I Stockholms län bor ca en femtedel av landets befolkning men energianvändningen uppgår till drygt 12 % av hela Sveriges energianvändning.
Förklaringen ligger i att Stockholm län har få industrier och i än mindre utsträckning är de energiintensiva. Likaså är tätheten i regionen en fördel för kollektivtrafik och fjärrvärmens utbredning, dessutom så bor stockholmare i allmänhet trängre än medelsvensken. Staden och tät bebyggelse ger ett bra underlag för en effektiv energianvändning. [24]
Uppgifter om Stockholms läns energitillförsel och användning år 2003 har i huvudsak bland annat hämtats ifrån SCB:s statistik för energibalanser [17]. SCB:s statistik är inte totalt uttömmande, framförallt på biobränslesidan. Därför har kompletterande uppgifter hämtats ifrån bland annat Länsstyrelsen i Stockholms län [26], Stockholms läns landsting och Stockholms stad [27] och den regionala utvecklingsplanen RUFS [24]. Uppgifter har också hämtats ifrån miljörapporter för 2003 om Fortums stadsgasproduktion [28] samt ifrån Hallsta Pappersbruk [29].
Utifrån dessa uppgifter bör energiflödena i Stockholms län i denna studie vara ganska väl beskrivna.
Figur 3 - Energiflöden i Stockholms län 2003 (Egen figur efter [25], [26],[28])
3.2.1 E
NERGITILLFÖRSELNEnergiförsörjningen i Stockholms län vilar på flera bränslen och energiformer vilket kan ses i Figur 3 som även visar energiflödena för 2003. Importerad el och fossila bränslen är de dominerade energiformerna.
Totalt tillfördes 54 196 GWh till Stockholms län under 2003 varav 21 473 GWh är fossila bränslen, 5 905 GWh är biobränslen, 20 508 GWh är importerad el och 6 310 GWh övriga bränslen. Ca 30 % går till omvandling i fjärrvärme- el och stadsgasproduktion.
Tabell 3 - Energitillförsel Stockholms län 2003 [GWh] ( Källa: [25])
Tillförsel Till omvandling
Bruttotillförsel 54 196 15 815
Fossila bränslen 21 473 4 718
Biobränslen 5 905 4 731
Avfall 856 840
Värmepumpar 3 805 3 805
Övrigt 1 649 1 554
Elenergi (importerad) 20 508 167
3.2.1.1 FOSSILA BRÄNSLEN
Fossila bränslen står för ca 40 % av energitillförseln i Stockholms län 2003 (utöver andelen i den importerade elen som har fossilt ursprung) varav 22 % går till omvandling i fjärrvärme-, el- och stadsgasproduktion. Närmare 55 % går till transportsektorn, 10 % till hushållssektorn och 7 % vardera till industri- och servicesektorn.
Tabell 4 - Tillförsel av fossil bränslen Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25])
Tillförsel Till Omvandling
Fossila bränslen 21 473 4 718
Stenkol 1 488 1 488
Koks 12 0
Bensin 8 386 527
Diesel 4 600 0
Eldningsolja 1 4 020 922
Eldningsolja 2-5 2 364 1 259
Gasol 83 3
Torv 519 519
3.2.1.2 BIOBRÄNSLEN
Totalt tillfördes 5 905 GWh till länet 2003 vilket är ca 11 % av den totala tillförseln. Biobränslena används främst till fjärrvärme- och elproduktionen i länet (ca 80 %), resten fördelar sig ganska väl mellan transport-, hushålls- och industrisektorn.
Tabell 5 - Tillförsel av biobränslen Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25], [26])
Tillförsel Till Omvandling
Biobränslen 5 905 4 731
Trädbränslen 3 753 3 094
Avlutar 1 423 1 423
Etanol och Biogas 729 214
3.2.1.3 ELENERGI
Nästan 40 % av den tillförda energin till Stockholms län är elenergi dvs. 20 508 GWh som importeras utifrån länet. Länets egen elproduktion är marginell och sker främst i kraftvärmeverk. Ca 50 % av den importerade elen (enligt den nordiska elmixen) har förnyelsebart ursprung (vattenkraft, vindkraft och biobränslen) och det fossila ursprunget utgör ca 21 %, resten utgörs av kärnkraft, nettoimport eller övrigt.
Figur 4 - Andelen insatt bränsle i den nordiska elproduktionen 2003 (Källa: Nordel [30])
Vattenkraft
Ca 19 600 GWh el används av de olika sektorerna varav 36 % går till hushållssektorn, 40 % till servicesektorn, 18,5 % till industrin och 5,6 % till transportsektorn.
3.2.1.4 AVFALL,VÄRMEPUMPAR OCH ÖVRIGT
Av avfallet som används som energibärare går ca 98 % in i fjärrvärmeproduktionen och resterande används inom industrin. Idag används stora värmepumpar i fjärrvärmeproduktionen.
