kommun (vilket inte är förvånande mot bakgrund av att de skall serva hela länet med vissa utbildningar, framför allt naturbruksprogrammet) ²⁴ , följda av de fristående skolorna och därefter de kommunala skolorna. För alla år förutom

24

Nedgången i andelen elever från den egna kommunen (från ca 45 % 1997 till under 20 % 2001) kan

tolkas i ljuset av att vårdgymnasierna (som är fler och har en mer lokal rekrytering) har kommunaliserats i

större utsträckning än naturbruksskolorna.

1997 är det färre än hälften av eleverna i fristående skolor som har gått ut en grundskola i den kommun friskolan ligger i. Tendensen är att friskolorna ökar sin andel av elever från andra kommuner från 1997 till 2000, då andelarna som läst i samma kommun faller från ca 53 % till 38 %, för att öka något 2001 (ca 44 %). Motsvarande andel är för de kommunala skolorna över 70 % och andelarna ligger stabilt på 72-73 % över perioden. De fristående skolorna har också en relativt omfattande andel elever som gått ut grundskolan i ett annat län (dryga 10 %) eller som ej har gått i svensk grundskola (ca 5 %).

Diagram 5. Geografisk rekrytering per huvudman, elever i årskurs två, 1997-2001.

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

1997 1998 1999 2000 2001 Totalt 1997 1998 1999 2000 2001 Totalt 1997 1998 1999 2000 2001 Totalt 1997 1998 1999 2000 2001 Totalt

Kommunal Landsting Fristående Totalt

Ej grundskola Annat län Samma län Samma kommun

In document The site's internet address was since Summer and since (Page 20-26)