3.2.2 O
MVANDLINGInom Stockholms län omvandlas bränslen till främst fjärrvärme i värmeverk och kraftvärmeverk, men även omvandling till elenergi och stadsgas sker.
3.2.2.1 FJÄRRVÄRME
Det finns 12 energiföretag i Stockholms län som producerar och distribuerar fjärrvärme till kunder, år 2003 uppgick produktionen till 12 970 GWh fjärrvärme.
Fjärrvärmeproduktionen sker i värmeverk och kraftvärmeverk och är främst baserad på biobränsle (31 %), värmepumpar (28 %) och fossila bränslen (23 %).
Tabell 6 - Insatt bränsle i fjärrvärmeproduktionen Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25])
Totalt Värmeverk Kraftvärmeverk
Totalt 13 706 9 449 4 257
Stenkol 951 0 951
Eldningsolja 1 618 237 381
Eldningsolja 2-5 1 041 882 159
Gasol 2 2 0
Torv 519 519 0
Träbränsle 2 688 905 1 783
Avlutar 1 407 1 344 63
Etanol och Biogas 205 0 205
Avfall 805 209 595
Värmepumpar 3 805 3 716 89
Elenergi 166 137 29
Övrigt 1 498 1 498 0
Omvandlat till Fjärrvärme 12 970
3.2.2.2 ELENERGI
Elproduktionen i länet sker främst i kraftvärmeverk men även i värmekraftverk, vattenkraft- och vindkraftverk. Elproduktionen uppgick till 1 375 GWh år 2003 vilket utgör ca 7 % av elenergin i den totala slutliga användningen. Elproduktionen är baserad på fossila bränslen med 67 % emedan biobränslen står för 27 % av de tillförda bränslena.
Tabell 7 - Insatt bränsle i elproduktion Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25])
Omvandlat till elenergi 1 375
3.2.2.3 STADSGAS
Stadsgasen produceras idag främst från lättbensin (även kallad nafta) men även gasol och vatten förbrukas vid produktionen i spaltgasverk i Hjorthagen.
Huvuddelen av importen av nafta år 2003 kom ifrån Tyskland. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad förser ca 90 000 kunder med stadsgas i Stockholms stad och i delar av Solna, Sundbyberg och Nacka för spisanvändning men även till uppvärmning.
Tabell 8 - Insatt bränsle och råvaror vid stadsgasproduktion Stockholms län 2003 [MWh]
(Källa: [28])
Insatt bränsle
Totalt 527 696
Lättbensin (nafta) 527 478 Gasol 218 Vatten [ton] 99 234 Omvandlat till Stadsgas 481 602
3.2.3 F
ÖRLUSTEREnergiomvandling och energianvändning innebär förluster antingen vid omvandlingen eller vid distribution. Förlusterna uppgick 2003 till 3 560 GWh totalt varav 988 GWh var omvandlingsförluster och 2 572 GWh var distributionsförluster och redovisas nedan i Tabell 9 - Förluster vid omvandling och distribution Stockholms län 2003 [GWh]. Förlusterna uppgick till nästan 10 % totalt av det insatta bränslet för alla tre omvandlingsprocesserna.
Borttaget: Tabell 9 - Förluster vid omvandling och distribution Stockholms län 2003 [GWh]
Tabell 9 - Förluster vid omvandling och distribution Stockholms län 2003 [GWh]* (Källa:
[25], [26], [27],[28])
Totalt Fjärrvärme El
import
* På grund av avrundning i delsummorna kan skillnad i totalsummorna uppstå.
3.2.4 E
NERGIANVÄNDNINGEN IS
TOCKHOLMS LÄN2003
3.2.4.1 HUSHÅLLSSEKTORN
Hushållssektorn är den största energianvändaren i Stockholms län vars energianvändning främst består av fjärrvärme och el. Eldningsoljans betydelse för uppvärmning är fortfarande ganska stor.
Stadsgasens slutanvändare är främst boende i flerbostadshus men även ett fåtal småhuskunder finns. År 2005 fanns ca 2 000 småhuskunder som tillsammans förbrukade 56 GWh [27], uppgifter för 2003 har inte hittats varvid 2005 års siffror har använts för 2003. Stadsgasen inom hushållssektorn används främst till kök men även en liten del till uppvärmning.
Tabell 10 - Energianvändningen i hushållssektorn i Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25]) Hushåll
Totalt Småhus Flerbostadshus Fritidshus
Totalt 17 459 6 411 10 586 462
3.2.4.2 SERVICESEKTORN
Servicesektorn liksom hushållssektorn förlitar sin energiförsörjning på fjärrvärme och el vilka tillsammans utgör ca 88 % av energianvändningen i servicesektorn.
Servicesektorn använder inga biobränslen för sin energiförsörjning. För energianvändningen i servicesektorn se Tabell 11.
3.2.4.3 INDUSTRISEKTORN
Industrisektorn förbrukar minst energi i länet, detta på grund av att Stockholms län har få energiintensiva industrier samt en låg andel industriproduktion.
Industrisektorn förbrukar ca 1 498 GWh fossila bränslen (inkl. stadsgas) vilket utgör ca 23 % av totala energianvändningen. Elförbrukningen är dock ganska hög i sektorn och svarar för ca 57 % av energianvändningen vilket beror till stor del på Hallsta pappersbruk i Norrtälje kommun som är den största enskilda förbrukaren i länet och förbrukar närmare 2 000 GWh el per år. För energianvändningen i industrisektorn se Tabell 11.
3.2.4.4 TRANSPORTSEKTORN
Transportsektorn är den näst största energiförbrukaren i Stockholm län som dessutom är helt dominerad av fossila bränslen. Endast 2,7 % av bränslen är biobränslen, 8 % elenergi och resten utgörs av diesel men främst bensin.
Tabell 11 - Energianvändningen i service-, industri- och transportsektorn i Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25], [26], [27], [28])
Eldningsolja 1 956 249
Eldningsolja 2-5 106 862
Gasol 81 Träbränsle 280
Etanol och Biogas 162 352
Fjärrvärme 3 600 728
Stadsgas 67 70
Elenergi 7 844 3 628 1 094
Avfall 16 Övrigt 95
3.2.5 F
JÄRRKYLAI Stockholm distribueras fjärrkyla sedan 1994 av Fortum Värme AB. År 2003 distribuerade man ca 350 GWh fjärrkyla och Fortum räknar med en utbyggnad av fjärrkylekapciteten till 2013 för leverans av ca 600 GWh [31]. Fördelarna är många med fjärrkyla, kylan kan samproduceras tillsammans med fjärrvärmen, det minskar behovet av lokala kylanläggningar vilket medför ett minskat elbehov, minskat läckage av köldmedia samt även minskat buller ifrån de lokala kylanläggningarna
samt minskat behov av ytor för de lokala kylanläggningarna. Kylan hämtas till stor del ur kallt sjö- eller havsvatten (s.k. frikyla), genom spillkyla ur de egna systemen eller ur renat avloppsvatten. Den kyla som samproduceras med fjärrvärmen sker med värmepumpar och den elförbrukning som sker för att producera kyla är inte särredovisad i statistiken ovan.
Telge Energi, Norrenergi och Södertörns fjärrvärme AB producerar och levererar fjärrkyla i Södertälje, Solna-Sundbyberg och Huddinge/Botkyrka/Salem. Deras leverans av fjärrkyla uppgick till 3,1 GWh, 5,37 GWh och 18,8 GWh för år 2003 [32]. I Stockholm finns ett stort centralt fjärrkylenät men det finns även mindre nät på flera håll i länet där lite större lokala kylanläggningar har kopplats ihop
Kyla behövs för att förbättra inomhusklimatet främst under sommartid då behovet är som störst. Med en höjd medeltemperatur på grund av den förstärkta växthuseffekten kan det tänkas att behovet av kyla och fjärrkyla ökar. Fjärrkyla finns i bostäder, kontor, sjukhus, hotell, skolor och andra lokaler.
3.2.6 T
RENDERNA FÖRS
TOCKHOLMS LÄNSE
NERGIANVÄNDNINGEnergianvändningen i Stockholms län har varit någorlunda konstant under det senaste årtiondet Figur 5, den ökning som har skett har beror på ett ökat innevånarantal i Stockholms län. Mellan 1990 och 2003 ökade den totala energianvändningen med ca 14,5 % emedan befolkningen ökade med ca 13,3 % så energianvändningen per capita och år har varit i stort sett oförändrad under samma period. (Siffrorna 1990-2002 är från SCB, ingen kompletterande statistik har hämtats i som för 2003)
Figur 5 - Energianvändningen i Stockholms län 1990-2003 ( Källa: [25])
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000
1990 1995 2000 2001 2002 2003
[GWh]
Fossila bränslen Biobränslen El (importerad) Övrigt
Energianvändningen per capita har varit strax över 25 000 kWh per år under 1990-2003 vilket ska jämföras med rikssnittet på ca 50 000 kWh per capita och år.
Figur 6 - Energianvändningen per capita i Stockholms län 1990-2003 (Källa: Beräknad efter uppgifter ifrån SCB [17],[25])
0
1990 1995 2000 2001 2002 2003
[kWh]
Fossila bränslen Biobränslen El (importerad) Övrigt